Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Numera arbetar Lina Mattisson mest med att klä in mutterdragarna i ett gummi som dämpar vibrationerna. Foto: Øyvind Lund

Verktyg med gummi skyddar montörerna

De nya mothållsverktygen minskar de högfrekventa vibrationerna med 98 procent. Foto: Øyvind Lund

Arbetsmiljö Vibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Så skyddas Volvoarbetarna från vibrationer

Mutterdragarnas handtag kläs in i ett gummi som isolerar mot vibrationer.

Mothållsverktygen isoleras på ett liknande sätt – men här sitter det isolerande gummit inuti själva mothållet.

För att vibrationer ska dämpas måste ­materialet kunna komprimeras. Inuti gummit finns mikroskopiskt små ­luftbubblor som skapar den effekten.

Ett slags luftkudde uppstår och dämpar vibrationerna.

Lina Mattisson har fått ett nytt jobb. Hon arbetade tidigare som montör och byggde liksom de andra anställda på Volvos fabrik i Arvika hjullastare, vissa så stora att de väger drygt femtio ton. Ett jobb som innefattar arbete med mutterdragare och mothållsverktyg.

När hon började cykla racer för några år sedan upptäckte hon att hennes händer ofta blev kalla och domnade. Hon tänkte inte så mycket på det. Först efter en läkarkontroll förstod hon: arbetet med de vibrerande verktygen var orsaken till hennes problem.

– Jag är alltid iskall om händerna. De domnar när jag sitter med en bok, kör bil, cyklar och ibland till och med när jag sover, säger hon.

Tillsammans med Ronny Röhr klär hon numera in mutterdragarna i ett gummi som dämpar vibrationer. Också han fick omplaceras från sitt vanliga jobb i monteringen.

– Jag har väl gått sedan nittiotalet med vibrationsskador och lärt mig att leva med det.

Olika smärtor. Leder, nacken, axlar, rygg. Hela kroppen eftersom du måste arbeta i nya ställningar för att kompensera för smärtan. Och då får du nya smärtor på andra ställen, säger han.

Ola Eskilsson

Deras arbete är en del av forskningsprojektet ”Noll vibrationsskador”. Sedan 2015 har projektet involverat fack, företag, forskare från Göteborg och montörerna själva.
De första försöken på Volvo var trevande. Handskar som var tänkta att dämpa vibrationerna visade sig vara fiaskon och fick kastas. I stället riktade de uppmärksamheten mot mutterdragarna. Projektgruppen visste att de vibrerade och behövde förbättras. Men hur var det egentligen med mothållsverktygen?

En av montörerna tog fram sin telefon och filmade en arbetskamrat när han använde ett äldre mothåll.

– ”Du Ola, jag måste visa en grej”, sa han och spelade upp filmen i slowmotion. Montören stod i bara t-shirt och det vibrerade i musklerna längs med hela armen, säger arbetsmiljösamordnaren Ola Eskilsson.

Även Ronny Röhr fick omplaceras efter att ha fått vibrationsskador. Här visar han de gummidämpande verktygen. Foto: Øyvind Lund

Sedan dess har flera nya mothållsverktyg tagits fram – den senaste prototypen i år. Tidigare prototyper var alltför otympliga och gick inte att använda i trånga utrymmen. Därför är ett mer lätthanterligt verktyg glädjande.

Förhoppningen är att hitta en lösning på ett problem som har plågat svensk industri i många år: de vibrationsskador som orsakas av arbete med lufttrycksdrivna verktyg.
När ett läkarteam undersökte 38 anställda på fabriken i Arvika, upptäckte de att många av dem led av vibrationsskador. Vissa så allvarliga att de inte kunde jobba kvar i monteringen – bland dem Lina Mattisson och Ronny Röhr.

– Nu försöker vi att förebygga så att ingen annan ska drabbas, säger Lina Mattisson.

Resultatet? Gummit på mutterdragarna minskar de högfrekventa vibrationerna med uppemot tre fjärdedelar. Och de nya mothållsverktygen minskar de högfrekventa vibrationerna med 98 procent.

Hans Lindell. foto: Madeleine Andersson

”Det behövs tillägg i föreskrifterna”

Flera yrkesgrupper utsätts för vibrationer som dagens standard inte tar hänsyn till. Därför finns en risk att de drabbas av skador trots att arbetsgivaren följer föreskrifterna.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som bygger på den internationella standarden ISO 5349, innefattar bara vibrationer upp till 1 250 Hz. De högfrekventa vibrationer som skapas av till exempel mutterdragare eller tandläkarverktyg har en högre frekvens än så, och faller därför utanför föreskrifternas gränsvärden. Men de är på intet sätt ofarliga.

– På Volvo i Arvika är det högfrekventa slag och stötar som är problemet. Men de här vibrationerna underskattas av dagens standard, säger forskaren Hans Lindell, som är projektledare för ”Noll vibrationsskador” (se faktaruta nedan).

Problemet är känt sedan länge. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter står det att vissa yrkesgrupper använder ”vibrerande verktyg (mycket högfrekventa eller slående maskiner) där risken för ohälsa lätt underskattas med gängse mätmetoder”.

– Man behöver ett tillägg till standarden som även inkluderar den här typen av vibrationer, säger Hans Lindell.

Nollvision

Forskningsprojektet ”Noll vibrationsskador” drivs av RISE IVF och finansieras av Vinnova. Målet är att på sikt helt få bort vibrationsskadorna. Knutna  till projektet är bland annat  Volvo i Arvika, Xylem i ­Emmaboda och Bilia
i Göteborg.

Läs mer: Arbetsmiljö


rl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.