Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Coronakrisen

Företagens skulder har vuxit sig stora. När ekonomin nu ansträngs ytterligare på grund av coronaviruset kan det få allvarliga konsekvenser. Foto: Colourbox

Skulderna plågar företagen

Perspektiv I corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget.

Harald Gatu, reporter.

Att högkonjunkturen är över konstaterade statliga Konjunkturinstitutet redan i höstas.  I institutets kristallkula sågs en konjunkturtopp som gradvis ebbade ut och som i år förväntades bli ”balanserad”.

Avmattning var ordet. En virusattack senare har världsekonomin gått i stå. Plötsligt faller ljuset på alla riskfaktorer som kan göra situationen än värre.

Dit hör företagens växande skuldberg.

De senaste månaderna har en rad olika institutioner – från Sveriges Riksbank till industriländernas samarbetsorganisation OECD – uttryckt oro för skulduppbyggnaden i företagen.

Vad som har hänt sedan finanskrisen 2008 är att näringslivet i allt större omfattning gett ut egna obligationer. På så sätt har de kunnat låna pengar från kapitalmarknaden.

När ett företag behöver låna finns i regel två alternativ. Antingen gå till banken. Eller kapitalmarknaden. Oftast använder företagen bägge vägarna för att dra in pengar.

På banken fixar man ett vanligt banklån. Men efter finanskrisen har bankerna blivit alltmer försiktiga, de får numera inte låna ut hur mycket som helst av sina tillgångar. Restriktionerna har därför gjort det svårare för företagen att låna hos banken. Återstår den andra vägen att låna av investerarna –försäkringsbolagens, värdepapperens och pensionsfondernas förvaltare – på kapitalmarknaden.

Idag lever vi i en ”ocean av företagsskulder” som det heter i det senaste numret av tidningen Economist. Vilket riskerar att göra coronavirusets ekonomiska följder till en rysare.

För att kunna låna från kapitalmarknaden ger företaget ut ett eget värdepapper, en obligation. Den som köper företagsobligationen lånar i praktiken ut pengar till företaget under en begränsad tid. Löptiden och priset är fast. Den som köper företagsobligationen vet alltså vilken ränta som gäller och när företaget ska betala tillbaka pengarna.

Efter finanskrisen har företagsobligationerna blivit populära. Visserligen måste företagen betala högre ränta än om de tog ett banklån. Men å andra sidan gör obligationen det möjligt att låna pengar på längre tid vilket kan vara viktigt om man vill investera, bygga ut eller köpa upp en konkurrent.

För den som har köpt obligationen kan förbindelsen bli en bra affär. Att låna ut till företag är betydligt lönsammare än att låna ut till staten då statens obligationsräntor är betydligt lägre än företagens. Att placera pengarna på bank ger inte heller mycket, det vet alla som råkar ha ett sparkonto.

Därför söker sig investerarna dit de kan få högst avkastning som aktier, fastigheter, olika fonder – och företagsobligationer. Och de är beredda att ta risker.

Normalt går investerarnas pengar i första hand till välskötta företag som får högt betyg av dem som värderar kreditvärdigheten. Men investerarna har också frestats att satsa allt mer även på företag som värderas lågt.

Den utvecklingen bekymrar industriländernas samarbetsorganisation OECD. För några veckor sedan kom en rapport som andas oro: över hälften av fjolårets köp av företagsobligationer i världen gick till företag som har rena skräpstatusen eller nästintill. Vad händer om de här företagen – till följd av sämre tider – får svårt att betala tillbaka lånen? OECD väger sina ord på guldvåg och konstaterar att ”detta kan förstärka de negativa effekterna vid en ekonomisk nedgång”.

I en ny bok från Världsbanken, Global Waves of Debt, varnas för den ”största, snabbaste och bredaste skulduppbyggnaden under de femtio senaste åren”. Världsbanken tar ett helhetsgrepp över skuldläget världen över, hur skulderna ökat hos stater, hushåll och företag.

Vi är mer sårbara idag, skriver Världsbanken även om regelverket efter finanskrisen gjorts stabilare. Men på många håll, inte minst i den viktiga kinesiska ekonomin, har ”skuggbanker” vuxit fram utanför det finansiella systemet. Och blivit en mer eller mindre okontrollerbar finansiell jätte. En stor del av det kinesiska näringslivet har enligt Världsbanken skulder som är mycket riskfyllda.

De kinesiska företagens växande skuldberg har under de senaste åren setts som en tickande bomb i världsekonomin. Men skulduppbyggnaden sker på närmare håll än så. De svenska företagen har finansierat sig alltmer med företagsobligationer. Bara under fjolåret ökade företagens skuldsättning genom obligationer med 200 miljarder kronor.

Men vad händer den dag då investerarna inte vågar ta risken att förse ett lågvärderat företag med krediter?

