Industriarbetarnas tidning

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

17 september, 2020

Skrivet av

Tio år med Kina. Första gången Volvos direktörer åkte med facket till Shanghai var fackordföranden Glenn Bergström redan bekant för kineserna.

Nu har Volvo Cars tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

De hundrafyrtio milen hem till Göteborg kändes sega så här i kvällningen. Glenn Bergström och Mikael Sällström hade nått Lübeck i norra Tyskland när de vek av från autobahn och parkerade sin XC90 framför sitt förbokade hotell. Trötta och hungriga efter att ha kört från München där de hade besökt fackliga kamrater på BMW.

Vid den här tiden, hösten 2008, fanns åtskilligt som tröttade. Finanskrisen löpte amok i fordons­industrin, i Sverige varslades tusentals industriarbetare varje vecka.

Volvos ägare, amerikanska Ford, höll på att förblöda och dess kris var också Volvos. Sedan något år hade Ford planer på att göra sig av med Volvo, nu blev försäljningen akut. Men vem köper bilfabriker när världen rasar?
På hotellrestaurangen hade de bägge svenskarna just fått in maten när Sällströms mobil ringde. Efter samtalet sa han: ”Det finns tydligen ett kinesiskt intresse att köpa Volvo personvagnar.”

I verkstadsklubbens kassaskåp förvarar Glenn Bergström papperet som ”alla kinesiska journalister frågar efter när de kommer till Göteborg”: ägaren Li Shufus löften att Volvo ska förbli Volvo. Foto: Åke Ericson.

Några månader senare satt de bägge i skyddsrummets källare på huvudkontoret med andra fackliga företrädare och ett gäng från kinesiska bilföretaget Geely. I nästan ett år skulle de från och till diskutera och förhandla med Geelyfolket i källarlokalen.

Li Shufu

Den som ville satsa på Volvo hette Li Shufu. En företagsam entreprenör, son till en fattig risbonde, som i barndomen inte hade andra leksaksbilar än de som han själv formade i lera. Med tiden formades också en dröm att få leda en global bilkoncern. De första stegen som imperiebyggare var blygsamma, men målinriktade. Outtröttligt och bevandrat kryssade han genom den kommunistiska byråkratin och lyckades kvittera ut de licenser som krävdes för att tillverka endera kylskåp, motorcyklar – eller bilar.

1 600

anställda har Volvo Cars Engine i Skövde i produktionen (400 fler än 2010). Fabriken tillverkar diesel- och bensinmotorer.

”Hello Mister Glenn”, utbrast kineserna när den första partsgemensamma Volvo­delegationen gästade Geely i Shanghai efter att köpet var klart. De svenska direktörernas blickar vändes i förvåning mot den storväxte göteborgaren från Hisingen, Glenn Bergström, ordförande för verkstadsklubben på Volvo Cars och ledamot av bolagsstyrelsen. ”Va, känner de dig?”

När de satte sig till bords var det Glenn Bergström av svenskarna som intog hedersplatsen.

Facket hade varit tidigt ute. Långt innan köpet åkte fackliga företrädare över för att kontakta den tilltänkta köparen, Li Shufu. Glenn Bergström minns mötet:

– Li Shufu uttryckte sig så här att om inte facken godtar planerna så vet jag inte om jag är intresserad. Men det vet man ju inte, det kan ju vara lika mycket smör som sanning.

46 år på Volvo och facklig representant i bolagsstyrelsen sedan Fordtiden. De senaste tio åren har Glenn Bergström sett Geely lyfta Volvo Cars. Foto: Åke Ericson.

Glenn Bergström gick i alla fall rakt på sak och krävde att facken ville ha ett avtal.

– Då tittade han på mig och de andra direktörerna. Sedan sa han: Jag har väldigt svårt att skriva ett avtal om någonting som jag inte äger. Men jag fick ändå ett signerat dokument av honom. En avsiktsförklaring där det står att huvudkontoret för Volvo Cars ska ligga i Göteborg och lite andra grejer om design och säkerhet.

– Sedan säger alltid kineserna ibland att ett papper är bara ett papper. Att det inte skulle vara så mycket värt. Men å andra sidan var det avsevärt mer än när Ford köpte oss 1999. Då fick vi ingenting.

