Industriarbetarnas tidning

Julkort från fabriken

17 december, 2020

Skrivet av

Helgskiften Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk i Värmland som gör pappersmassa av tusentals granar från skogen varje år. Men julgranarna som de har på jobbet – de är av plast.

Det är en solig och mild novemberdag i Sunne, och trots att det är drygt åtta veckor kvar till jul har truckföraren Johan Sjölander full koll på att han ska vara ledig den helgen. Det har han vetat länge.

– Klart man har, och det ska bli så himla trevligt att få vara ledig också! säger han glatt när han stannar till sin Svetruck 1260 vid utlastningen och låter ett gäng färdigpaketerade massabalar vänta på fortsatt förflyttning.

– Jamen julen är ju en helig tid, är det inte?!

Johan Sjölander är 64 år och i nästan hälften av dem har han arbetat skift här på bruket. Och som skiftarbetare på Rottneros är schemat lagt så att antingen arbetar man på julhelgen eller på midsommarhelgen, och så byter man nästa år.
Det blir mest rättvist så, konstaterar Johan.

– Det är ju de två helgerna på året som är viktigast, och för mig personligen är julen den allra viktigaste. En riktig familjehögtid. Nu är mina barn inte små längre, men de brukar komma hem och hälsa på då om de har möjlighet.

Julgran, julmusik, glögg, risgrynsgröt – allt som ingår i en typisk traditionsenlig svensk jul, sånt gillar Johan. Och eftersom det faktiskt är en religiös högtid brukar han dessutom besöka en liten träkyrka vid norska gränsen strax före dopparedagen, samma kyrka som han döptes och gifte sig i.

Kalle Anka har han visserligen slutat att titta på, men Karl-Bertil Jonssons julafton säger han att han ”bara måste” se varje år.

Och skinka, det är hans absoluta favorit på julbordet. Egengriljerad skinka på knäckebröd som han toppar med gotländsk senap, den där senapen som han brukar inhandla på julmarknaden i Mårbacka – Selma Lagerlöfs barndomshem – en kvarts bilresa härifrån.

– Den är så jädra god!

Truckföraren Johan Sjölander lyssnar gärna på julsånger i sin truck för att komma i den rätta stämningen. Foto: Anna Björkegren

Även på bruket brukardet märkas att det är jul, berättar han. Som på de flesta arbetsplatser. Med lite pynt och lite ätbart. Särskilt på julafton.

– Eftermiddagslaget brukar få någon bricka med lite kallskuret på, och så tycker jag att det ska vara. Det är dem det är synd om. De som ska jobba natt har ju hunnit varit hemma, och de som har jobbat förmiddag kommer ju ändå hem i tid till firandet.

Pyntar du trucken med något?

– Nä, men jag lyssnar väldigt gärna på julsånger på radion när jag sitter i den. Det finns några låtar som jag absolut måste höra. Mer Jul, till exempel, av Adolphson och Falk. Och så förstås Fairytale of New York (The Pogues). Jag blir tårögd varje gång jag hör den.

Mia Forsberg började på bruket när hon tvingades lägga ner sin klädbutik. Foto: Anna Björkegren

En jul tog exempelvis alla i skiftet med sig något gött att äta – köttbullar, korv, ris à la Malta.

Mia Forsberg, operatör på Rottneros pappersbruk.

En som brukar tröttna på julmusik redan vid första advent, men som sitter som klistrad framför Kalle Anka på julafton, är 36-åriga operatören Mia Forsberg.

– Självklart, annars är det ju ingen jul, säger hon. Det gör mina två söner också. Men sjuåringen tycker inte om att sitta still så länge, han tänker mest på julklapparna!

Mia är uppvuxen i villaområdet strax utanför fabriksgrindarna och hade inte en tanke på att hon en dag skulle jobba här, ”bland alla gubbar”. Men så tvingades hon bomma igen sin klädbutik och nu har hon i stället jobbat här i fyra år. Ett jobb som hon trivs utmärkt med, säger hon. Men att jobba på julafton, det gillar hon inte.

– Nej, då vill man ju umgås med sina barn. Men det brukar gå bra ändå, och vi försöker trots allt ordna så vi får lite fin och trivsam julstämning på jobbet. En jul tog exempelvis alla i skiftet med sig något gött att äta – köttbullar, korv, ris à la Malta. Mat som vi sedan åt tillsammans i manöverrummet.

Mias kollega i skiftlag 4, 39-åriga Henrik Kvarnström, har inga egna barn. Däremot är han tomte till desto fler, berättar han. På julafton, hemma i Lysvik. Ja, från klockan två på eftermiddagen och sex timmar framåt brukar han pulsa runt i snön med tomtemask och säck och knacka dörr hos grannar, släkt och vänner. Det har blivit som en tradition för honom.

– Och eftersom jag inte går på mitt skift förrän klockan 22 nu på julafton, så får jag väl vara tomte i år igen!

Han skrattar och fortsätter:

– Men det är helt okej för mig. Och jag har heller inget emot att jobba på julafton. Man får ju ändå lite extra i plånboken då. Dessutom tar de allra flesta med sig lite godis och fikabröd och sånt.

Och glor på tv?

– Det finns en tv, men nä – vi skulle inte våga oss på det. Det kan hända så mycket, och maskiner tar ju inte hänsyn till om det är en högtid eller inte. Vi jobbar på som vanligt.

Men på midsommar är du ledig?

Ja, så blir det nog. Men förutom jul jobbar jag också nyårshelgen. Fast det är ganska okej det med. Då jobbar jag nämligen förmiddag nyårsafton och eftermiddag nyårsdagen, vilket innebär att jag ändå kan vara med på lite roligheter om jag skulle vilja det.

Henrik Kvarnström jobbar sena passet på julafton, så han hinner vara tomte på dagen. Foto: Anna Björkegren

Rottneros bruk ligger strax intill sjön Fryken i värmländska Sunne och har haft massarelaterad verksamhet på området sedan slutet av 1800-talet. I dag har bruket drygt ett hundratal anställda,
varav merparten arbetar sexskift.

– Vi kan göra vilken massasort som helst. Allt från massa som används till luftfilter i bilar till kartong och tissue, upplyser förrådsman Jerry Sohlberg medan vi ser oss omkring.

Jerry, som också är ordförande för Pappers avdelning 89, berättar att man upplevt strålande tider på bruket de senaste åren. Stora investeringar har gjorts och massa har producerats och sålts i massor. Tåg och lastbilar rullade in och ut från området hela tiden. Men så sjönk massapriserna för något år sedan och just nu gör man ett nollresultat.

– Men vi har i vart fall inte behöva säga upp eller permittera någon på grund av det, eller coronan, säger han.

Barktrummorna på bruket mal ner cirka 175 000 kubikmeter gran per år. Foto: Anna Björkegren

Jerrys kollega, huvudskyddsombudet Jörgen Falk, nickar instämmande. Han har arbetat här sedan 1988, på den tiden bruket hade dubbelt så många anställda, och har alltså firat fler än en julhelg på bruket. Han är engagerad i schemapusslandet, det ingår i hans uppdrag.

– Vi försöker göra det så bra vi kan för alla, säger han. Ena julhelgen arbetar tre skiftlag, andra julen de tre andra lagen.

Dessutom tjänar man rätt bra om man jobbar hela julhelgen, tillägger han. Fem sex tusen extra i plånboken efter skatt är inte ovanligt.

Men gran, då? Julgran? Får de jularbetande massa­arbetarna någon riktig gran att titta på? Det trädslaget råder det ju knappast brist på här. Bara på brukets sliplinje mals det ner cirka 175 000 kubikmeter gran varje år. De stora barktrummorna rullar i ett.

– Gran? upprepar Jerry roat när vi går dit. Nä  … Jo, vi har en lampuppsättning som ska likna en julgran. Och så har vi en liten plastgran inne i mat-salen och säkert även på lite andra ställen. Men en riktig julgran, med barr och allt, det har vi aldrig haft!

