Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Traumat efter Palmemordet är för evigt

10 juni, 2020

Skrivet av

Helle Klein är chefredaktör för Dagens Arbete.

LedareOm gärningsmannen var Stig Engström visar det att Palmehatet hade betydligt större betydelse än vad tidigare utredningar lagt vikt vid. Ett politiskt mord, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Så kom då dagen äntligen då lösningen på Palmemordet skulle ges av chefsåklagaren vid Palmeutredningen. Ett nationellt trauma skulle kanske äntligen kunna upphöra 34 år efter mordet på statsminister Olof Palme?

Tyvärr blev det inte så. Åklagaren Krister Peterson pekade visserligen med emfas ut den så kallade Skandiamannen, Stig Engström, som sannolik gärningsman. Men någon ny teknisk bevisning hade han inte. Det där mordvapnet som påstods ha hittats enligt medieuppgifter häromdagen visade sig inte alls finnas eller kunde åtminstone inte knytas till Engström.

Eftersom den misstänkta gärningsmannen dessutom är död sedan 20 år går det inte att ställa honom inför rätta. Därför läggs nu förundersökningen ned.

Palmeutredningen under ledning av Krister Peterson kunde därmed inte lösa oss från det nationella traumat med det ouppklarade mordet. Spekulationerna kommer tyvärr att fortsätta.

Men ändå är Palmeutredningens och åklagarens slutsatser av stort intresse då de innebär en svidande kritik mot det polisarbete som utfördes efter mordet. Att Stig Engström så snabbt och på så lösa grunder avfärdades och lades ”ad acta” är en skandal som kommer att höra till svensk polishistorias värsta någonsin. Allt schabblande i polisutredningen och Hans Holmérs mer eller mindre vansinniga ”spår” försvårade och omöjliggjorde en gedigen mordutredning. Det är detta som lett till vårt nationella trauma.

”Om vi hade varit aktiva då för 34 år sedan hade Stig Engström blivit frihetsberövad”, sa åklagare Krister Peterson vid dagens presskonferens.

Den kommentaren löser knappast känslan av nationellt trauma men det bekräftar den frustration som många, både experter och allmänhet, känt inför mordutredningens alla konstigheter. Det är trots allt något positivt.

Om åklagaren har rätt i att mördaren var Stig Engström måste vi också dra slutsatsen att Palmehatet hade betydligt större betydelse än vad tidigare utredningar lagt vikt vid.

I vår tid av extrem polarisering och ökat näthat är det oändligt viktigt att inse att uppiskat hat mot personer om de så är politiker eller journalister eller andra opinionsbildare måste tas på yttersta allvar. Hat kan lätt övergå till våld. Och om gärningsmannen var Stig Engström blev plötsligt Palmemordet ett politiskt mord till skillnad från då ”en blandmissbrukare från Sollentuna” ansågs vara mördaren.

Huruvida Skandiamannen var mördaren eller inte kommer vi aldrig att få veta så länge inget mordvapen kan knytas till honom. Det är nog också ett skäl till att åklagaren väljer att lägga ned förundersökningen. Ett åtal utan teknisk bevisning hade rimligen inte hållit i en rättegång.

Traumat lär för alltid finnas där. Olof Palmes liv avslutades alldeles för tidigt – detta drabbade en familj på ett förfärande sätt, det drabbade svensk socialdemokrati som förlorade en av sina största politiska ledare och det drabbade en nation vars statsminister mördades på öppen gata en februarikväll 1986.

Förhoppningsvis har polisen lärt sig av alla misstag och förhoppningsvis kan Palmeutredningens och även tidskriften Filters berättelse om Stig Engström vara varningsklocka nog för att ta det högerextrema hatet på yttersta allvar.

En kommentar till “Traumat efter Palmemordet är för evigt

  • Christer Pettersson gav stockholmsrövaren ett ansikte.
    Krister Petersson gav västgötaklimaxen ett ansikte.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Snabba cash i truck-Sverige

Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln måste stoppas, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Märket är satt. Bravo!

Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ge ungdomarna amnesti nu

Flyktingpolitiken har lagt ansvaret för de asylsökandes framtid på arbetsgivarna. Det är absurt och måste ändras.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.