Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö
Mer än hälften av industriarbetarna störs av dålig arbetsmiljö varje dag. Var tredje är rädd för att bli skadad eller sjuk. Det visar IF Metalls senaste arbetsmiljöundersökning.
Industriarbetarnas tidning
2 december, 2019
Skrivet av Rasmus Lygner
Arbetsmiljö Vibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.
Mutterdragarnas handtag kläs in i ett gummi som isolerar mot vibrationer.
Mothållsverktygen isoleras på ett liknande sätt – men här sitter det isolerande gummit inuti själva mothållet.
För att vibrationer ska dämpas måste materialet kunna komprimeras. Inuti gummit finns mikroskopiskt små luftbubblor som skapar den effekten.
Ett slags luftkudde uppstår och dämpar vibrationerna.
Lina Mattisson har fått ett nytt jobb. Hon arbetade tidigare som montör och byggde liksom de andra anställda på Volvos fabrik i Arvika hjullastare, vissa så stora att de väger drygt femtio ton. Ett jobb som innefattar arbete med mutterdragare och mothållsverktyg.
När hon började cykla racer för några år sedan upptäckte hon att hennes händer ofta blev kalla och domnade. Hon tänkte inte så mycket på det. Först efter en läkarkontroll förstod hon: arbetet med de vibrerande verktygen var orsaken till hennes problem.
– Jag är alltid iskall om händerna. De domnar när jag sitter med en bok, kör bil, cyklar och ibland till och med när jag sover, säger hon.
Tillsammans med Ronny Röhr klär hon numera in mutterdragarna i ett gummi som dämpar vibrationer. Också han fick omplaceras från sitt vanliga jobb i monteringen.
– Jag har väl gått sedan nittiotalet med vibrationsskador och lärt mig att leva med det.
Olika smärtor. Leder, nacken, axlar, rygg. Hela kroppen eftersom du måste arbeta i nya ställningar för att kompensera för smärtan. Och då får du nya smärtor på andra ställen, säger han.
Deras arbete är en del av forskningsprojektet ”Noll vibrationsskador”. Sedan 2015 har projektet involverat fack, företag, forskare från Göteborg och montörerna själva.
De första försöken på Volvo var trevande. Handskar som var tänkta att dämpa vibrationerna visade sig vara fiaskon och fick kastas. I stället riktade de uppmärksamheten mot mutterdragarna. Projektgruppen visste att de vibrerade och behövde förbättras. Men hur var det egentligen med mothållsverktygen?
En av montörerna tog fram sin telefon och filmade en arbetskamrat när han använde ett äldre mothåll.
– ”Du Ola, jag måste visa en grej”, sa han och spelade upp filmen i slowmotion. Montören stod i bara t-shirt och det vibrerade i musklerna längs med hela armen, säger arbetsmiljösamordnaren Ola Eskilsson.
Sedan dess har flera nya mothållsverktyg tagits fram – den senaste prototypen i år. Tidigare prototyper var alltför otympliga och gick inte att använda i trånga utrymmen. Därför är ett mer lätthanterligt verktyg glädjande.
Förhoppningen är att hitta en lösning på ett problem som har plågat svensk industri i många år: de vibrationsskador som orsakas av arbete med lufttrycksdrivna verktyg.
När ett läkarteam undersökte 38 anställda på fabriken i Arvika, upptäckte de att många av dem led av vibrationsskador. Vissa så allvarliga att de inte kunde jobba kvar i monteringen – bland dem Lina Mattisson och Ronny Röhr.
– Nu försöker vi att förebygga så att ingen annan ska drabbas, säger Lina Mattisson.
Resultatet? Gummit på mutterdragarna minskar de högfrekventa vibrationerna med uppemot tre fjärdedelar. Och de nya mothållsverktygen minskar de högfrekventa vibrationerna med 98 procent.
Flera yrkesgrupper utsätts för vibrationer som dagens standard inte tar hänsyn till. Därför finns en risk att de drabbas av skador trots att arbetsgivaren följer föreskrifterna.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som bygger på den internationella standarden ISO 5349, innefattar bara vibrationer upp till 1 250 Hz. De högfrekventa vibrationer som skapas av till exempel mutterdragare eller tandläkarverktyg har en högre frekvens än så, och faller därför utanför föreskrifternas gränsvärden. Men de är på intet sätt ofarliga.
– På Volvo i Arvika är det högfrekventa slag och stötar som är problemet. Men de här vibrationerna underskattas av dagens standard, säger forskaren Hans Lindell, som är projektledare för ”Noll vibrationsskador” (se faktaruta nedan).
Problemet är känt sedan länge. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter står det att vissa yrkesgrupper använder ”vibrerande verktyg (mycket högfrekventa eller slående maskiner) där risken för ohälsa lätt underskattas med gängse mätmetoder”.
– Man behöver ett tillägg till standarden som även inkluderar den här typen av vibrationer, säger Hans Lindell.
Forskningsprojektet ”Noll vibrationsskador” drivs av RISE IVF och finansieras av Vinnova. Målet är att på sikt helt få bort vibrationsskadorna. Knutna till projektet är bland annat Volvo i Arvika, Xylem i Emmaboda och Bilia
i Göteborg.