• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete
Operatören Anders Karlsson ser till att de avbarkade granstockarna hamnar rätt i sliperiet. Foto: Anna Björkegren

Julkort från fabriken

Publicerad 2020-12-17, 08:00   Uppdaterad 2021-12-20, 14:41

Helgskiften Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk i Värmland som gör pappersmassa av tusentals granar från skogen varje år. Men julgranarna som de har på jobbet – de är av plast.

Det är en solig och mild novemberdag i Sunne, och trots att det är drygt åtta veckor kvar till jul har truckföraren Johan Sjölander full koll på att han ska vara ledig den helgen. Det har han vetat länge.

– Klart man har, och det ska bli så himla trevligt att få vara ledig också! säger han glatt när han stannar till sin Svetruck 1260 vid utlastningen och låter ett gäng färdigpaketerade massabalar vänta på fortsatt förflyttning.

– Jamen julen är ju en helig tid, är det inte?!

Johan Sjölander är 64 år och i nästan hälften av dem har han arbetat skift här på bruket. Och som skiftarbetare på Rottneros är schemat lagt så att antingen arbetar man på julhelgen eller på midsommarhelgen, och så byter man nästa år.
Det blir mest rättvist så, konstaterar Johan.

– Det är ju de två helgerna på året som är viktigast, och för mig personligen är julen den allra viktigaste. En riktig familjehögtid. Nu är mina barn inte små längre, men de brukar komma hem och hälsa på då om de har möjlighet.

Julgran, julmusik, glögg, risgrynsgröt – allt som ingår i en typisk traditionsenlig svensk jul, sånt gillar Johan. Och eftersom det faktiskt är en religiös högtid brukar han dessutom besöka en liten träkyrka vid norska gränsen strax före dopparedagen, samma kyrka som han döptes och gifte sig i.

Kalle Anka har han visserligen slutat att titta på, men Karl-Bertil Jonssons julafton säger han att han ”bara måste” se varje år.

Och skinka, det är hans absoluta favorit på julbordet. Egengriljerad skinka på knäckebröd som han toppar med gotländsk senap, den där senapen som han brukar inhandla på julmarknaden i Mårbacka – Selma Lagerlöfs barndomshem – en kvarts bilresa härifrån.

– Den är så jädra god!

Truckföraren Johan Sjölander lyssnar gärna på julsånger i sin truck för att komma i den rätta stämningen. Foto: Anna Björkegren

Även på bruket brukardet märkas att det är jul, berättar han. Som på de flesta arbetsplatser. Med lite pynt och lite ätbart. Särskilt på julafton.

– Eftermiddagslaget brukar få någon bricka med lite kallskuret på, och så tycker jag att det ska vara. Det är dem det är synd om. De som ska jobba natt har ju hunnit varit hemma, och de som har jobbat förmiddag kommer ju ändå hem i tid till firandet.

Pyntar du trucken med något?

– Nä, men jag lyssnar väldigt gärna på julsånger på radion när jag sitter i den. Det finns några låtar som jag absolut måste höra. Mer Jul, till exempel, av Adolphson och Falk. Och så förstås Fairytale of New York (The Pogues). Jag blir tårögd varje gång jag hör den.

Mia Forsberg började på bruket när hon tvingades lägga ner sin klädbutik. Foto: Anna Björkegren

En jul tog exempelvis alla i skiftet med sig något gött att äta – köttbullar, korv, ris à la Malta.

Mia Forsberg, operatör på Rottneros pappersbruk.

En som brukar tröttna på julmusik redan vid första advent, men som sitter som klistrad framför Kalle Anka på julafton, är 36-åriga operatören Mia Forsberg.

– Självklart, annars är det ju ingen jul, säger hon. Det gör mina två söner också. Men sjuåringen tycker inte om att sitta still så länge, han tänker mest på julklapparna!

Mia är uppvuxen i villaområdet strax utanför fabriksgrindarna och hade inte en tanke på att hon en dag skulle jobba här, ”bland alla gubbar”. Men så tvingades hon bomma igen sin klädbutik och nu har hon i stället jobbat här i fyra år. Ett jobb som hon trivs utmärkt med, säger hon. Men att jobba på julafton, det gillar hon inte.

– Nej, då vill man ju umgås med sina barn. Men det brukar gå bra ändå, och vi försöker trots allt ordna så vi får lite fin och trivsam julstämning på jobbet. En jul tog exempelvis alla i skiftet med sig något gött att äta – köttbullar, korv, ris à la Malta. Mat som vi sedan åt tillsammans i manöverrummet.

Mias kollega i skiftlag 4, 39-åriga Henrik Kvarnström, har inga egna barn. Däremot är han tomte till desto fler, berättar han. På julafton, hemma i Lysvik. Ja, från klockan två på eftermiddagen och sex timmar framåt brukar han pulsa runt i snön med tomtemask och säck och knacka dörr hos grannar, släkt och vänner. Det har blivit som en tradition för honom.

