Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Efter coronan

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

Perspektiv En dag öppnar fabrikerna igen. Permitteringar återkallas och produktionen kommer igång på allvar. Ingen vågar gissa när. Men bortom coronan skymtar en återuppväckt industri med fler robotar och ökad automation. Kanske till och med de första stegen mot en ny och mindre riskfylld globalisering.

Harald Gatu, reporter.

Ingen vet hur länge det kan dröja förrän vi kan trycka på startknappen igen. Och få vågar förutspå hur det näringsliv ser ut som kommer ut ur coronakrisen. Mycket hänger på hur utdraget stoppet blir och hur resten av världen ser ut.

Visserligen börjar fordonstillverkarna så smått att varva upp. Men det kan i bästa fall ses som de första stapplande stegen tillbaka, knappast en återgång till det normala.

Tvärstoppet vi just nu lever under saknar jämförelse. För varje dag som går framstår finanskrisen 2008 som ”blott en förövning inför dagens ekonomiska katastrof”, enligt Kenneth Rogoff, Harvardekonomen som skrivit standardverken om finanskrisernas historia. Han tittar tillbaka 150 år och ser ingen motsvarighet till dagens paralyserade stillestånd. 

Utsikterna är bekymmersamma. Internationella valutafonden IMF utmålar ”den stora nedstängningen” i dag som det värsta som har drabbat världsekonomin sedan ”den stora depressionen” på 1930-talet. Mycket värre än finanskrisen. Industriländernas samarbetsorganisation OECD bedömer att den omedelbara skadan på ekonomin är 3-4 gånger värre än under finanskrisen. Men att förutsättningarna för en snabb återhämtning kanske ändå är bättre den här gången; hushållen är inte lika skuldsatta och bankerna har större buffertar. Så ser det ut nu. Om däremot kampen mot coronan drar ut på tiden och den ekonomiska återstarten dröjer, då blir skadeverkningarna desto svårare att överblicka.

Regeringar utkämpar ett tvåfrontskrig. Ett krig mot viruset, ett annat för att hålla ekonomin någorlunda uppe och med olika stödpaket undsätta företag och människor när den ekonomiska aktiviteten mer eller mindre har stannat av.

Efter tvärstoppet? Hur många har ett jobb att gå tillbaka till den dag viruskriget vunnits och ekonomin kommit igång igen? Vad innebär kollapsen inom tjänstesektorn – restauranger, hotell, butiker, flyget, turismen –  för resten av ekonomin? Och den industri som överlever stålbadet – hur kommer den att se ut? Hur går det att återstarta hela det finmaskiga nät av leverantörer och underunderleverantörer som modern produktion bygger på?

För varje kris förändras arbetsplatserna. Den industri som klarade 90-talskrisen var betydligt mer slimmad än den som fanns innan. Den industri som kom helskinnad ur finanskrisen tog ett steg mot ökad flexibilitet, inte minst vad gäller bemanning. Och nu då, bortom coronan?

Det finns de som spår en ”renässans för produktionen” i de gamla industriländerna. Dalia Marin, ekonomiprofessor vid Münchens universitet och specialiserad på globala företag, skrev nyligen att corona-krisen kommer att förändra tillverkningen, bort från sköra just-in-time-upplägg. Riskerna med  långa leverantörskedjor av transporter mellan kontinenterna visade sig vara för stora. Att minimera riskerna öppnar dörren för roboten, är hennes bedömning. Att flytta jobb till underleverantörer i Asien duger inte när företagen vill öka kontrollen över så många länkar som möjligt i kedjan.

Tendensen med återflytt av produktion fanns där långt innan corona-krisen i ett slag bröt sönder leverantörskedjorna. Åren kring finanskrisen markerade höjdpunkten för det som Dalia Marin kallar för ”hyper-globaliseringen”. 2011 avbröts en kvartssekel lång trend: leverantörskedjorna slutade växa. Då stod de för hela 60 procent av världshandeln. Sedan har andelen sakta sjunkit.  Produktion började så smått flytta tillbaka igen till de gamla industriländerna.

Den tendensen kommer nu att förstärkas, enligt Dalia Marin. Med fler robotar och med ökad automation förväntas industrin i de gamla industriländerna att växa igen. Hon får stöd av konsultjätten McKinsey som i årtionden annars varit behjälplig med att bygga upp de störningskänsliga ”globala värdekedjorna” åt näringslivet. Men som nu, i en skiss över ”vägen till det nya normala”, ser ” slutet på globaliseringen i leveranskedjan” när företagen vill bli mer motståndskraftiga och därför flyttar inköp och produktion närmare slutanvändaren.

En drivkraft till utvecklingen är som sagt den ökade osäkerheten. En termometer på den ekonomisk osäkerheten hittar man i osäkerhetens eget index, World Uncertainity Index som sammanställs av internationella valutafonden IMF. Tendensen har under många år varit entydig. I takt med fördjupad globalisering har osäkerheten ökat.

