Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

16 april, 2020

Skrivet av

Perspektiv En dag öppnar fabrikerna igen. Permitteringar återkallas och produktionen kommer igång på allvar. Ingen vågar gissa när. Men bortom coronan skymtar en återuppväckt industri med fler robotar och ökad automation. Kanske till och med de första stegen mot en ny och mindre riskfylld globalisering.

Harald Gatu, reporter.

Ingen vet hur länge det kan dröja förrän vi kan trycka på startknappen igen. Och få vågar förutspå hur det näringsliv ser ut som kommer ut ur coronakrisen. Mycket hänger på hur utdraget stoppet blir och hur resten av världen ser ut.

Visserligen börjar fordonstillverkarna så smått att varva upp. Men det kan i bästa fall ses som de första stapplande stegen tillbaka, knappast en återgång till det normala.

Tvärstoppet vi just nu lever under saknar jämförelse. För varje dag som går framstår finanskrisen 2008 som ”blott en förövning inför dagens ekonomiska katastrof”, enligt Kenneth Rogoff, Harvardekonomen som skrivit standardverken om finanskrisernas historia. Han tittar tillbaka 150 år och ser ingen motsvarighet till dagens paralyserade stillestånd. 

Utsikterna är bekymmersamma. Internationella valutafonden IMF utmålar ”den stora nedstängningen” i dag som det värsta som har drabbat världsekonomin sedan ”den stora depressionen” på 1930-talet. Mycket värre än finanskrisen. Industriländernas samarbetsorganisation OECD bedömer att den omedelbara skadan på ekonomin är 3-4 gånger värre än under finanskrisen. Men att förutsättningarna för en snabb återhämtning kanske ändå är bättre den här gången; hushållen är inte lika skuldsatta och bankerna har större buffertar. Så ser det ut nu. Om däremot kampen mot coronan drar ut på tiden och den ekonomiska återstarten dröjer, då blir skadeverkningarna desto svårare att överblicka.

Regeringar utkämpar ett tvåfrontskrig. Ett krig mot viruset, ett annat för att hålla ekonomin någorlunda uppe och med olika stödpaket undsätta företag och människor när den ekonomiska aktiviteten mer eller mindre har stannat av.

Efter tvärstoppet? Hur många har ett jobb att gå tillbaka till den dag viruskriget vunnits och ekonomin kommit igång igen? Vad innebär kollapsen inom tjänstesektorn – restauranger, hotell, butiker, flyget, turismen –  för resten av ekonomin? Och den industri som överlever stålbadet – hur kommer den att se ut? Hur går det att återstarta hela det finmaskiga nät av leverantörer och underunderleverantörer som modern produktion bygger på?

För varje kris förändras arbetsplatserna. Den industri som klarade 90-talskrisen var betydligt mer slimmad än den som fanns innan. Den industri som kom helskinnad ur finanskrisen tog ett steg mot ökad flexibilitet, inte minst vad gäller bemanning. Och nu då, bortom coronan?

Det finns de som spår en ”renässans för produktionen” i de gamla industriländerna. Dalia Marin, ekonomiprofessor vid Münchens universitet och specialiserad på globala företag, skrev nyligen att corona-krisen kommer att förändra tillverkningen, bort från sköra just-in-time-upplägg. Riskerna med  långa leverantörskedjor av transporter mellan kontinenterna visade sig vara för stora. Att minimera riskerna öppnar dörren för roboten, är hennes bedömning. Att flytta jobb till underleverantörer i Asien duger inte när företagen vill öka kontrollen över så många länkar som möjligt i kedjan.

Tendensen med återflytt av produktion fanns där långt innan corona-krisen i ett slag bröt sönder leverantörskedjorna. Åren kring finanskrisen markerade höjdpunkten för det som Dalia Marin kallar för ”hyper-globaliseringen”. 2011 avbröts en kvartssekel lång trend: leverantörskedjorna slutade växa. Då stod de för hela 60 procent av världshandeln. Sedan har andelen sakta sjunkit.  Produktion började så smått flytta tillbaka igen till de gamla industriländerna.

