”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Efter coronan

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

Perspektiv En dag öppnar fabrikerna igen. Permitteringar återkallas och produktionen kommer igång på allvar. Ingen vågar gissa när. Men bortom coronan skymtar en återuppväckt industri med fler robotar och ökad automation. Kanske till och med de första stegen mot en ny och mindre riskfylld globalisering.

Harald Gatu, reporter.

Ingen vet hur länge det kan dröja förrän vi kan trycka på startknappen igen. Och få vågar förutspå hur det näringsliv ser ut som kommer ut ur coronakrisen. Mycket hänger på hur utdraget stoppet blir och hur resten av världen ser ut.

Visserligen börjar fordonstillverkarna så smått att varva upp. Men det kan i bästa fall ses som de första stapplande stegen tillbaka, knappast en återgång till det normala.

Tvärstoppet vi just nu lever under saknar jämförelse. För varje dag som går framstår finanskrisen 2008 som ”blott en förövning inför dagens ekonomiska katastrof”, enligt Kenneth Rogoff, Harvardekonomen som skrivit standardverken om finanskrisernas historia. Han tittar tillbaka 150 år och ser ingen motsvarighet till dagens paralyserade stillestånd. 

Utsikterna är bekymmersamma. Internationella valutafonden IMF utmålar ”den stora nedstängningen” i dag som det värsta som har drabbat världsekonomin sedan ”den stora depressionen” på 1930-talet. Mycket värre än finanskrisen. Industriländernas samarbetsorganisation OECD bedömer att den omedelbara skadan på ekonomin är 3-4 gånger värre än under finanskrisen. Men att förutsättningarna för en snabb återhämtning kanske ändå är bättre den här gången; hushållen är inte lika skuldsatta och bankerna har större buffertar. Så ser det ut nu. Om däremot kampen mot coronan drar ut på tiden och den ekonomiska återstarten dröjer, då blir skadeverkningarna desto svårare att överblicka.

Regeringar utkämpar ett tvåfrontskrig. Ett krig mot viruset, ett annat för att hålla ekonomin någorlunda uppe och med olika stödpaket undsätta företag och människor när den ekonomiska aktiviteten mer eller mindre har stannat av.

Efter tvärstoppet? Hur många har ett jobb att gå tillbaka till den dag viruskriget vunnits och ekonomin kommit igång igen? Vad innebär kollapsen inom tjänstesektorn – restauranger, hotell, butiker, flyget, turismen –  för resten av ekonomin? Och den industri som överlever stålbadet – hur kommer den att se ut? Hur går det att återstarta hela det finmaskiga nät av leverantörer och underunderleverantörer som modern produktion bygger på?

För varje kris förändras arbetsplatserna. Den industri som klarade 90-talskrisen var betydligt mer slimmad än den som fanns innan. Den industri som kom helskinnad ur finanskrisen tog ett steg mot ökad flexibilitet, inte minst vad gäller bemanning. Och nu då, bortom coronan?

Det finns de som spår en ”renässans för produktionen” i de gamla industriländerna. Dalia Marin, ekonomiprofessor vid Münchens universitet och specialiserad på globala företag, skrev nyligen att corona-krisen kommer att förändra tillverkningen, bort från sköra just-in-time-upplägg. Riskerna med  långa leverantörskedjor av transporter mellan kontinenterna visade sig vara för stora. Att minimera riskerna öppnar dörren för roboten, är hennes bedömning. Att flytta jobb till underleverantörer i Asien duger inte när företagen vill öka kontrollen över så många länkar som möjligt i kedjan.

Tendensen med återflytt av produktion fanns där långt innan corona-krisen i ett slag bröt sönder leverantörskedjorna. Åren kring finanskrisen markerade höjdpunkten för det som Dalia Marin kallar för ”hyper-globaliseringen”. 2011 avbröts en kvartssekel lång trend: leverantörskedjorna slutade växa. Då stod de för hela 60 procent av världshandeln. Sedan har andelen sakta sjunkit.  Produktion började så smått flytta tillbaka igen till de gamla industriländerna.

Den tendensen kommer nu att förstärkas, enligt Dalia Marin. Med fler robotar och med ökad automation förväntas industrin i de gamla industriländerna att växa igen. Hon får stöd av konsultjätten McKinsey som i årtionden annars varit behjälplig med att bygga upp de störningskänsliga ”globala värdekedjorna” åt näringslivet. Men som nu, i en skiss över ”vägen till det nya normala”, ser ” slutet på globaliseringen i leveranskedjan” när företagen vill bli mer motståndskraftiga och därför flyttar inköp och produktion närmare slutanvändaren.

