Industriarbetarnas tidning
21 oktober, 2020 - 16:21
Skrivet av Lotta Holmström
Dagens Arbetes reporter kan prisas för sin bevakning av skuggsamhället.
Pennskaftspriset är ett pris för kvinnliga journalister som under det senaste året ”gjort ett föredömligt journalistiskt arbete”. I motiveringen lyfter juryn fram att Elinor Torp under en lång tid granskat förhållandena för arbetslivets mest utsatta.
I sin helhet lyder den: ”För hennes hängivna fotarbete och oförtröttliga arbete med att granska arbetsmarknadens laglösa utnyttjande av människor. I sin senaste bok ’Vi, skuggorna’ avslöjar Elinor Torp systemfel och ger röst åt några av samhällets mest utsatta.”
Boken kom ut för ett år sedan och har även nominerats till Guldspaden och Wendelapriset.
Juryn består av förra årets vinnare, Kerstin Weigl och Kristina Edblom, samt journalisterna Katarina Berg och Isabella Iverus.
De två andra nominerade är Snezana Bozinovska, Göteborgs-Posten, och Josefin Sköld, Dagens Nyheter.
Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har tilldelats Pennskaftspriset för sitt journalistiska arbete.
Elinor Torp vann pris för ”bästa berättande text” när fackförbundspressen samlades på torsdagen. Reportaget om skyddsombudet Maj-Len Holmquist på Samhall lämnar ingen oberörd, menade en enhällig jury.
Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har nominerats till Guldspaden i magasinsklassen för granskningen Sjuka Samhall.
Dagens Arbetes reporter Elinor Torp vinner Tidskriftspriset inom kategorin Årets journalist för sin gedigna arbetsmiljöjournalistik.
Dagens Arbete nomineras till Tidskriftspriset 2021 i två klasser: Årets design och årets journalist.
Den nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.
Dagens Arbetes reporter Elinor Torp kan få tidningen Journalistens pris Årets Stilist. Hon ”förenar det egna med det allmängiltiga, det lokala med det globala”, skriver juryn.
Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.
Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.
Dagens Arbete har fått två nomineringar till Sveriges finaste pris för grävande journalistik. Granskningarna Mordet på facktopparna och Den stora modebluffen kan vinna Guldspaden.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