Så ser Geelys ägande ut

Geelys ägande i bilbolag har ökat stort sedan det tog över Volvo i augusti 2010.

Det Geely som kom att ta över Volvo i augusti 2010 var ett blygsamt företag. Produktionen var inte större än Volvos, med modeller som knappast imponerade på Glenn Bergström:

– Rena plåtlådorna. De kunde ju ha kört omkring med dem som radiobilar på något tivoli eller … nja, de var nog bättre än radiobilarna. Men de var ingenting att ha, ingen design, ingen utveckling. De försökte bara kopiera Mercedes och Toyota. Råkopior. Precis som man gör med klockor.

Märktes det att det var ett oerfaret gäng som tog över?

– Absolut! De hade ju egentligen ingen industriell kunskap när det gäller konstruktion och utveckling. Material, kvalité, utrustningar, hur man bygger fabriker. Inte samma produktionstekniska kunnande som vi hade.

Oerfarna men kloka, tillägger han.

– Bara att man direkt efter övertagandet tillsatte en global bolagsstyrelse med representanter från hela världen inklusive fem fackliga. Bra tänkt.
Med köpet öppnades dörren till fordonsindustrins finrum för Geely.

Inför ägarbytet för tio år sedan träffade Dagens Arbete några Volvoanställda på Torslandaverken. Vi undrade: Vad tror ni om Geely som ägare? Nu återvänder vi till Fredrik Ylander i rekonditioneringen och Mats Adelind, kvalitetssupport på monteringen. Hur blev det?

Mats: Vi har gjort en bra resa. Känns som att vi var i en mycket sämre position för tio år sedan.

Fredrik: Jag får väl säga att det blev bättre än vad jag trodde. Det fanns ju en del orosmoln kring övertagandet, mycket på grund av åren med Ford. Det fungerade ju inte riktigt bra. Samarbetet och kulturen stämde inte. Men Geely-Volvo har ju gift sig bra mycket bättre tycks det som. Mycket bättre än Ford-Volvo.

Mats: Jag tror inte att vi hade funnits kvar om vi hade stannat hos Ford. Vi hade nog gått samma öde till mötes som Saab.

Fredrik: Det var nog med bakgrund av alla farhågor, ”vad ska hända, ska de lägga ner, ska de flytta”, som man var lite skeptisk. Men det har kommit många fruktsamma grejer, designen, stora investeringar. De verkar ha finansiella muskler.

Mats: Just det var ju jag fundersam över för tio år sedan. Har de tillräckligt med pengar för att utveckla Volvo? Men den oron visade sig vara obefogad.

Fredrik: En skillnad mot tiden med Ford är ju att det tycks vara ett annat klimat nu. Då kändes det rätt tungrott. Om man ville ha en kopia på något så skulle tre chefer skriva under, sas det.

Mats: Sånt hör man ju, att det generellt var mer hierarkiskt under Fordtiden.

Volvoarbetarna Mats Adelind och Fredrik Ylander har fått över 4 000 nya arbetskamrater i produktionen sedan Geely tog över. Foto: Åke Ericson.

Mats Adelind och Fredrik Ylander har 32 respektive 30 år på Volvo genomlevt ett antal kriser, oavbrutna rationaliseringar och ett par ägarbyten. Ständig förändring – och ständig oro?

Fredrik: Oron finns där i dag, det gör den. Men inte av den omfattningen som fanns då för tio år sedan. Oron kommer och går.

Mats: Jag känner nog att vi är säkrare nu än för tio år sedan. Ändå är det ju en press på oss när kvalitén mellan olika fabriker jämförs. Att flytta produktion mellan olika fabriker och länder går lätt. Det har visat sig nu under tariffkriget mellan Kina och USA. Kinatillverkade XC60 som skulle till USA säljs till Europa. Och våra XC60 som skulle ha sålts i Europa skickas i stället till USA. Det tycks gå lätt att styra om produktionen när plattformarna är gemensamma.

9 100

personer, inklusive inhyrda, arbetar i produktionen på Volvo Cars Torslanda i Göteborg (cirka 4 000 fler än 2010). Fabriken är en integrerad bilfabrik med pressverk, karosseri, måleri och montering.