En tickande bomb?

Riksbanken påminner i sin senaste finansiella stabiliseringsrapport om företagens viktiga roll för den finansiella stabiliteten och hur sårbara de skuldsatta företagen är: en störning i det finansiella systemet riskerar att försämra kreditförsörjningen och ”medföra att företagen får svårare att få finansiering och därför investerar mindre, eller till och med får betalningsproblem, vilket kan fördjupa nedgången i den reala ekonomin.” I Sverige är det, enligt Finansinspektionen, i första hand fastighetsbolagen och tillverkningsindustrin som byggt upp sina skulder genom att ge ut företagsobligationer.

Enligt Institute of International Finance hör Sverige till de länder – tillsammans med Kanada, Frankrike, Singapore, Schweiz och USA – där företagens skuldberg är högst, räknat som andel av den samlade produktionen av varor och tjänster, BNP.

Idag lever vi i en ”ocean av företagsskulder” som det heter i det senaste numret av tidningen Economist. Vilket riskerar att göra coronavirusets ekonomiska följder till en rysare. Särskilt om fabriker stannar, töms på sina anställda som sätts i karantän och om kreditflödena stryps. Därför behövs det pengar in i systemet, skriver tidningen. I Sverige har Riksbanken pumpat in 500 miljarder kronor till bankerna, pengar som ska lånas ut till företagen. Plus de 300 miljarder kronor  i ”likviditetsförstärkning” som regeringen idag la upp på bordet.

Denna ”oceanen av företagsskulder”, som the Economist talar om, är idag dubbelt så stor som innan finanskraschen 2008. I USA har var sjätte företag så stora skulder att de inte kan betala dem utan att behöva ta nya lån, enligt Financial Times. Men vad händer den dag då investerarna inte vågar ta risken att förse ett lågvärderat företag med krediter?

En tickande bomb? Enligt Financial Times ska 40 procent av alla företagsobligationer i USA inom fem år lösas in av företag med skräpstatus eller nästintill. Dessa lågt värderade företag måste dessutom betala en högre ränta än andra företag.

I Europa är situationen inte mycket bättre. Även här ska lågt värderade företag ut med stora summor. Och det snart. Innan årsskiftet ska fyra av tio obligationer i lågt värderade företag lösa in sina obligationer.

Den bransch som tycks ha kniven på strupen är den investeringsstressade bilindustrin, både den amerikanska och europeiska. Den senare ska fram till nästa årsskifte betala – eller återfinansiera i form av nya lån – över hälften av sin skuld. Då vill det till att leverantörskedjorna har lagats, att komponenter åter kan levereras och att det finns tillräckligt mycket efterfrågan i samhället så att bilarna kan säljas. Om nödläget fortsätter? Då finns ingen annan hjälpande hand än statens.

Läs mer: perspektiv


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna när provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

1

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Klockan har tickat länge – det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

LEDAREHelle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

2

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Denna dag, liksom de flesta denna vecka, är det ganska öde”

LäsarbildenLars-Eric Jönsson på Tetra Pak i Lund om hur hans jobb har påverkats av Coronakrisen.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

Vi isolerar oss – men löser coronakrisen tillsammans

LEDARECoronakrisen är djupgående och det kommer att ta lång tid att bekämpa viruset och reparera samhället. Är det någon gång det lilla ordet solidaritet kan komma väl till pass är det nu, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Volvo Lastvagnar stänger fabriken i Tuve i Göteborg på måndag och 15 dagar framåt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

Ännu inget större tapp i produktionen

Än så länge märks inga eller få störningar på de största svenska industriföretagen. Men läget kan förändras snabbt. ”Om någon hostar här inne kan andra bli förbannade”, säger Glenn Bergström.

IF Metall-kongressen kan bli digital

Det blir ingen IF Metall-kongress i maj – i alla fall inte i vanlig form. Exakt hur man ska göra ska förbundsstyrelsen besluta i veckan.

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

HAMSTRINGLåt dig inte stressas av pappersbristen i butikerna. Produktionen på bruken rullar på som vanligt.

Korttidspermittering – det här gäller

DA REDER UTÄr din arbetsplats i kris? DA reder ut vad som gäller för alla jobbar på ett företag som har kollektivavtal med IF Metall

4

Läs hela bevakningen av Coronakrisen här

Korttidsarbete införs i dag – staten tar hälften av lönekostnaden

Företagen ska kompenseras till hälften och anställda får behålla 90 procent vid korttidspermittering.

1

Ferbe utsedd till Coronasamordnare

”Partssystemet vi har i Sverige är en enorm styrka i sådana här lägen. Vi är vana vid att lösa svårigheter tillsammans”, säger den tidigare IF Metall-ordföranden Anders Ferbe.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Tryggare med jobb hos bolagen

TRENDBROTT.Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.