Industriarbetarnas tidning

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

16 mars, 2020

Skrivet av

Toalettpapperet räcker till alla. Och de fabriker som tillverkar rullarna går det heller ingen nöd på. Tvärtom, där rullar produktionen på som vanligt.

Med anledning av det nya coronaviruset har landets bestånd av toalett- och hushållspapper haft en rykande åtgång de senaste dagarna. I många livsmedelsbutiker har till och med långa hyllrader gapat tomma. Folk har känt sig oroliga och därför hamstrat och bunkrat upp, helt enkelt.

Men finns det skäl för oron? Nej, inte vad gäller papperstillverkningen i alla fall. På landets fem fabriker som tillverkar den här typen av mjukpapper tuffar produktionen på som vanligt. Bland annat på Essitys fabrik i Lilla Edet, som levererar runt 100 000 ton mjukpapper till svenska och andra nordiska konsumenter varje år.

I helgen, när toapapper gick åt som smör i solsken i affärerna, fick Lilla Edet extra stor medial uppmärksamhet eftersom det samtidigt brann i en maskin. Men den branden är över för länge sedan och enligt företagets pressperson Henrik Sjöström tillverkas det nu papper precis som vanligt på bruket.

Essity har också vidtagit extra säkerhetsåtgärder med anledningen av viruset, berättar Henrik Sjöström.

– Det handlar om sunt förnufts, säger han. Att tänka på hygienen och minska de sociala kontaktytorna så gott det går, vid till exempel skiftbyten. Dessutom är alla besök till fabriken så gott som stoppade nu.

På Sofidel Sweden AB:s pappersbruk i östgötska Kisa är det inga resor och så få möten som möjligt. Så många tjänstemän som möjligt jobbar också hemifrån. Men att köra pappersarbete på distans är lite svårare, säger avdelningsordförande Nicko Tataridis. Foto: David Lundmark.

Även på italienskägda Sofidel Sweden AB:s pappersbruk i östgötska Kisa rullar produktionen på som den ska. Där tillverkar man omkring 55 000 ton mjukpapper varje år – för produkter som just hushålls- och toalettpapper, blöjor och servetter.

Och även där har säkerhetstänk högsta prioritet dessa dagar, förklarar Pappers avdelningsordförande Nicko Tataridis:

– O ja, vi hade ett coronamöte i fredags och eftersom vi ingår i en italiensk koncern så kanske det har blivit extra påtagligt oss. Inga resor och så få möten som möjligt. Så många tjänstemän som möjligt jobbar också hemifrån.

Men arbetarna då?
– Haha, det blir ju lite svårt att köra pappersarbete på distans. Men vi är väldigt försiktiga och uppmärksamma. Vi rör oss till exempel inte så mycket mellan de olika avdelningarna på fabriken som vi annars brukar göra.

– Men annars är det full rulle!

Ungefär så låter det också när DA ringer Gabriel Jöngren, avdelningsordförande i Mariestad. Där har finskägda Metsä Tissue en av sina tre toalettpappersproducerande fabriker i Sverige – de två andra finns i Pauliström och Nyboholm. Bruket i Mariestad, det största, har en kapacitet på cirka 75 000 årston.

Gabriel Jöngren har förstås märkt av den ökade efterfrågan.
– Absolut, säger han. Grossisterna vill köpa och just nu går det väldigt mycket ut från lagret, mer än normalt.

Har ni så det räcker?
– Inga problem. Det här löser vi.

Vilka extra säkerhetsåtgärder har ni vidtagit för att undvika smittspridning, så att produktionen kan hållas i gång?
– Vi följer Folkhälsomyndighetens direktiv och sedan gör vi det vi kan göra när det gäller spritning och sanering. Eftersom det handlar om en droppsmitta och eftersom vi trycker på samma paneler och så, så är ju hygienen jätteviktig att tänka på.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Höga löner hos de yngsta

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Pappers­arbetare i valet och kvalet

Pappers­arbetare i valet och kvalet

Pappersarbetaren Christer Johansson brukar vara rätt säker på vilka han ska lägga sin röst på. Men inte i år.
”Nä, jag är väldigt kluven. Partierna har ju grötat ihop sig så mycket i så många frågor.”

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Nästan alla massa- och pappersbruk i Sverige har haft en eller flera anställda som insjuknat i covid-19.
”Det var inte helt oväntat”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson, som själv drabbats av sjukdomen.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

På Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk.
– Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

En av dagens många vändor

En av dagens många vändor

Klockan är 13.25 på Waggeryd Cell.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.