Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Skulderna plågar företagen

16 mars, 2020

Skrivet av

Perspektiv I corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget.

Harald Gatu, reporter.

Att högkonjunkturen är över konstaterade statliga Konjunkturinstitutet redan i höstas.  I institutets kristallkula sågs en konjunkturtopp som gradvis ebbade ut och som i år förväntades bli ”balanserad”.

Avmattning var ordet. En virusattack senare har världsekonomin gått i stå. Plötsligt faller ljuset på alla riskfaktorer som kan göra situationen än värre.

Dit hör företagens växande skuldberg.

De senaste månaderna har en rad olika institutioner – från Sveriges Riksbank till industriländernas samarbetsorganisation OECD – uttryckt oro för skulduppbyggnaden i företagen.

Vad som har hänt sedan finanskrisen 2008 är att näringslivet i allt större omfattning gett ut egna obligationer. På så sätt har de kunnat låna pengar från kapitalmarknaden.

När ett företag behöver låna finns i regel två alternativ. Antingen gå till banken. Eller kapitalmarknaden. Oftast använder företagen bägge vägarna för att dra in pengar.

På banken fixar man ett vanligt banklån. Men efter finanskrisen har bankerna blivit alltmer försiktiga, de får numera inte låna ut hur mycket som helst av sina tillgångar. Restriktionerna har därför gjort det svårare för företagen att låna hos banken. Återstår den andra vägen att låna av investerarna –försäkringsbolagens, värdepapperens och pensionsfondernas förvaltare – på kapitalmarknaden.

Idag lever vi i en ”ocean av företagsskulder” som det heter i det senaste numret av tidningen Economist. Vilket riskerar att göra coronavirusets ekonomiska följder till en rysare.

För att kunna låna från kapitalmarknaden ger företaget ut ett eget värdepapper, en obligation. Den som köper företagsobligationen lånar i praktiken ut pengar till företaget under en begränsad tid. Löptiden och priset är fast. Den som köper företagsobligationen vet alltså vilken ränta som gäller och när företaget ska betala tillbaka pengarna.

Efter finanskrisen har företagsobligationerna blivit populära. Visserligen måste företagen betala högre ränta än om de tog ett banklån. Men å andra sidan gör obligationen det möjligt att låna pengar på längre tid vilket kan vara viktigt om man vill investera, bygga ut eller köpa upp en konkurrent.

För den som har köpt obligationen kan förbindelsen bli en bra affär. Att låna ut till företag är betydligt lönsammare än att låna ut till staten då statens obligationsräntor är betydligt lägre än företagens. Att placera pengarna på bank ger inte heller mycket, det vet alla som råkar ha ett sparkonto.

Därför söker sig investerarna dit de kan få högst avkastning som aktier, fastigheter, olika fonder – och företagsobligationer. Och de är beredda att ta risker.

Normalt går investerarnas pengar i första hand till välskötta företag som får högt betyg av dem som värderar kreditvärdigheten. Men investerarna har också frestats att satsa allt mer även på företag som värderas lågt.

Den utvecklingen bekymrar industriländernas samarbetsorganisation OECD. För några veckor sedan kom en rapport som andas oro: över hälften av fjolårets köp av företagsobligationer i världen gick till företag som har rena skräpstatusen eller nästintill. Vad händer om de här företagen – till följd av sämre tider – får svårt att betala tillbaka lånen? OECD väger sina ord på guldvåg och konstaterar att ”detta kan förstärka de negativa effekterna vid en ekonomisk nedgång”.

I en ny bok från Världsbanken, Global Waves of Debt, varnas för den ”största, snabbaste och bredaste skulduppbyggnaden under de femtio senaste åren”. Världsbanken tar ett helhetsgrepp över skuldläget världen över, hur skulderna ökat hos stater, hushåll och företag.

Vi är mer sårbara idag, skriver Världsbanken även om regelverket efter finanskrisen gjorts stabilare. Men på många håll, inte minst i den viktiga kinesiska ekonomin, har ”skuggbanker” vuxit fram utanför det finansiella systemet. Och blivit en mer eller mindre okontrollerbar finansiell jätte. En stor del av det kinesiska näringslivet har enligt Världsbanken skulder som är mycket riskfyllda.

