Industriarbetarnas tidning

De ska vända gubbtrenden i skogen

29 april, 2020

Skrivet av

Paljakkalaget. Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge.
Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Beatrice Andersson kör skördare.
”Det är både spännande och nervöst, men roligt”, säger hon om att börja jobba på riktigt efter praktiken. Foto: Mats Andersson

Skogen är ingen plats för kvinnor, eller det är åtminstone lätt att tro det. Skogsmaskinlagen, oavsett om de är anställda av en entreprenör eller något av de stora skogsbolagen, består ofta bara av män. Och senast i höstas marknadsförde en stor tillverkare av skogsmaskiner sina produkter genom en kalender med lättklädda kvinnor. När det blev känt hotade dock flera svenska skogsbolag med bojkott om kampanjen inte drogs in.

Siffror från Skogsstyrelsen visar att färre än 20 procent av de sysselsatta inom skogsbruket är kvinnor. Men sedan en tid finns ett maskinlag med bara kvinnor strax utanför Sollefteå. Som en del av deras utbildning fick de börja arbeta tillsammans i ett av SCA:s maskinlag.

Det var något av en slump. Företaget har länge haft svårt att locka kvinnor till att jobba i skogen, men nu råkade hälften av eleverna på den nystartade utbildningen på naturbruksskolan i Skedom vara kvinnor. När de skulle göra sin praktik, tog SCA chansen att bilda ett helt kvinnligt maskinlag. ”Paljakkalaget” kallar de sig – efter skogsområdet i Medelpad där de arbetar.

Foto: Mats Andersson
”Att köra är det enda sättet att lära sig. Det säger de som har kört i många år, att man aldrig blir fullärd”, säger Beatrice Andersson, maskinförare. Foto: Mats Andersson

Dagens Arbete träffar dem ett par dagar innan deras praktik är över. I februari blev de anställda av SCA på riktigt, men bara i ett år till att börja med. En visstidsanställning. Vad som händer där­efter vet de inte.

– Men de blir inte fria från oss, säger Johanna Molin.

– Nej, vi får väl försöka se till det, säger Beatrice Andersson.

När vi träffas är det fortfarande flera minusgrader utomhus. De har parkerat skogsmaskinerna i snön utanför och samlats i kojan för att värma sig. I dag har de kört hela dagen. Mycket är fortfarande svårt: att placera stockarna rätt och överföra bilden som de har i huvudet till händerna och spakarna i skogsmaskinen.

– Men att köra är det enda sättet att lära sig. Det säger de som har kört i många år, att man aldrig blir fullärd, säger Beatrice Andersson.

Tidigare har de arbetat med olika saker. Någon har jobbat som kock, en annan som svetsare. Att köra skogsmaskin är något helt nytt för dem. Än så länge trivs de, både med jobbet och med varandra.

– Om vi hade varit fyra tjejer som inte kom överens, skulle det inte ha fungerat. Men detsamma gäller ju även killar, säger Anna Lundgren.

– Ja, det är väl huvudsaken i en grupp? Att man kommer överens? säger Beatrice ­Andersson.

– Och kan samarbeta, flikar Johanna Molin in.

– Då spelar det ingen roll vilket kön man har. Det viktiga är att vara ett lag, säger Beatrice Andersson.


Lena Pettersson, SCA: ”Man ska kunna fortsätta vara den man är”

Jämställdhet. Liksom alla stora skogsbolag har SCA haft svårt att locka kvinnor. Lena Pettersson, som arbetar med jämställdhetsfrågor på företaget, tror att bilden av skogsmaskinförare är ett stort hinder.

Lena ­Pettersson, SCA.

– Om man skulle fråga folk som inte vet så mycket om den här branschen skulle de inte säga att det är ett typiskt kvinnoyrke. Vi arbetar för att förändra bilden av yrket och göra det mer ­attraktivt för kvinnor. ­Innan de här fyra kvinnorna började på SCA, var bara två och en halv procent av våra egna maskinförare kvinnor.

Och nu?

– Typ sju procent.

Varför är det så svårt att hitta kvinnliga maskinförare?

– Om man tittar på bilder i vårt samhälle, vilka är det som syns på de bilderna och vilka är det som sitter i maskinerna? Det är ofta inte kvinnor.

Är det ni i skogsbranschen som har misslyckats?

– Delvis. Men alla måste vara med och skapa en annan bild. Skogsföretagen kan göra mycket, men de kan inte göra allt.

– Naturbruksgymnasierna måste skapa en bra arbetsmiljö för de få kvinnor som söker de här skolorna. Det får inte förekomma trakasserier eller krav på att man ska vara en ”pojkflicka” – utan man ska kunna fortsätta vara den man är.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

Kommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

”Ta hand om de nya på jobbet”

”Ta hand om de nya på jobbet”

Jag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

Jämställdhetskampen börjar på arbetsplatsen

Jämställdhetskampen börjar på arbetsplatsen

”Det är på arbetsplatserna det händer”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson som bjudit in till frukostsamtal om jämställdhet i dag på Internationella Kvinnodagen. IF Metall har i år ett nationellt tema för sitt fackliga arbete: Kvinnors situation i industrin. #metoo-rörelsen blev en väckarklocka för i princip alla samhällssektorer. Locket kunde lyftas och decennier av […]

Ordlös bok ska öka säkerheten

Ordlös bok ska öka säkerheten

Hur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

De tar skogsvägen till jobben

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Sveriges industriskolor i kris

Sveriges industriskolor i kris

Hälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

Succéskolan lockar inte

Succéskolan lockar inte

Nästan alla som lämnar utbildningen får jobb. Ändå ligger hot om nedläggning över Kalix naturbruksgymnasium. Ska skolan finnas kvar behöver den fler elever.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.