Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Numera arbetar Lina Mattisson mest med att klä in mutterdragarna i ett gummi som dämpar vibrationerna. Foto: Øyvind Lund

Verktyg med gummi skyddar montörerna

De nya mothållsverktygen minskar de högfrekventa vibrationerna med 98 procent. Foto: Øyvind Lund

Arbetsmiljö Vibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Så skyddas Volvoarbetarna från vibrationer

Mutterdragarnas handtag kläs in i ett gummi som isolerar mot vibrationer.

Mothållsverktygen isoleras på ett liknande sätt – men här sitter det isolerande gummit inuti själva mothållet.

För att vibrationer ska dämpas måste ­materialet kunna komprimeras. Inuti gummit finns mikroskopiskt små ­luftbubblor som skapar den effekten.

Ett slags luftkudde uppstår och dämpar vibrationerna.

Lina Mattisson har fått ett nytt jobb. Hon arbetade tidigare som montör och byggde liksom de andra anställda på Volvos fabrik i Arvika hjullastare, vissa så stora att de väger drygt femtio ton. Ett jobb som innefattar arbete med mutterdragare och mothållsverktyg.

När hon började cykla racer för några år sedan upptäckte hon att hennes händer ofta blev kalla och domnade. Hon tänkte inte så mycket på det. Först efter en läkarkontroll förstod hon: arbetet med de vibrerande verktygen var orsaken till hennes problem.

– Jag är alltid iskall om händerna. De domnar när jag sitter med en bok, kör bil, cyklar och ibland till och med när jag sover, säger hon.

Tillsammans med Ronny Röhr klär hon numera in mutterdragarna i ett gummi som dämpar vibrationer. Också han fick omplaceras från sitt vanliga jobb i monteringen.

– Jag har väl gått sedan nittiotalet med vibrationsskador och lärt mig att leva med det.

Olika smärtor. Leder, nacken, axlar, rygg. Hela kroppen eftersom du måste arbeta i nya ställningar för att kompensera för smärtan. Och då får du nya smärtor på andra ställen, säger han.

Ola Eskilsson

Deras arbete är en del av forskningsprojektet ”Noll vibrationsskador”. Sedan 2015 har projektet involverat fack, företag, forskare från Göteborg och montörerna själva.
De första försöken på Volvo var trevande. Handskar som var tänkta att dämpa vibrationerna visade sig vara fiaskon och fick kastas. I stället riktade de uppmärksamheten mot mutterdragarna. Projektgruppen visste att de vibrerade och behövde förbättras. Men hur var det egentligen med mothållsverktygen?

En av montörerna tog fram sin telefon och filmade en arbetskamrat när han använde ett äldre mothåll.

– ”Du Ola, jag måste visa en grej”, sa han och spelade upp filmen i slowmotion. Montören stod i bara t-shirt och det vibrerade i musklerna längs med hela armen, säger arbetsmiljösamordnaren Ola Eskilsson.

Även Ronny Röhr fick omplaceras efter att ha fått vibrationsskador. Här visar han de gummidämpande verktygen. Foto: Øyvind Lund

Sedan dess har flera nya mothållsverktyg tagits fram – den senaste prototypen i år. Tidigare prototyper var alltför otympliga och gick inte att använda i trånga utrymmen. Därför är ett mer lätthanterligt verktyg glädjande.

Förhoppningen är att hitta en lösning på ett problem som har plågat svensk industri i många år: de vibrationsskador som orsakas av arbete med lufttrycksdrivna verktyg.
När ett läkarteam undersökte 38 anställda på fabriken i Arvika, upptäckte de att många av dem led av vibrationsskador. Vissa så allvarliga att de inte kunde jobba kvar i monteringen – bland dem Lina Mattisson och Ronny Röhr.

– Nu försöker vi att förebygga så att ingen annan ska drabbas, säger Lina Mattisson.

Resultatet? Gummit på mutterdragarna minskar de högfrekventa vibrationerna med uppemot tre fjärdedelar. Och de nya mothållsverktygen minskar de högfrekventa vibrationerna med 98 procent.

Hans Lindell. foto: Madeleine Andersson

”Det behövs tillägg i föreskrifterna”

Flera yrkesgrupper utsätts för vibrationer som dagens standard inte tar hänsyn till. Därför finns en risk att de drabbas av skador trots att arbetsgivaren följer föreskrifterna.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som bygger på den internationella standarden ISO 5349, innefattar bara vibrationer upp till 1 250 Hz. De högfrekventa vibrationer som skapas av till exempel mutterdragare eller tandläkarverktyg har en högre frekvens än så, och faller därför utanför föreskrifternas gränsvärden. Men de är på intet sätt ofarliga.

– På Volvo i Arvika är det högfrekventa slag och stötar som är problemet. Men de här vibrationerna underskattas av dagens standard, säger forskaren Hans Lindell, som är projektledare för ”Noll vibrationsskador” (se faktaruta nedan).

Problemet är känt sedan länge. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter står det att vissa yrkesgrupper använder ”vibrerande verktyg (mycket högfrekventa eller slående maskiner) där risken för ohälsa lätt underskattas med gängse mätmetoder”.

– Man behöver ett tillägg till standarden som även inkluderar den här typen av vibrationer, säger Hans Lindell.

Nollvision

Forskningsprojektet ”Noll vibrationsskador” drivs av RISE IVF och finansieras av Vinnova. Målet är att på sikt helt få bort vibrationsskadorna. Knutna  till projektet är bland annat  Volvo i Arvika, Xylem i ­Emmaboda och Bilia
i Göteborg.

Läs mer: Arbetsmiljö


rl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

1

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

Striden om arbetsrätten

Fem LO-förbund lämnar Las-förhandlingarna – men IF Metall är kvar

ArbetsrättFacket gör för stora eftergifter mot arbetsgivarna om anställningstryggheten anser fem fackförbund och hoppar av förhandlingarna. Men IF Metall tänker vara kvar.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Avtal 2020

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.