Den tendensen kommer nu att förstärkas, enligt Dalia Marin. Med fler robotar och med ökad automation förväntas industrin i de gamla industriländerna att växa igen. Hon får stöd av konsultjätten McKinsey som i årtionden annars varit behjälplig med att bygga upp de störningskänsliga ”globala värdekedjorna” åt näringslivet. Men som nu, i en skiss över ”vägen till det nya normala”, ser ” slutet på globaliseringen i leveranskedjan” när företagen vill bli mer motståndskraftiga och därför flyttar inköp och produktion närmare slutanvändaren.

En drivkraft till utvecklingen är som sagt den ökade osäkerheten. En termometer på den ekonomisk osäkerheten hittar man i osäkerhetens eget index, World Uncertainity Index som sammanställs av internationella valutafonden IMF. Tendensen har under många år varit entydig. I takt med fördjupad globalisering har osäkerheten ökat.

Sårbarheten för störningar har blivit större. Plötsliga chocker riskerar att omkullkasta verksamheten. Som kärnkraftsolyckan i Fukushima som framför allt slog mot den amerikanska bilindustrin som importerade motorkomponenter från katastrofområdet. Eller översvämningarna i Thailand som lamslog tillverkningen av datorer eftersom en betydande del av den globala tillverkningen av hårddiskar förlagts just dit; på ett enda kvartal förlorade datorföretaget Intel 10 miljarder kronor.

Efter Fukushima och Thailand varnade World Economic Forum i sin årliga riskrapport Global Risks 2012 att ”faran för sådana störningar kan snabbt glömmas när företag återgår till sina magra affärsmodeller” där lager ses som slöseri. Erfarenheter är lätta att glömma. Frestelsen finns alltid att återvända till det invanda, till ”business as ususal”.

Frågan är hur enkelt det är att förändra invanda affärsmodeller som med åren har blivit alltmer sofistikerade. Ian Goldin, globaliseringsprofessor vid Oxforduniversitetet, har länge varit kritisk till hur aningslöst och naivt samhället har varit inför den accelererande globaliseringen. Världsordningen har för varje år blivit mer komplex, helt enkelt. Och med ökad komplexitet ökar riskerna och ovissheten.

Visst görs riskbedömningar, menar han. Men att bedöma risker är en sak. Riskbedömning utgår från störningar som är kända; dem kan man möjligen förbereda sig på. Ovisshet är något annat: något som plötsligt utbryter. Som ett isländskt stoftmoln, en thailändsk översvämning, en japansk kärnkraftsolycka. Eller ett virus som snabbt får fotfäste i någon av alla mångmiljonstäder med närhet till internationella flygplatser varifrån affärsresenärer och turister för smittan vidare.

Lösningen är inte nationalism eller ”avglobalisering”, enligt Goldin. Det finns helt enkelt inte tillräckligt höga murar för att skydda oss mot pandemier eller klimatförändringar. Istället måste det globala handelsutbytet göras mindre störningskänsligt och mer motståndskraftigt.

Att lägga alla ägg i samma korg är att ta onödiga risker. Se åtminstone till att korgen är vadderad och att du har några ägg i reserv, skriver han i boken The Butterfly Defect: How Globalization Creates Systemic Risks, And What To Do About It. Boken, som gavs ut för sex år sedan, listar de stora ”systemriskerna” som hotar att lamslå världen: finanssektorn, leverantörskedjorna, infrastrukturen, klimatet, växande sociala klyftor – och pandemier.

På alla dessa områden har komplexiteten ökat. Och därför allt svårare att överblicka. Den komplexiteten måste minimeras för att globaliseringen ska vara långsiktigt hållbar, enligt Ian Goldin.

Världen efter coronan blir inte densamma som innan, skrev han nyligen på sin blogg.

Förändringen kommer inte minst att märkas inom industrin. ”Pandemin påskyndar återflytten av produktion och förstärker den trend som redan pågår”. Skälet är enkelt, skriver han. Politiker är ivriga att flytta hem produktion, det ger politiska vinster. Och företagen vill minimera sina kostnader och ta färre risker. Robotar, artificiell intelligens och 3D-skrivare gör det möjligt.

En kommentar till “Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.