De kinesiska företagens växande skuldberg har under de senaste åren setts som en tickande bomb i världsekonomin. Men skulduppbyggnaden sker på närmare håll än så. De svenska företagen har finansierat sig alltmer med företagsobligationer. Bara under fjolåret ökade företagens skuldsättning genom obligationer med 200 miljarder kronor.

Men vad händer den dag då investerarna inte vågar ta risken att förse ett lågvärderat företag med krediter?

En tickande bomb?

Riksbanken påminner i sin senaste finansiella stabiliseringsrapport om företagens viktiga roll för den finansiella stabiliteten och hur sårbara de skuldsatta företagen är: en störning i det finansiella systemet riskerar att försämra kreditförsörjningen och ”medföra att företagen får svårare att få finansiering och därför investerar mindre, eller till och med får betalningsproblem, vilket kan fördjupa nedgången i den reala ekonomin.” I Sverige är det, enligt Finansinspektionen, i första hand fastighetsbolagen och tillverkningsindustrin som byggt upp sina skulder genom att ge ut företagsobligationer.

Enligt Institute of International Finance hör Sverige till de länder – tillsammans med Kanada, Frankrike, Singapore, Schweiz och USA – där företagens skuldberg är högst, räknat som andel av den samlade produktionen av varor och tjänster, BNP.

Idag lever vi i en ”ocean av företagsskulder” som det heter i det senaste numret av tidningen Economist. Vilket riskerar att göra coronavirusets ekonomiska följder till en rysare. Särskilt om fabriker stannar, töms på sina anställda som sätts i karantän och om kreditflödena stryps. Därför behövs det pengar in i systemet, skriver tidningen. I Sverige har Riksbanken pumpat in 500 miljarder kronor till bankerna, pengar som ska lånas ut till företagen. Plus de 300 miljarder kronor  i ”likviditetsförstärkning” som regeringen idag la upp på bordet.

Denna ”oceanen av företagsskulder”, som the Economist talar om, är idag dubbelt så stor som innan finanskraschen 2008. I USA har var sjätte företag så stora skulder att de inte kan betala dem utan att behöva ta nya lån, enligt Financial Times. Men vad händer den dag då investerarna inte vågar ta risken att förse ett lågvärderat företag med krediter?

En tickande bomb? Enligt Financial Times ska 40 procent av alla företagsobligationer i USA inom fem år lösas in av företag med skräpstatus eller nästintill. Dessa lågt värderade företag måste dessutom betala en högre ränta än andra företag.

I Europa är situationen inte mycket bättre. Även här ska lågt värderade företag ut med stora summor. Och det snart. Innan årsskiftet ska fyra av tio obligationer i lågt värderade företag lösa in sina obligationer.

Den bransch som tycks ha kniven på strupen är den investeringsstressade bilindustrin, både den amerikanska och europeiska. Den senare ska fram till nästa årsskifte betala – eller återfinansiera i form av nya lån – över hälften av sin skuld. Då vill det till att leverantörskedjorna har lagats, att komponenter åter kan levereras och att det finns tillräckligt mycket efterfrågan i samhället så att bilarna kan säljas. Om nödläget fortsätter? Då finns ingen annan hjälpande hand än statens.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Snart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Inkomstklyftor skapar finanskriser

Stora löneskillnader var en av orsakerna bakom finanskrisen. Klyftorna fortsätter att växa och därmed också risken för en ny krasch, skriver DA:s Harald Gatu.

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig. I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort […]

”Det får inte bli en falsk trygghet”

”Det får inte bli en falsk trygghet”

Vad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

Bortom coronan skymtar en återuppväckt industri med fler robotar och ökad automation. Kanske till och med de första stegen mot en ny och mindre riskfylld globalisering.

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

Stor rädsla för corona i skugg­samhället

Arbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

Helle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

Inför coronan är vi alla lika – men industri­arbetare kan inte jobba hemifrån

DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.