Industriarbetarnas tidning

Verktyg med gummi skyddar montörerna

2 december, 2019

Skrivet av

De nya mothållsverktygen minskar de högfrekventa vibrationerna med 98 procent. Foto: Øyvind Lund

Arbetsmiljö Vibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Så skyddas Volvoarbetarna från vibrationer

Mutterdragarnas handtag kläs in i ett gummi som isolerar mot vibrationer.

Mothållsverktygen isoleras på ett liknande sätt – men här sitter det isolerande gummit inuti själva mothållet.

För att vibrationer ska dämpas måste ­materialet kunna komprimeras. Inuti gummit finns mikroskopiskt små ­luftbubblor som skapar den effekten.

Ett slags luftkudde uppstår och dämpar vibrationerna.

Lina Mattisson har fått ett nytt jobb. Hon arbetade tidigare som montör och byggde liksom de andra anställda på Volvos fabrik i Arvika hjullastare, vissa så stora att de väger drygt femtio ton. Ett jobb som innefattar arbete med mutterdragare och mothållsverktyg.

När hon började cykla racer för några år sedan upptäckte hon att hennes händer ofta blev kalla och domnade. Hon tänkte inte så mycket på det. Först efter en läkarkontroll förstod hon: arbetet med de vibrerande verktygen var orsaken till hennes problem.

– Jag är alltid iskall om händerna. De domnar när jag sitter med en bok, kör bil, cyklar och ibland till och med när jag sover, säger hon.

Tillsammans med Ronny Röhr klär hon numera in mutterdragarna i ett gummi som dämpar vibrationer. Också han fick omplaceras från sitt vanliga jobb i monteringen.

– Jag har väl gått sedan nittiotalet med vibrationsskador och lärt mig att leva med det.

Olika smärtor. Leder, nacken, axlar, rygg. Hela kroppen eftersom du måste arbeta i nya ställningar för att kompensera för smärtan. Och då får du nya smärtor på andra ställen, säger han.

Ola Eskilsson

Deras arbete är en del av forskningsprojektet ”Noll vibrationsskador”. Sedan 2015 har projektet involverat fack, företag, forskare från Göteborg och montörerna själva.
De första försöken på Volvo var trevande. Handskar som var tänkta att dämpa vibrationerna visade sig vara fiaskon och fick kastas. I stället riktade de uppmärksamheten mot mutterdragarna. Projektgruppen visste att de vibrerade och behövde förbättras. Men hur var det egentligen med mothållsverktygen?

En av montörerna tog fram sin telefon och filmade en arbetskamrat när han använde ett äldre mothåll.

– ”Du Ola, jag måste visa en grej”, sa han och spelade upp filmen i slowmotion. Montören stod i bara t-shirt och det vibrerade i musklerna längs med hela armen, säger arbetsmiljösamordnaren Ola Eskilsson.

Även Ronny Röhr fick omplaceras efter att ha fått vibrationsskador. Här visar han de gummidämpande verktygen. Foto: Øyvind Lund

Sedan dess har flera nya mothållsverktyg tagits fram – den senaste prototypen i år. Tidigare prototyper var alltför otympliga och gick inte att använda i trånga utrymmen. Därför är ett mer lätthanterligt verktyg glädjande.

Förhoppningen är att hitta en lösning på ett problem som har plågat svensk industri i många år: de vibrationsskador som orsakas av arbete med lufttrycksdrivna verktyg.
När ett läkarteam undersökte 38 anställda på fabriken i Arvika, upptäckte de att många av dem led av vibrationsskador. Vissa så allvarliga att de inte kunde jobba kvar i monteringen – bland dem Lina Mattisson och Ronny Röhr.

– Nu försöker vi att förebygga så att ingen annan ska drabbas, säger Lina Mattisson.

Resultatet? Gummit på mutterdragarna minskar de högfrekventa vibrationerna med uppemot tre fjärdedelar. Och de nya mothållsverktygen minskar de högfrekventa vibrationerna med 98 procent.

Hans Lindell. foto: Madeleine Andersson

”Det behövs tillägg i föreskrifterna”

Flera yrkesgrupper utsätts för vibrationer som dagens standard inte tar hänsyn till. Därför finns en risk att de drabbas av skador trots att arbetsgivaren följer föreskrifterna.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som bygger på den internationella standarden ISO 5349, innefattar bara vibrationer upp till 1 250 Hz. De högfrekventa vibrationer som skapas av till exempel mutterdragare eller tandläkarverktyg har en högre frekvens än så, och faller därför utanför föreskrifternas gränsvärden. Men de är på intet sätt ofarliga.

– På Volvo i Arvika är det högfrekventa slag och stötar som är problemet. Men de här vibrationerna underskattas av dagens standard, säger forskaren Hans Lindell, som är projektledare för ”Noll vibrationsskador” (se faktaruta nedan).

Problemet är känt sedan länge. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter står det att vissa yrkesgrupper använder ”vibrerande verktyg (mycket högfrekventa eller slående maskiner) där risken för ohälsa lätt underskattas med gängse mätmetoder”.

– Man behöver ett tillägg till standarden som även inkluderar den här typen av vibrationer, säger Hans Lindell.

Nollvision

Forskningsprojektet ”Noll vibrationsskador” drivs av RISE IVF och finansieras av Vinnova. Målet är att på sikt helt få bort vibrationsskadorna. Knutna  till projektet är bland annat  Volvo i Arvika, Xylem i ­Emmaboda och Bilia
i Göteborg.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

Unga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

Nio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

Under sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.