En drivkraft till utvecklingen är som sagt den ökade osäkerheten. En termometer på den ekonomisk osäkerheten hittar man i osäkerhetens eget index, World Uncertainity Index som sammanställs av internationella valutafonden IMF. Tendensen har under många år varit entydig. I takt med fördjupad globalisering har osäkerheten ökat.

Sårbarheten för störningar har blivit större. Plötsliga chocker riskerar att omkullkasta verksamheten. Som kärnkraftsolyckan i Fukushima som framför allt slog mot den amerikanska bilindustrin som importerade motorkomponenter från katastrofområdet. Eller översvämningarna i Thailand som lamslog tillverkningen av datorer eftersom en betydande del av den globala tillverkningen av hårddiskar förlagts just dit; på ett enda kvartal förlorade datorföretaget Intel 10 miljarder kronor.

Efter Fukushima och Thailand varnade World Economic Forum i sin årliga riskrapport Global Risks 2012 att ”faran för sådana störningar kan snabbt glömmas när företag återgår till sina magra affärsmodeller” där lager ses som slöseri. Erfarenheter är lätta att glömma. Frestelsen finns alltid att återvända till det invanda, till ”business as ususal”.

Frågan är hur enkelt det är att förändra invanda affärsmodeller som med åren har blivit alltmer sofistikerade. Ian Goldin, globaliseringsprofessor vid Oxforduniversitetet, har länge varit kritisk till hur aningslöst och naivt samhället har varit inför den accelererande globaliseringen. Världsordningen har för varje år blivit mer komplex, helt enkelt. Och med ökad komplexitet ökar riskerna och ovissheten.

Visst görs riskbedömningar, menar han. Men att bedöma risker är en sak. Riskbedömning utgår från störningar som är kända; dem kan man möjligen förbereda sig på. Ovisshet är något annat: något som plötsligt utbryter. Som ett isländskt stoftmoln, en thailändsk översvämning, en japansk kärnkraftsolycka. Eller ett virus som snabbt får fotfäste i någon av alla mångmiljonstäder med närhet till internationella flygplatser varifrån affärsresenärer och turister för smittan vidare.

Lösningen är inte nationalism eller ”avglobalisering”, enligt Goldin. Det finns helt enkelt inte tillräckligt höga murar för att skydda oss mot pandemier eller klimatförändringar. Istället måste det globala handelsutbytet göras mindre störningskänsligt och mer motståndskraftigt.

Att lägga alla ägg i samma korg är att ta onödiga risker. Se åtminstone till att korgen är vadderad och att du har några ägg i reserv, skriver han i boken The Butterfly Defect: How Globalization Creates Systemic Risks, And What To Do About It. Boken, som gavs ut för sex år sedan, listar de stora ”systemriskerna” som hotar att lamslå världen: finanssektorn, leverantörskedjorna, infrastrukturen, klimatet, växande sociala klyftor – och pandemier.

På alla dessa områden har komplexiteten ökat. Och därför allt svårare att överblicka. Den komplexiteten måste minimeras för att globaliseringen ska vara långsiktigt hållbar, enligt Ian Goldin.

Världen efter coronan blir inte densamma som innan, skrev han nyligen på sin blogg.

Förändringen kommer inte minst att märkas inom industrin. ”Pandemin påskyndar återflytten av produktion och förstärker den trend som redan pågår”. Skälet är enkelt, skriver han. Politiker är ivriga att flytta hem produktion, det ger politiska vinster. Och företagen vill minimera sina kostnader och ta färre risker. Robotar, artificiell intelligens och 3D-skrivare gör det möjligt.

Läs mer: perspektiv


hg@da.se

1Kommentarer

Claes Stråth:

Harald, en mycket bra artikel!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

2

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

KrönikaUtan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DebattHär är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

1

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Jämlikhet är bästa skyddet

LEDAREPrecis som vi har en försvarsberedning som tolkar de militära säkerhetshoten bör en hälsoberedning tillsättas som värnar vår välfärdsberedskap, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

2

Arbetsrätten

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

1

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

1

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

2

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.