Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Skulderna plågar företagen

16 mars, 2020

Skrivet av

Perspektiv I corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget.

Harald Gatu, reporter.

Att högkonjunkturen är över konstaterade statliga Konjunkturinstitutet redan i höstas.  I institutets kristallkula sågs en konjunkturtopp som gradvis ebbade ut och som i år förväntades bli ”balanserad”.

Avmattning var ordet. En virusattack senare har världsekonomin gått i stå. Plötsligt faller ljuset på alla riskfaktorer som kan göra situationen än värre.

Dit hör företagens växande skuldberg.

De senaste månaderna har en rad olika institutioner – från Sveriges Riksbank till industriländernas samarbetsorganisation OECD – uttryckt oro för skulduppbyggnaden i företagen.

Vad som har hänt sedan finanskrisen 2008 är att näringslivet i allt större omfattning gett ut egna obligationer. På så sätt har de kunnat låna pengar från kapitalmarknaden.

När ett företag behöver låna finns i regel två alternativ. Antingen gå till banken. Eller kapitalmarknaden. Oftast använder företagen bägge vägarna för att dra in pengar.

På banken fixar man ett vanligt banklån. Men efter finanskrisen har bankerna blivit alltmer försiktiga, de får numera inte låna ut hur mycket som helst av sina tillgångar. Restriktionerna har därför gjort det svårare för företagen att låna hos banken. Återstår den andra vägen att låna av investerarna –försäkringsbolagens, värdepapperens och pensionsfondernas förvaltare – på kapitalmarknaden.

Idag lever vi i en ”ocean av företagsskulder” som det heter i det senaste numret av tidningen Economist. Vilket riskerar att göra coronavirusets ekonomiska följder till en rysare.

För att kunna låna från kapitalmarknaden ger företaget ut ett eget värdepapper, en obligation. Den som köper företagsobligationen lånar i praktiken ut pengar till företaget under en begränsad tid. Löptiden och priset är fast. Den som köper företagsobligationen vet alltså vilken ränta som gäller och när företaget ska betala tillbaka pengarna.

Efter finanskrisen har företagsobligationerna blivit populära. Visserligen måste företagen betala högre ränta än om de tog ett banklån. Men å andra sidan gör obligationen det möjligt att låna pengar på längre tid vilket kan vara viktigt om man vill investera, bygga ut eller köpa upp en konkurrent.

För den som har köpt obligationen kan förbindelsen bli en bra affär. Att låna ut till företag är betydligt lönsammare än att låna ut till staten då statens obligationsräntor är betydligt lägre än företagens. Att placera pengarna på bank ger inte heller mycket, det vet alla som råkar ha ett sparkonto.

Därför söker sig investerarna dit de kan få högst avkastning som aktier, fastigheter, olika fonder – och företagsobligationer. Och de är beredda att ta risker.

Normalt går investerarnas pengar i första hand till välskötta företag som får högt betyg av dem som värderar kreditvärdigheten. Men investerarna har också frestats att satsa allt mer även på företag som värderas lågt.

Den utvecklingen bekymrar industriländernas samarbetsorganisation OECD. För några veckor sedan kom en rapport som andas oro: över hälften av fjolårets köp av företagsobligationer i världen gick till företag som har rena skräpstatusen eller nästintill. Vad händer om de här företagen – till följd av sämre tider – får svårt att betala tillbaka lånen? OECD väger sina ord på guldvåg och konstaterar att ”detta kan förstärka de negativa effekterna vid en ekonomisk nedgång”.

I en ny bok från Världsbanken, Global Waves of Debt, varnas för den ”största, snabbaste och bredaste skulduppbyggnaden under de femtio senaste åren”. Världsbanken tar ett helhetsgrepp över skuldläget världen över, hur skulderna ökat hos stater, hushåll och företag.

Vi är mer sårbara idag, skriver Världsbanken även om regelverket efter finanskrisen gjorts stabilare. Men på många håll, inte minst i den viktiga kinesiska ekonomin, har ”skuggbanker” vuxit fram utanför det finansiella systemet. Och blivit en mer eller mindre okontrollerbar finansiell jätte. En stor del av det kinesiska näringslivet har enligt Världsbanken skulder som är mycket riskfyllda.

De kinesiska företagens växande skuldberg har under de senaste åren setts som en tickande bomb i världsekonomin. Men skulduppbyggnaden sker på närmare håll än så. De svenska företagen har finansierat sig alltmer med företagsobligationer. Bara under fjolåret ökade företagens skuldsättning genom obligationer med 200 miljarder kronor.

Men vad händer den dag då investerarna inte vågar ta risken att förse ett lågvärderat företag med krediter?

En tickande bomb?

Riksbanken påminner i sin senaste finansiella stabiliseringsrapport om företagens viktiga roll för den finansiella stabiliteten och hur sårbara de skuldsatta företagen är: en störning i det finansiella systemet riskerar att försämra kreditförsörjningen och ”medföra att företagen får svårare att få finansiering och därför investerar mindre, eller till och med får betalningsproblem, vilket kan fördjupa nedgången i den reala ekonomin.” I Sverige är det, enligt Finansinspektionen, i första hand fastighetsbolagen och tillverkningsindustrin som byggt upp sina skulder genom att ge ut företagsobligationer.

Enligt Institute of International Finance hör Sverige till de länder – tillsammans med Kanada, Frankrike, Singapore, Schweiz och USA – där företagens skuldberg är högst, räknat som andel av den samlade produktionen av varor och tjänster, BNP.

Idag lever vi i en ”ocean av företagsskulder” som det heter i det senaste numret av tidningen Economist. Vilket riskerar att göra coronavirusets ekonomiska följder till en rysare. Särskilt om fabriker stannar, töms på sina anställda som sätts i karantän och om kreditflödena stryps. Därför behövs det pengar in i systemet, skriver tidningen. I Sverige har Riksbanken pumpat in 500 miljarder kronor till bankerna, pengar som ska lånas ut till företagen. Plus de 300 miljarder kronor  i ”likviditetsförstärkning” som regeringen idag la upp på bordet.

Denna ”oceanen av företagsskulder”, som the Economist talar om, är idag dubbelt så stor som innan finanskraschen 2008. I USA har var sjätte företag så stora skulder att de inte kan betala dem utan att behöva ta nya lån, enligt Financial Times. Men vad händer den dag då investerarna inte vågar ta risken att förse ett lågvärderat företag med krediter?

En tickande bomb? Enligt Financial Times ska 40 procent av alla företagsobligationer i USA inom fem år lösas in av företag med skräpstatus eller nästintill. Dessa lågt värderade företag måste dessutom betala en högre ränta än andra företag.

I Europa är situationen inte mycket bättre. Även här ska lågt värderade företag ut med stora summor. Och det snart. Innan årsskiftet ska fyra av tio obligationer i lågt värderade företag lösa in sina obligationer.

Den bransch som tycks ha kniven på strupen är den investeringsstressade bilindustrin, både den amerikanska och europeiska. Den senare ska fram till nästa årsskifte betala – eller återfinansiera i form av nya lån – över hälften av sin skuld. Då vill det till att leverantörskedjorna har lagats, att komponenter åter kan levereras och att det finns tillräckligt mycket efterfrågan i samhället så att bilarna kan säljas. Om nödläget fortsätter? Då finns ingen annan hjälpande hand än statens.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Snart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Inkomstklyftor skapar finanskriser

Stora löneskillnader var en av orsakerna bakom finanskrisen. Klyftorna fortsätter att växa och därmed också risken för en ny krasch, skriver DA:s Harald Gatu.

Privatiseringen måste stoppas

Privatiseringen måste stoppas

Resurser och arbetsro behövs för att klara massarbetslösheten, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig. I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort […]

”Det får inte bli en falsk trygghet”

”Det får inte bli en falsk trygghet”

Vad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

Bortom coronan skymtar en återuppväckt industri med fler robotar och ökad automation. Kanske till och med de första stegen mot en ny och mindre riskfylld globalisering.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?