Sårbarheten för störningar har blivit större. Plötsliga chocker riskerar att omkullkasta verksamheten. Som kärnkraftsolyckan i Fukushima som framför allt slog mot den amerikanska bilindustrin som importerade motorkomponenter från katastrofområdet. Eller översvämningarna i Thailand som lamslog tillverkningen av datorer eftersom en betydande del av den globala tillverkningen av hårddiskar förlagts just dit; på ett enda kvartal förlorade datorföretaget Intel 10 miljarder kronor.

Efter Fukushima och Thailand varnade World Economic Forum i sin årliga riskrapport Global Risks 2012 att ”faran för sådana störningar kan snabbt glömmas när företag återgår till sina magra affärsmodeller” där lager ses som slöseri. Erfarenheter är lätta att glömma. Frestelsen finns alltid att återvända till det invanda, till ”business as ususal”.

Frågan är hur enkelt det är att förändra invanda affärsmodeller som med åren har blivit alltmer sofistikerade. Ian Goldin, globaliseringsprofessor vid Oxforduniversitetet, har länge varit kritisk till hur aningslöst och naivt samhället har varit inför den accelererande globaliseringen. Världsordningen har för varje år blivit mer komplex, helt enkelt. Och med ökad komplexitet ökar riskerna och ovissheten.

Visst görs riskbedömningar, menar han. Men att bedöma risker är en sak. Riskbedömning utgår från störningar som är kända; dem kan man möjligen förbereda sig på. Ovisshet är något annat: något som plötsligt utbryter. Som ett isländskt stoftmoln, en thailändsk översvämning, en japansk kärnkraftsolycka. Eller ett virus som snabbt får fotfäste i någon av alla mångmiljonstäder med närhet till internationella flygplatser varifrån affärsresenärer och turister för smittan vidare.

Lösningen är inte nationalism eller ”avglobalisering”, enligt Goldin. Det finns helt enkelt inte tillräckligt höga murar för att skydda oss mot pandemier eller klimatförändringar. Istället måste det globala handelsutbytet göras mindre störningskänsligt och mer motståndskraftigt.

Att lägga alla ägg i samma korg är att ta onödiga risker. Se åtminstone till att korgen är vadderad och att du har några ägg i reserv, skriver han i boken The Butterfly Defect: How Globalization Creates Systemic Risks, And What To Do About It. Boken, som gavs ut för sex år sedan, listar de stora ”systemriskerna” som hotar att lamslå världen: finanssektorn, leverantörskedjorna, infrastrukturen, klimatet, växande sociala klyftor – och pandemier.

På alla dessa områden har komplexiteten ökat. Och därför allt svårare att överblicka. Den komplexiteten måste minimeras för att globaliseringen ska vara långsiktigt hållbar, enligt Ian Goldin.

Världen efter coronan blir inte densamma som innan, skrev han nyligen på sin blogg.

Förändringen kommer inte minst att märkas inom industrin. ”Pandemin påskyndar återflytten av produktion och förstärker den trend som redan pågår”. Skälet är enkelt, skriver han. Politiker är ivriga att flytta hem produktion, det ger politiska vinster. Och företagen vill minimera sina kostnader och ta färre risker. Robotar, artificiell intelligens och 3D-skrivare gör det möjligt.

Läs mer: perspektiv


hg@da.se

1Kommentarer

Claes Stråth:

Harald, en mycket bra artikel!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

1

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

KrönikaUtan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DebattHär är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

1

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Jämlikhet är bästa skyddet

LEDAREPrecis som vi har en försvarsberedning som tolkar de militära säkerhetshoten bör en hälsoberedning tillsättas som värnar vår välfärdsberedskap, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Så ser ditt anställningsskydd ut

DA REDER UTSå ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

1

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Coronakrisen

”Det får inte bli en falsk trygghet”

Världsdagen för arbetsmiljöVad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

ArbetsmiljöBajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Tillbaka på Scania efter fyra veckor

I dag kommer en stor del av Scanias permitterade personal tillbaka till jobbet. Luigi Garrapa är en av dem, och han har dubbla känslor. DA mötte honom redan när fabriksportarna slog igen den 24 mars.

Sekab ställer om till handsprit

OMSTÄLLNINGDomsjö fabriker skänkte 65 000 liter etanol till grann­fabriken Sekab, som snabbt ställde om till att producera handsprit och desinfektionsmedel. Och fler fabriker har ställt om sin verksamhet.

Avtal på plats för korttidsarbete för bemanningsanställda

Nu kan även bemanningsanställda få stöd vid korttidsarbete. IF Metall och övriga facken inom LO har kommit överens med motparten om ett centralt avtal.

1

IF Metall håller kongress i Västerås

300 kongressombud får förbereda sig för att åka till Västerås i höst. Nu är det klart att IF Metalls kongress blir på Aros Congress Center den 23–27 november i år.

Vi ska klara krisen – tillsammans

KRÖNIKANu kraftsamlar vi alla våra resurser och gör allt vi kan för att minska oron och öka tryggheten. Just nu gäller det att rädda jobb och se till att industriarbetare som trots allt blir arbetslösa kan försörja sig, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.