Framtiden då: Hänger Volvo med i elektrifieringen?

Mats: Vi går ju åt det hållet. Nu tror jag nog att förbränningsmotorerna lever kvar ett bra tag än. Men man vet aldrig, vissa tekniksprång går snabbare än andra.

Fredrik: Man får inte vara blåögd och bara tro att all ny teknik är bra. Nu tror jag att vi måste anpassa oss till den värld vi lever i. Att bara hålla fast vid det gamla, det fossila, vore katastrof. Men det verkar ju som om Volvo är på gång, att man har ett anpassningstänk. I så fall kommer det att gå bra.

Mats: För tio år sedan var jag tydligen försiktigt förhoppningsfull. Nu är jag förhoppningsfull. Inte försiktigt.

Foto: Åke Ericson.

Fram till 2017 var det ”en fantastisk utveckling” enligt Glenn Bergström. Men sedan? Li Shufu fortsätter bygga sitt imperium men på ett sätt som förbryllar Volvofolket. Köper Londontaxi, vill utveckla flygande bilar, startar nya bilbolag, köper tillverkare av helikoptrar. Köper in sig i lastbilstillverkaren AB Volvo. Blir största ägare i Daimler vars personbilar är en av Volvo Cars bittraste konkurrenter och vars lastbilar är AB Volvos arvfiender. ”Så mycket tokerier”, suckar Glenn Bergström.

– Han kan ju, om han vill, ta Volvo Cars under armen och byta bort oss mot något annat han hellre vill ha till sitt imperium.

Behövs inte Volvo för att möta elektrifieringen?

– Går Geely över till el så blir Torslanda den sista platsen de bygger elektriska bilar på.

Vad får dig att tro det?

– Jag vet att det är så. Fram till nu har man lagt mycket av elbilsutvecklingen i Kina. Först ut att bygga elbilen Polestar är Kina, i Belgien byggs helelektriska XC40. Sedan kommer USA och sist kommer vi. Att ligga sist i en produktionskedja innebär att man kortsiktigt kan gå miste om investeringar och därmed gå en osäker framtid till mötes. Det känns för jävligt.

Ändå betraktas Torslanda som hjärtat med närheten till Geelys europeiska utvecklingscenter – och med en högeffektiv fabrik. På Torslanda tillverkas 60 bilar i timmen, dygnet runt fem dagar i veckan jämfört med måttliga 17 i USA, på ett skift.

– Det som är lite av räddningen för oss är ju målet att sälja över en miljon bilar 2025. Vi kan komma upp i sexhundratusen här i Europa, max. Utan oss når man inte volymmålet.

2 000

anställda har Volvo Cars Body­ Components i Olofström i produktionen (700 fler än 2010). Fabriken tillverkar karrosseridelar.

Och om den planen inte bär?
– Ja, vad är plan B? Den finns inte.

Glenn Bergström reser sig i sitt rum på verkstadsklubben på Torslanda. Tittar ut över fabriken dit han kom som nittonåring efter semestern 1974 för att montera protypen till tvåförti-modellen med den sluttande fronten. ”Inte en jävel kvar från den tiden.” Den som begrundar sina 46 anställningsår frestas att se bakåt.

Framtiden då, Glenn?

– Du, vi kan åka ut med diskvattnet. Så är det bara. Det finns inga garantier i den här världen. 


”Vi var väldigt tveksamma”

Volvo Cars i Sverige är inte bara Torslanda i Göteborg. Även i Skövde och Olofström finns stora fabriker – som har blivit större de senaste tio åren.

Marko Borg Peltonen, verkstadsklubbens ordförande på Volvo Cars Engine i Skövde: 

”Med facit i hand så var Geely det bästa som kunde hända. Vi har fått miljardinvesteringar, nya motorfamiljer, nya byggnader och så vidare. Hur det blir framöver vet vi inte. Det planeras att vi ska slås ihop med Geelys övriga motorfabriker i ett separat bolag för förbränningsmotorer. Kan bli bra, men det finns en oro att vi hamnar utanför elektrifieringen. Det är både och.”

