Nu är det nog – branschen måste agera för att rädda liv
Minst tre bränder sker varje dag i industrin och ny teknik ökar riskerna ytterligare, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Eva Burman.
Industriarbetarnas tidning
Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.
24 juni, 2020
Skrivet av Helle Klein
LEDARE Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Är det något som coronakrisen visar är det vikten av att ständigt reflektera över människovärdet. De höga dödstalen bland de äldre vittnar om att vi under alltför lång tid nedvärderat behovet av en bra äldreomsorg.
Medan barnomsorgen under decennier rustats upp och krav på utbildad personal är en självklarhet har våra äldre satts på undantag. Det strider mot människovärdesprincipen.
Sveriges pandemistrategi som bygger på tillit snarare än förbud och på bred folklig uppslutning i smittbekämpningen snarare än tillfällig lockdown är både rimlig och den mest långsiktigt hållbara. Den har säkert sina brister och ska självklart utvärderas framöver.
Minst lika viktigt är det dock att utvärdera rådande organisation för äldreomsorgen. Ädelreform, privatiseringsiver, för lite resurser och bristen på central upphandling av skyddsutrustning är några systemfel som politiken måste ta sig an framöver. Här behövs både ordentlig analys och politisk debatt.
Coronakrisen blottlägger också ett alltför sårbart arbetsliv. Det är som Lars Linder skriver i en lysande krönika i Dagens Nyheter, att där i äldreboendet ”i delad osynlighet, trängdes två av samhällets mest marginaliserade grupper, de gamla och vår tids statare, det timanställda prekariatet”.
Alla dessa visstidsanställningar och osäkra jobb har visat sig vara en samhällsfara. Det är inte bara inom äldreomsorgen som de osäkra anställningsformerna florerar utan även i andra sektorer som exempelvis inom industrin.
I Tyskland har en femtedel av arbetarna på en av Europas största köttfabriker i Nordrhein-Westfalen testats positivt för covid-19. Fabriken och kringliggande område har satts i karantän. Köttfabriken kritiseras för förhållandena på de boenden som inhyser utländsk arbetskraft. Dessa undermåliga boenden anses vara anledningen till smittspridningen.
I vårt eget land drabbas plötsligt Gällivare av stor coronasmitta och källan till smittspridningen anser den lokala smittskyddsläkaren vara gruvan. Det var förmodligen ett reparations- och underhållsarbete som utfördes av inhyrd arbetskraft då brister i säkerhetsrutiner förekom. Tre gruvarbetare ligger nu på intensivvård med respirator, uppger Expressen.
Det finns många fler exempel på hur ett alltmer pressat arbetsliv med slimmade organisationer, korta anställningar och dåliga säkerhetsrutiner leder till livsfara både för anställda och för samhället i stort.
Utnyttjandet av utländsk arbetskraft är också ett problem som Dagens Arbete många gånger skrivit om. Att migrationspolitiken på senare tid knutit uppehållstillstånd så hårt till möjligheten att försörja sig genom arbete har lett till ökad press på migranter att ta vilka jobb som helst men också till fusk och handel med arbetstillstånd.
Vi har nyligen avslöjat att en mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade en migrantarbetare att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. Korta kontrakt och hög personalomsättning är normaltillståndet på denna arbetsplats men för att kunna säkra sitt uppehållstillstånd behövde migrantarbetaren Fardin kunna visa ett anställningskontrakt över en längre tid än bara några veckor. Det kostade honom en stor summa pengar och sen när han klagade hos företagsledningen blev han av med jobbet.
Så får det naturligtvis inte gå till. Men tyvärr ser det ut så på många håll i det skuggsamhälle som uppstått i kölvattnet av den alltmer repressiva migrationspolitiken och av ett alltför slappt regelverk runt arbetskraftsinvandringen. Människovärdet står sannerligen på spel.
Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid. Om detta bör vi ha en rejäl politisk debatt framöver.