– Och eftersom jag inte går på mitt skift förrän klockan 22 nu på julafton, så får jag väl vara tomte i år igen!

Han skrattar och fortsätter:

– Men det är helt okej för mig. Och jag har heller inget emot att jobba på julafton. Man får ju ändå lite extra i plånboken då. Dessutom tar de allra flesta med sig lite godis och fikabröd och sånt.

Och glor på tv?

– Det finns en tv, men nä – vi skulle inte våga oss på det. Det kan hända så mycket, och maskiner tar ju inte hänsyn till om det är en högtid eller inte. Vi jobbar på som vanligt.

Men på midsommar är du ledig?

Ja, så blir det nog. Men förutom jul jobbar jag också nyårshelgen. Fast det är ganska okej det med. Då jobbar jag nämligen förmiddag nyårsafton och eftermiddag nyårsdagen, vilket innebär att jag ändå kan vara med på lite roligheter om jag skulle vilja det.

Henrik Kvarnström jobbar sena passet på julafton, så han hinner vara tomte på dagen. Foto: Anna Björkegren

Rottneros bruk ligger strax intill sjön Fryken i värmländska Sunne och har haft massarelaterad verksamhet på området sedan slutet av 1800-talet. I dag har bruket drygt ett hundratal anställda,
varav merparten arbetar sexskift.

– Vi kan göra vilken massasort som helst. Allt från massa som används till luftfilter i bilar till kartong och tissue, upplyser förrådsman Jerry Sohlberg medan vi ser oss omkring.

Jerry, som också är ordförande för Pappers avdelning 89, berättar att man upplevt strålande tider på bruket de senaste åren. Stora investeringar har gjorts och massa har producerats och sålts i massor. Tåg och lastbilar rullade in och ut från området hela tiden. Men så sjönk massapriserna för något år sedan och just nu gör man ett nollresultat.

– Men vi har i vart fall inte behöva säga upp eller permittera någon på grund av det, eller coronan, säger han.

Barktrummorna på bruket mal ner cirka 175 000 kubikmeter gran per år. Foto: Anna Björkegren

Jerrys kollega, huvudskyddsombudet Jörgen Falk, nickar instämmande. Han har arbetat här sedan 1988, på den tiden bruket hade dubbelt så många anställda, och har alltså firat fler än en julhelg på bruket. Han är engagerad i schemapusslandet, det ingår i hans uppdrag.

– Vi försöker göra det så bra vi kan för alla, säger han. Ena julhelgen arbetar tre skiftlag, andra julen de tre andra lagen.

Dessutom tjänar man rätt bra om man jobbar hela julhelgen, tillägger han. Fem sex tusen extra i plånboken efter skatt är inte ovanligt.

Men gran, då? Julgran? Får de jularbetande massa­arbetarna någon riktig gran att titta på? Det trädslaget råder det ju knappast brist på här. Bara på brukets sliplinje mals det ner cirka 175 000 kubikmeter gran varje år. De stora barktrummorna rullar i ett.

– Gran? upprepar Jerry roat när vi går dit. Nä  … Jo, vi har en lampuppsättning som ska likna en julgran. Och så har vi en liten plastgran inne i mat-salen och säkert även på lite andra ställen. Men en riktig julgran, med barr och allt, det har vi aldrig haft!

Foto: Anna Björkegren

En riktig julgran, med barr och allt, det har vi aldrig haft!

Jerry Sohlberg, ordförande för Pappers avdelning 89.

I sliperiet, intill det rullande bandet, står operatören Anders Karlsson med en hacka och ser till så att de avbarkade och meterlånga stockarna hamnar rätt.
Anders tycks också ha hamnat rätt. Tidigare arbetade han som mjölkbonde på en gård inte långt härifrån. Föräldrarnas gård, som han tog över för trettio år sedan.

Men så tröttnade han på korna, sålde dem och började ett helt nytt arbetsliv vid 58 års ålder. I september, för bara ett par månader sedan.

 Jag har länge haft i bakhuvudet att jag ska göra något nytt någon gång, och nu är jag här!

Hur känns det?

– Det har varit en jätteomställning och det är mycket nytt man måste lära sig. Men det är väldigt kul också. Jag får fortsätta arbeta med kroppen, med händerna, vilket passar mig. Dessutom är jag väldigt tacksam att jag fick jobbet, så här mitt i coronan.

Anders har ännu inte tagit reda på om han ska jobba under julhelgen. Men om han skulle göra det så bekommer det honom inte alls.