Björn Olsson, verkstadsklubbens ordförande på Volvo Cars Body ­Components i Olofström:

”Vi var väldigt tveksamma när Geely skulle ta över. Men det fanns inget alternativ – och det blev riktigt bra. Kanske inte så mycket investeringar utöver två varmformningslinjer och en ny presslina. Men produktionen har gått för fullt, vi är fler i dag än för tio år sedan och det ser ut som om det kommer att fortsätta att rulla på.

En kommentar till “10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

  • Viktigt att säkra vårat arv för bilindustrin i Västra Götalands regionen. Oavsett förbränningsmotor eller elektrifiering med drivlinan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Tillgång på kompetens gav Göteborg nya batterifabriken

Tillgång på kompetens gav Göteborg nya batterifabriken

Att Göteborg tog hem spelet om Volvo Cars och Northvolts batterifabrik var knappast någon högoddsare, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Så satsar den nya stormakten

Så satsar den nya stormakten

Kina är världens största biltillverkare – och vill bli bäst. Därför köper de upp utländska bilföretag. Men vad händer med jobben i Sverige?

Glenn Bergström: Jag känner mig hedrad

Glenn Bergström: Jag känner mig hedrad

Arbetarna på Volvo Cars i Göteborg har fått en ny lunchplats i solen. Vad den heter? Glenntan förstås.

Hur ska Volvo undvika att hamna vid sidan av?

Hur ska Volvo undvika att hamna vid sidan av?

Kinesiska Geely kan slå ihop sina bägge biltillverkare Volvo Cars och Geely Automotive till ett gemensamt bolag. Ännu ett tecken på att bilindustrin står inför sitt ”iPhone-ögonblick”, skriver DA:s Harald Gatu.

Skövde­facket försiktigt positivt till nya motorbolaget

Skövde­facket försiktigt positivt till nya motorbolaget

Facket på Volvo Cars motorfabrik i Skövde är försiktigt positivt till Geelys planer på att lägga tillverkningen av förbränningsmotorer i ett eget bolag – ser möjligheter att växa. Men det finns en oro att man missar elektrifieringen.

Facket imponeras av Geely

Volvofacket är tillbaka från Kina och Geely. – De är långt efter oss men utvecklingen går rasande fort, säger Mikael Sällström, ordförande i Volvo verkstadsklubb. Ännu vill inte facket säga någonting om hur man ser på Geely som ny ägare till Volvo Personvagnar. Ställningstagandet bedöms som viktigt. Inte minst av Geely själva. Det kinesiska bilföretaget […]

”Bra att affären är i hamn”

I dag fullbordade kinesiska Geely köpet av Volvo Personvagnar. IF Metall välkomnar köpet och hoppas på positiva sysselsättningseffekter då Kina är den största tillväxtmarknaden för fordonsindustrin. Geely betalade i dag 1,3 miljarder dollar till Ford för att slutföra köpet, skriver Ford i ett pressmeddelande. Totalt uppgick köpet till en summa av 1,8 miljarder dollar. – […]

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder. Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Svartarbete i offentlig verksamhet är vanligt. Med hjälp av den här checklistan kan upphandlare få bättre koll.

GS kongress

Hård strid om ekonomin landande i kompromiss

Hård strid om ekonomin landande i kompromiss

Efter flera timmars debatt lade Henrik Brolin från avdelning 4 fram ett förslag som kunde lösa upp knutarna.

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

Svenska politiker måste vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.

GS kongress har dragit igång

GS kongress har dragit igång

Det är i en osäker omvärld som GS-facket samlas i Örebro för att återuppta sin tredje kongress. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö tog upp utmaningar i både den kommande avtalsrörelsen och synen på höstens riksdagsval.

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

Natalia Sparrelid hoppas att hon ska våga ta plats i debatterna på GS-fackets kongress. Medlemmarnas möjlighet att påverka är allra viktigast, och då får förbundet inte vara toppstyrt, anser hon. Vad betyder det för dig att vara kongressombud?– Det är ett stor ansvar, man har en påverkansmöjlighet som man inte bör missa. Jag tycker att […]

Ekonomin i fokus på GS kongress

Ekonomin i fokus på GS kongress

En svag ekonomi har lett till jobbiga besparingar för GS-facket, men också en renodling ”Vi har tvingats fokusera på det som är viktigt – att bygga organisation och rekrytera medlemmar”, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö.