Industriarbetarnas tidning

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

16 mars, 2020

Skrivet av

Toalettpapperet räcker till alla. Och de fabriker som tillverkar rullarna går det heller ingen nöd på. Tvärtom, där rullar produktionen på som vanligt.

Med anledning av det nya coronaviruset har landets bestånd av toalett- och hushållspapper haft en rykande åtgång de senaste dagarna. I många livsmedelsbutiker har till och med långa hyllrader gapat tomma. Folk har känt sig oroliga och därför hamstrat och bunkrat upp, helt enkelt.

Men finns det skäl för oron? Nej, inte vad gäller papperstillverkningen i alla fall. På landets fem fabriker som tillverkar den här typen av mjukpapper tuffar produktionen på som vanligt. Bland annat på Essitys fabrik i Lilla Edet, som levererar runt 100 000 ton mjukpapper till svenska och andra nordiska konsumenter varje år.

I helgen, när toapapper gick åt som smör i solsken i affärerna, fick Lilla Edet extra stor medial uppmärksamhet eftersom det samtidigt brann i en maskin. Men den branden är över för länge sedan och enligt företagets pressperson Henrik Sjöström tillverkas det nu papper precis som vanligt på bruket.

Essity har också vidtagit extra säkerhetsåtgärder med anledningen av viruset, berättar Henrik Sjöström.

– Det handlar om sunt förnufts, säger han. Att tänka på hygienen och minska de sociala kontaktytorna så gott det går, vid till exempel skiftbyten. Dessutom är alla besök till fabriken så gott som stoppade nu.

På Sofidel Sweden AB:s pappersbruk i östgötska Kisa är det inga resor och så få möten som möjligt. Så många tjänstemän som möjligt jobbar också hemifrån. Men att köra pappersarbete på distans är lite svårare, säger avdelningsordförande Nicko Tataridis. Foto: David Lundmark.

Även på italienskägda Sofidel Sweden AB:s pappersbruk i östgötska Kisa rullar produktionen på som den ska. Där tillverkar man omkring 55 000 ton mjukpapper varje år – för produkter som just hushålls- och toalettpapper, blöjor och servetter.

Och även där har säkerhetstänk högsta prioritet dessa dagar, förklarar Pappers avdelningsordförande Nicko Tataridis:

– O ja, vi hade ett coronamöte i fredags och eftersom vi ingår i en italiensk koncern så kanske det har blivit extra påtagligt oss. Inga resor och så få möten som möjligt. Så många tjänstemän som möjligt jobbar också hemifrån.

Men arbetarna då?
– Haha, det blir ju lite svårt att köra pappersarbete på distans. Men vi är väldigt försiktiga och uppmärksamma. Vi rör oss till exempel inte så mycket mellan de olika avdelningarna på fabriken som vi annars brukar göra.

– Men annars är det full rulle!

Ungefär så låter det också när DA ringer Gabriel Jöngren, avdelningsordförande i Mariestad. Där har finskägda Metsä Tissue en av sina tre toalettpappersproducerande fabriker i Sverige – de två andra finns i Pauliström och Nyboholm. Bruket i Mariestad, det största, har en kapacitet på cirka 75 000 årston.

Gabriel Jöngren har förstås märkt av den ökade efterfrågan.
– Absolut, säger han. Grossisterna vill köpa och just nu går det väldigt mycket ut från lagret, mer än normalt.

Har ni så det räcker?
– Inga problem. Det här löser vi.

Vilka extra säkerhetsåtgärder har ni vidtagit för att undvika smittspridning, så att produktionen kan hållas i gång?
– Vi följer Folkhälsomyndighetens direktiv och sedan gör vi det vi kan göra när det gäller spritning och sanering. Eftersom det handlar om en droppsmitta och eftersom vi trycker på samma paneler och så, så är ju hygienen jätteviktig att tänka på.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Höga löner hos de yngsta

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Nästan alla massa- och pappersbruk i Sverige har haft en eller flera anställda som insjuknat i covid-19.
”Det var inte helt oväntat”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson, som själv drabbats av sjukdomen.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

På Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk.
– Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

Fjärde vågen – nya ­krafttag mot smittan

Fjärde vågen – nya ­krafttag mot smittan

När industrin körde i gång efter ledigheten möttes de anställda av ännu en omgång restriktioner. Dagens Arbete har pratat med representanter från fyra arbetsplatser som ställer om – igen.

Tomt i verkstan när gränsen stängde

Tomt i verkstan när gränsen stängde

I ett slag försvann nästan alla kunderna. När norrmännen inte längre kunde ta sig över gränsen för att shoppa kom de inte heller till bilverkstan.

Framtidstro i Lessebo

Framtidstro i Lessebo

Pappersbruket i Lessebo har länge haft det kämpigt. Men nu ökar orderingången samtidigt som man börjat spana efter nya och lite lyxigare marknader.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.