– Inte ett dugg! Jag har ju tidigare alltid varit tvungen att ta hand om korna, oavsett dag och tid på året. Ibland har jag kunnat se lite på Kalle Anka på julafton, halva åtminstone, men sedan har jag alltid gått tillbaka till lagården.

Han minns vad folk sa när det var bestämt att han skulle börja jobba på Rottneros.

– De sa: ”Du får tänka på att här jobbar vi varannan helg”. ”Menar du det”, svarade jag, ”att jag får vara ledig varannan helg?!”  

rottneros bruk

Massabruket ligger i Sunne, och ingår i Rottneroskoncernen tillsammans med bland annat sulfatmassabruket Vallvik i Söderhamn.

Rottneros tillverkar både slipmassa och kemitermomekanisk massa, så kallad CTMP-massa.

Förra året, 2019, uppgick produktionen på Rottneros till 178 000 ton. Då landade vinsten på drygt 200 miljoner kronor. I år gör bruket ett noll-
resultat, mycket på grund av sjunkande massapriser.

Huvudägaren är Arctic Paper.

Pontus Ohlin

Läs mer: arbetstid Henrik Kvarnström Jerry Sohlberg Jörgen Falk jul Ledighet Mia Forsberg Rottneros skiftarbete
Dela:

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Rottneros är bruket som alltid reser sig

Tuffa tider på Rottneros – men bruket vägrar ge upp

Trots varsel och neddragningar  Positiv anda på massabruket  ”Framåt, framåt, framåt”

Jag har fyra barn – måste jag byta skift?

Läsaren vill behålla de gamla arbetstiderna  Juristen svarar

Han är ofta föräldraledig – när kan jag ha semester?

Läsaren vill kunna vara mer ledig  Juristen svarar

Svenskt Näringsliv nobbar LO:s invit om kortad arbetstid: ”Väldigt märkligt”

Svenskt Näringsliv nobbar LO:s invit om kortad arbetstid: ”Väldigt märkligt”

Alla branscher ska omfattas  Så ska det gå till  Svenskt Näringsliv: "Inte aktuellt"

”Fyra plus!” – industriarbetarnas jul och nyårslöften

”Fyra plus!” – industriarbetarnas jul och nyårslöften

Graviditet, omorganisationer och hopp  Sju arbetare summerar 2025

Nya ”strids­åtgärden” mot Tesla: Nissebus

Nya ”strids­åtgärden” mot Tesla: Nissebus

IF Metall och LO-facken tar julkänslan till hjälp i konflikten med Tesla   Strejkvakter i miniformat och luciatåg  Budskapet: “Vi ger aldrig upp”

Hur mycket måste jag hoppa in för kollegorna?

Många är sjukskrivna  Juristen svarar

Jobbar svenskar mycket eller lite? Därför går meningarna isär

Jobbar svenskar mycket eller lite? Därför går meningarna isär

Två helt olika bilder av svenskarnas arbetstid  DA reder ut hur det funkar

Fyra dagar – sen är det helg

Jobbar fyra dagar i veckan – mår bättre och samarbetar mer

Löbe Granit har lediga fredagar  ”Det är hur skönt som helst”

Varför får jag inte betalt för arbetsdagen?

Läsaren fick avbryta sin semester  Juristen svarar

Efter ett halvår som arbetslös: ”Självbilden blir så mycket bättre när man har ett jobb” 

Pär förlorade arbetet efter 35 år: ”Ett jobb betyder mer än man tror”

Många varslade inom industrin  ”Märkligt hur det kan bli”

Många varslades i industrin – men få blev långtidsarbetslösa 

Många varslades i industrin – men få blev långtidsarbetslösa

Uppföljning från Arbetsförmedlingen  ”Tuff lågkonjunktur”

”Kan det hända oss? Har vi koll på det här?”

Kemikalieolycka i USA väcker oro på svenska bruk

Elva döda på pappersbruk i Washington  Frågan som gnager: Kan det hända i Sverige?

Vilka skydd får jag mot farliga kemikalier?

Vilka skydd får jag mot farliga kemikalier?

Semestervikarie på massabruk undrar över säkerheten  DA:s expert reder ut

Läget i pappersindustrin

Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin

Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin

Skiljer tiotusentals kronor mellan högst och lägst betalda bruk  ”Mer konkurrens om pengarna”

Samma koncern – olika verkligheter

De vinner och förlorar när Metsä ställer om

Varsel i Husum – storsatsning i Mariestad  ”Extra orolig”

Här ska produktionen fördubblas

Metsä miljardsatsar i Mariestad – men på golvet växer missnöjet

Pappers: ”Man blir placerad som en kugge i ett hjul”

Visa fler

Ny misstänkt grov misshandel vid Stegraboende

Ny misstänkt grov misshandel vid Stegraboende

Liknande attack i vintras

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram