Industriarbetarnas tidning

Irritation över Holmens extra utdelning

23 mars, 2021 - 11:05

Skrivet av

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera Holmens aktieägare för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Just när förra årets avtalsrörelse skulle gå i mål med nya avtal hade pandemin kopplat greppet om världen. Osäkerheten om framtiden var så stor, att fack och arbetsgivare för första gången någonsin beslutade att förlänga de befintliga avtalen och skjuta upp löneökningarna. I stället för att få nya löner från den 1 april fick de flesta vänta till den 1 november, då de nya avtalen tecknades. Någon retroaktiv ersättning blev det inte, utan lönerna gäller från 1 november.

I de lokala löneförhandlingarna har facken på Holmens olika arbetsplatser ändå försökt få någon form av kompensation för de sju månader som medlemmarna blev utan löneökning, men ingen har lyckats.

”Vi är inte kritiska till aktieutdelning. Det är den extra utdelningen vi kritiserar”, säger Steewe Björklundh, ledamot i GS-fackets förhandlingskommitté. Foto: Privat

Steewe Björklundh är ledamot i GS-fackets förhandlingskommitté på Holmens sågverk i Iggesund. De var, precis som många andra arbetsplatser i koncernen, klara med sina förhandlingar, när Holmens styrelse föreslog att aktieägarna ska få en extra utdelning på 570 miljoner kronor i år, eftersom utdelningen sänktes med lika mycket förra året. Stämningen var irriterad när det koncernfackliga medbestämmanderådet samlades kort därefter.

– Det blir fel när en part inte får någonting, och sen visar det sig att det finns pengar ändå till en extrautdelning, säger Steewe Björklundh, som är ordförande för medbestämmanderådet.

I ett uttalande skriver rådet att de anställda har tagit ansvar och gjort uppoffringar för att inte äventyra företagets ekonomi och verksamhet i en svår tid. Att de gick med på att förlänga avtalet i tron om att det hjälpte företaget ekonomiskt och att en kompensation så småningom skulle komma. Nu känner de sig både lurade och svikna.

Holmens vd Henrik Sjölund säger till Hudiksvalls tidning att man inte kan blanda ihop arbetsmarknaden och kapitalmarknaden. Aktieutdelningen är ett sätt för Holmen att skapa värde för sina aktieägare och att bygga sitt varumärke. Däremot är det inte Holmen som sätter nivåerna på löneökningarna, utan det görs upp av representanter från fack och arbetsgivare.

– Så har vi gjort i många år och det är en modell som fungerar i Sverige. Vi följer det ingångna avtalet, säger Henrik Sjölund till Dagens Arbete.

Kan du förstå att det sticker i ögonen på arbetstagare, att det finns extra pengar till aktieägarna men inte till de anställda?
– Nu är det så att vi följer den svenska modellen som finns. Det gör ingen skillnad vare sig det här året eller ett annat år, vi följer samma principer som vanligt.

”Vi följer den svenska modellen som finns”, säger Holmens vd Henrik Sjölund. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Men kan du förstå att de tycker att det känns orättvist?
– Självklart tycker människor olika saker, men det ligger också i sakens natur. Men glöm inte bort att de anställda har utsett sina egna förhandlare att förhandla avtalet.

Det de menar är att det fanns pengar till att kompensera aktieägarna, men inga pengar till att kompensera för att löneökningarna sköts fram.
– Visst kan jag förstå om enskilda personer är missnöjda och önskat mer. Det är högst mänskligt. Men det leder väl till att vi får fundera på hur vi kan öka kunskapen och förståelsen kring hur en arbetsmarknad fungerar och hur kapitalmarknaden fungerar och vad de finns till för. Uppenbarligen behöver vi kämpa lite mer med det.

Du menar att de inte förstår hur det funkar?
– Jag tycker det är en olycklig koppling man gör mellan arbetsmarknad och kapitalmarknad. Den är onyanserad på ett sätt som gör att det blir missförstånd om man ställer sig på varsin sida. Uppenbarligen förstår vi inte varandra riktigt.

Att utdelningen halverades förra året berodde på osäkerheten kring covid-19. När företaget trots detta som helhet gjorde ett bra år 2020 är det inte alls orimligt att aktieägarna får den utdelning som företaget höll igen med förra året, säger Henrik Sjölund.

– Men det har inte med arbetsmarknaden att göra. Dessutom är den här kapitalmarknaden jätteviktig för våra arbetstagare. Inte minst kopplat till alla pengar som går till pensionsstiftelser eller utvecklingsfonder som driver samhället framåt och som säkerställer våra anställdas pensioner, säger Henrik Sjölund.

Ser du någon risk att arbetstagare upplever att det inte spelar någon roll om de kämpar och ställer upp när det behövs om det känns som att det aldrig ger något extra?
– Nej, det tycker jag var en ganska konstig fråga. Däremot kan jag konstatera att vi har gjort avtal med öppna ögon, från båda sidor. Vi har som kutym att vi följer ingångna avtal. Det gör vi även i år. Det är inget konstigt.

Steewe Björklundh håller inte med om att facken blandade ihop saker när de krävde kompensation.

– Det är en rättvisefråga. Vi tittade bakåt och begärde ett belopp för de sju månaderna utan löneökningar. Det var ett engångsbelopp vi föreslog, inte att lönerna skulle höjas extra.

Kenneth Johansson. Foto: Ulla-Carin Ekblom/Holmen.

Kenneth Johansson, tidigare ordförande för Pappers på Holmens bruk Braviken, är arbetstagarledamot i Holmens styrelse. Han och de andra fackliga representanterna i styrelsen reserverade sig mot beslutet att föreslå en extra utdelning.

– Det fanns redan en besvikelse över att det inte blev något retroaktivt i avtalet. När det väl lugnat ner sig så kom det här förslaget. Det satte fart på irritationen igen, säger Kenneth Johansson.

För många som jobbar i produktionen har sjukdagarna blivit extra många, då minsta symtom har tvingat dem att stanna hemma. Något som märks på lönen, även om karensavdraget tillfälligt är slopat. Men både de anställda och företaget har jobbat hårt för att hålla bruket i gång under pandemin, berättar han.

– Det finns en positiv Holmen-anda. Folk gillar att jobba, men det måste man ta tillvara och vårda.

När de anställda inte får någon kompensation samtidigt som aktieägarna får det, blir upplevelsen att det är viktigare att aktieägarna är nöjda än att de anställda är det, säger han.

– Man pratar hela tiden om hur viktigt det är med engagerade medarbetare, att det leder till framgång för företaget. Då gäller det att se till att det är på det sättet också.

Trots covid-19 blev Holmens resultat för 2020 bra, skriver vd Henrik Sjölund i bokslutsrapporten. Rörelseresultatet landade på 2,48 miljarder kronor, vilket är snäppet bättre än 2019 års resultat (när jämförelsestörande poster räknas bort).

Mot bakgrund av att resultatet för 2020 blev bra har styrelsen föreslagit en ordinarie utdelning på 7,25 kronor per aktie. Den extra utdelningen på 3,50 kronor per aktie som föreslås, motsvarar den halvering av utdelningen som gjordes förra året.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?