Foto: Anna Björkegren

En riktig julgran, med barr och allt, det har vi aldrig haft!

Jerry Sohlberg, ordförande för Pappers avdelning 89.

I sliperiet, intill det rullande bandet, står operatören Anders Karlsson med en hacka och ser till så att de avbarkade och meterlånga stockarna hamnar rätt.
Anders tycks också ha hamnat rätt. Tidigare arbetade han som mjölkbonde på en gård inte långt härifrån. Föräldrarnas gård, som han tog över för trettio år sedan.

Men så tröttnade han på korna, sålde dem och började ett helt nytt arbetsliv vid 58 års ålder. I september, för bara ett par månader sedan.

 Jag har länge haft i bakhuvudet att jag ska göra något nytt någon gång, och nu är jag här!

Hur känns det?

– Det har varit en jätteomställning och det är mycket nytt man måste lära sig. Men det är väldigt kul också. Jag får fortsätta arbeta med kroppen, med händerna, vilket passar mig. Dessutom är jag väldigt tacksam att jag fick jobbet, så här mitt i coronan.

Anders har ännu inte tagit reda på om han ska jobba under julhelgen. Men om han skulle göra det så bekommer det honom inte alls.

– Inte ett dugg! Jag har ju tidigare alltid varit tvungen att ta hand om korna, oavsett dag och tid på året. Ibland har jag kunnat se lite på Kalle Anka på julafton, halva åtminstone, men sedan har jag alltid gått tillbaka till lagården.

Han minns vad folk sa när det var bestämt att han skulle börja jobba på Rottneros.

– De sa: ”Du får tänka på att här jobbar vi varannan helg”. ”Menar du det”, svarade jag, ”att jag får vara ledig varannan helg?!”  

rottneros bruk

Massabruket ligger i Sunne, och ingår i Rottneroskoncernen tillsammans med bland annat sulfatmassabruket Vallvik i Söderhamn.

Rottneros tillverkar både slipmassa och kemitermomekanisk massa, så kallad CTMP-massa.

Förra året, 2019, uppgick produktionen på Rottneros till 178 000 ton. Då landade vinsten på drygt 200 miljoner kronor. I år gör bruket ett noll-
resultat, mycket på grund av sjunkande massapriser.

Huvudägaren är Arctic Paper.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Hur kan jag sluta tidigare utan att bli varnad?

Jag jobbar kvällsskift och veckopendlar. Har under fem års tid tagit kompledigt på torsdagarna för att kunna köra hem tidigare. En tisdag sa en ny produktionsledare åt mig att jag skulle jobba klockan 14.00–24.00 den kommande torsdagen. Jag tyckte att beskedet kom med för kort varsel och avvek klockan 17 den torsdagen. Fick då en muntlig varning. Vad kan jag göra för att få kompa ut och klara veckopendlingen?

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.

Får jag hälsa på min pojkvän?

Får jag hälsa på min pojkvän?

”Jag har fått ett nytt jobb. Kan jag bli nekad att vara ledig för en inplanerad resa?” undrar en läsare. Jurist Henric Ask svarar.

Pappers krav: kortare arbetstid för skift­arbetare

Pappers krav: kortare arbetstid för skift­arbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

Jag mår inte bra – måste jag byta skift?

Kan arbetsgivaren tvinga en arbetstagare att jobba femskift trots hälsoproblem som härrör från skiftarbetet? Jurist Henrik Ask svarar.

Kan jag tvingas jobba när det är kalas?

Kan jag tvingas jobba när det är kalas?

”När min arbetsgivare inte lagt ut något basschema åt mig har jag bokat in kalas med familjen om tre veckor. Kan hon lägga schema där ändå och tvinga mig jobba just den helgen?”

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

En småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Berättelser från marknivå

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

Industri­arbetare säljer semester för 20 000 kronor

Atlas Copco i Tierp går för fullt och för att klara orderingången erbjuder man 20 000 kronor till dem som avstår sin femte semestervecka och flyttar den fjärde. En stor del av de 200 CNC-operatörerna har nappat på erbjudandet.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.