Industriarbetarnas tidning
27 maj, 2020
Skrivet av Mikael Färnbo
Arbetslöshet. Under coronakrisen har regeringen lättat på reglerna för att få ersättning från a-kassan. Och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.
För att dämpa den ekonomiska krisen, och underlätta för de som blir arbetslösa i coronapandemins spår, har regeringen kraftigt förbättrat a-kassan. De nya reglerna gäller än så länge bara fram till årsskiftet, och innebär att det både blir lättare att kvalificera sig och att ersättningsnivåerna höjs rejält.
Tidigare behövde du till exempel ha varit medlem i en a-kassa under tolv månader för att få ut maxbeloppet. Det kravet har nu sänkts till tre månader. Tidigare kunde bara personer som tjänade upp till lite drygt 25 000 kronor i månaden får ut 80 procent av sin inkomst i ersättning. Det taket höjs nu till 33 000 kronor i månaden.
För den som har arbetat, men inte varit med i någon a-kassa, höjs också det så kallade grundbeloppet kraftigt: från drygt 8 000 kronor till drygt 11 000 kronor i månaden. Men om du står utanför gör du bäst i att gå med. Det kan innebära många tusenlappar i månaden extra vid arbetslöshet. Och tänk på att det inte spelar någon roll när i månaden du ansluter dig, även om det är månadens sista dag får du tillgodoräkna dig hela den månaden som medlemstid.
Reglerna till a-kassan är fortfarande snåriga, där har regeringen inte gjort några förenklingar. För att du ska veta vilken ersättning du har rätt till vid arbetslöshet har DA tagit fram en guide du kan följa.
Förändringarna i reglerna för a-kassan är tillfälliga och gäller under olika tidsperioder: De höjda beloppen i försäkringen, både grundbeloppet och inkomstbaserade ersättningar, gäller från och med den 13 april 2020 till och med den 3 januari 2021. Det lättade medlemsvillkoret gäller från mars till december 2020. Den slopade karenstiden gäller från och med den 30 mars 2020 till och med den 3 januari 2021.
kronor i månadenföre skatt är tillfälligt det nya maxbeloppet i a-kassan. Det är en höjning från 20 020 kronor i månaden. Den nya nivån gäller under år 2020.
GuideHar jag rätt till ersättning från a-kassan? Och vad kan jag få ut vid arbetslöshet? Svara Ja eller Nej på följande frågor.
IF Metalls inkomstförsäkring kompletterar den inkomstbaserade ersättningen från a-kassan så att medlemmar får ut 80 procent på inkomster upp till 50 000 kronor i månaden de första 100 dagarna.
Den som tjänar under 33 000 och därmed får ut maxbeloppet från a-kassan de första 100 dagarna blir i stället kompenserad dag 101–200.
Ytterligare 100 dagar kan köpas till i en tilläggsförsäkring.
Obs! om du går med i facket innan den 31 augusti 2020 ingår inkomstförsäkringen från första dagen. I vanliga fall är kvalificeringstiden tolv månader.
Pappers inför den 1 juli en inkomstförsäkring som toppar upp den inkomstbaserade a-kassan så att medlemmar får ut 80 procent i ersättning på inkomster upp till 50 000 kronor i 200 dagar. Försäkringen omfattar alla medlemmar från startdatumet. Går man med i facket senare är kvalifikationstiden 12 månader innan man omfattas.
GS Fackets inkomstförsäkring toppar upp den inkomstbaserade ersättningen från a-kassan så att medlemmar får ut 80 procent på inkomster upp till 35 000 kronor i 200 dagar. Det innebär framförallt betydligt högre ersättning från dag 101 då a-kassan sänks. För att ta del av inkomstförsäkringen måste du varit med i facket i 12 månader.
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.
IF Metall inför en inkomstförsäkring för att skydda arbetslösa medlemmar. ”Målet är att så många som möjligt ska få upp till 80 procent av lönen”, säger Lea Skånberg på Arbetslivsenheten, som tror att försäkringen kan locka medlemmar.
Den som blir medlem i a-kassan den sista mars får tillgodoräkna sig hela månaden, vilket kan spela stor roll för rätten till ersättning.
På grund av en cyberattack har alla a-kassors system tillfälligt stängts. Det kan därför vara svårt att just nu nå sin a-kassa.
Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.
IF Metall har länge sagt tvärnej till att införa inkomstförsäkring, många andra LO-förbund redan har. Nu kan en omsvängning vara på på gång, skriver DA:s Anna Julius. En orsak är de allt tydligare lockropen från Unionen.
IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.
Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?
Handläggningstiderna för IF Metalls a-kassa har mer än fördubblats sedan cyberattacken för två månader sedan. A-kassorna i Sverige har ännu inte återhämtat sig efter attacken.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.
Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?
På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Det kan givetvis begås enstaka misstag, men vi har granskats och hittills inte ansetts snedvrida konkurrensen, skriver Sara Revell Ford och Göran Olinder, vd och försäljningsdirektör för Samhall.
En bransch som marknadsför hållbarhet måste ändå anse att hållbarheten också ska gälla de anställda, skriver Lars Wåhlstedt på Pappers.
Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.
På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
