Märket är en urvuxen tvångströja

Krönika Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtalsförhandlingarna 2020 genomfördes i en situation ingen hade kunnat förutse för ett år sedan när vi formulerade våra krav och löneanspråk. Det är i ljuset av denna helt surrealistiska situation vi ska se vilka förutsättningar omgivningen gav oss.

Det avtal som Pappers och Industri-arbetsgivarna nu har tecknat är långt under det krav Pappers hade som mål i september förra året. Strukturerna som styr lönebildningen hindrade oss, även den här gången, i stor omfattning från att förhandla på ett konstruktivt sätt.

Vår ambition är att spänna bågen igen och vi kommer aldrig att sluta kämpa för medlemmarna.

Tidigare har det funnits en vilja från parterna att alla ska vara någorlunda nöjda med utgången, men nu fanns den inte från vår motpart. När det så kallade märket hade satts och det första med avtalet för facken inom industrin var klart fanns det ingen som helst möjlighet att få något därutöver. Vi fick samma som de andra. Den stora skillnaden är att vi visar vår besvikelse, när andra utropar samma siffror som en seger.

Märket är en tvångströja för oss i Pappers, som dessutom är gammal och urvuxen. Vi har under en längre tid varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen.

Att lönenivåerna som utgör märket sätts av tjänstemän från Unionen, Sveriges Ingenjörer, Livs, GS och IF Metall.

Stora delar av deras områden är långt ifrån den internationellt konkurrensutsatta industrin som Pappers medlemmar befinner sig i.

Det är viktigt för Pappers att en sådan modell hanteras bredare och öppnare inom LO. Att förändra det här är ett långsiktigt mål men det kräver nya beslut och enighet inom LO.

Märket, pensionsuppgörelsen för unga och pandemin är tre stora bidragande faktorer till resultatet i årets förhandlingar.

Årets bästa från förhandlingarna? Ja, någon bra sak blev det ändå. Åldern för inbetalning till avtalspension sänks successivt framåt. Från 25 år i dag till 22 år 2023.

Vi nådde inte hela vägen den här gången. Vi hade inget riktigt slagläge med ett samhälle i kris, ett splittrat LO och en motpart som inte ger något utöver märket. Vi är smärtsamt medvetna om besvikelsen och ilskan som finns över denna avtalsrörelse.

Men det som kännetecknar Pappers är den vilja, det engagemang, den lojalitet och sammanhållning vi har i vårt förbund. När den största besvikelsen har lagt sig kommer vi att påbörja arbetet med nästa avtalsrörelse. Vår ambition är att spänna bågen igen och vi kommer aldrig att sluta kämpa för medlemmarna.