Nya arbetsmiljöregler klubbas – trots hård kritik

Den 27 september tas beslut om nya arbetsmiljöregler – trots att både LO och Svenskt Näringsliv varit kritiska.
– Vi är rädda att skyddsnivån minskar, säger LO:s Carola Löfstrand.

Arbetet med Sveriges nya arbetsmiljöregler har pågått sedan 2017. Bland annat bantas föreskrifterna ner från 67 till 15.

LO och Svenskt Näringsliv har gång på gång sågat Arbetsmiljöverkets förslag. LO befarar att människor riskerar att leva farligare på jobbet. Svenskt Näringsliv lyfter fram att arbetsgivare inte kommer att fatta hur de ska göra rätt. I processen har arbetsmarknadens parter kallats ”intressenter” och har inte haft något reellt inflytande. Den svenska modellen har därmed satts ur spel, menar parterna och pekar på att samverkan är A och O.

– Vi har inte släppts in i dialogen. Det är som att Arbetsmiljöverket misstror oss parter. Det har varit mer som informationsmöten, inget samråd med dem som ska jobba med reglerna i praktiken ute på arbetsplatserna, säger Carola Löfstrand, arbetsmiljöutredare på LO.

På första mötet för sju år sedan reste sig LO-representanten från sittande möte och gick. Sedan dess har omarbetningen av Sveriges arbetsmiljöregler dragit ut på tiden då även arbetsgivarsidan varit starkt kritisk.

– Det har varit en lång process. Mycket tid och kraft har lagts på den nya regelstrukturen. Att det varit svårt att få gehör kan vi hålla med om. Under processens gång har vi haft synpunkter på hur de här samråden har gått till, säger Malin Nilsson, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet blir inte lika tydlig, eller hur samverkan ska ske ute på arbetsplatserna.

– De allmänna råden är inte lika utförliga, vilket gör att de nya reglerna inte ger samma tillämpningsstöd till arbetsplatserna som de nuvarande gör. Utan det blir det mer en regelmateria som inspektionen kan använda sig utav, säger Carola Löfstrand.

Konsekvensen blir att chefer och skyddsombud kan bli utan vägledning och stöd i hur de ska göra för att följa reglerna.

– Hur ska vi omsätta det här hos oss? Hur vet vi att vi följer reglerna?

Lena Persson, ombudsman på LO och specialiserad på arbetsmiljö, är orolig.

– Ett i raden av exempel är buller. Du har rätt till en undersökning. Tidigare har det stått tydligt att arbetsgivaren ska bekosta mätningen. Nu har Arbetsmiljöverket tagit bort det. Du som arbetsgivare ska känna till att det står i ett EU-direktiv!

Läs också

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Inom EU ligger sedan tidigare ett krav på medlemsstaterna att få ner regelmassan. Det handlar om att lätta företagens administrativa börda.

Det finns en EU-harmoniseringstanke att man ska förenkla texter. Men i stället tappar man juridiskt innehåll, befarar Carola Löfstrand och Lena Persson på LO, även om Arbetsmiljöverket bedyrar att så inte är fallet.

Arbetsmarknadens parter vet inte exakt hur de nya reglerna kommer att bli för varken Svenskt Näringsliv eller LO har fått se den slutgiltiga versionen som klubbas nu den 27 september.

När Dagens Arbete före sommaren träffade Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin, som slutar som chef på myndigheten efter nio år, svarade hon så här:

”Regelförnyelsen har pågått ett tag. Vi har haft otaliga sittningar med parterna. Man kan alltid vara efterklok. Vi kanske skulle ha startat och gjort på ett annat sätt. Men jag tror att både parterna och vi har lärt oss väldigt mycket. Det allra mest utmanande är att vi har ett så otroligt omfattande regelverk. Det är närmare sjuttio olika föreskrifter. EU-inträdet i början på nittiotalet påverkade naturligtvis regelverket och då borde vi ha gjort det stora jobbet, men av olika skäl var det inte möjligt. Du kan inte heller söka bland reglerna digitalt – och det är 2023! Vi måste verkligen göra regelverket tillgängligt och sökbart. Nu underkänner inte parterna längre. Även om de fortfarande har synpunkter.”

Läs också

Erna Zelmin lämnar Arbetsmiljöverket efter nio år – så har myndigheten förändrats

Efter nio år som generaldirektör på Arbetsmiljöverket slutar Erna Zelmin. ”Under den här perioden har arbetsmiljöfrågorna verkligen hamnat i fokus”, säger hon.

Läs också

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.