Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

13 april, 2021

DEBATT IF Metall-ombundsmannen Ulrica Malmberg vill se minst en mensförhandling i månaden så att fnisset lägger sig: ”Det här är inte bara en samvetsfråga den 8 mars varje år”.

Om skribenten:

Ulrica Malmberg är ombudsman för IF Metall MittSkåne.

Lingonveckan eller Tant Röd som danskarna kallar det. Eller engelsmännens kanske mest passande uttryck: den mörka vågen? 480 gånger under en kvinnas liv har hon mens i genomsnitt. Detta nödvändiga överjävliga ont.

Varför pratar vi så lite om detta? Det är ju ingen nyhet att hälften av jordens befolkning har mens. Men på arbetsplatserna låtsas man sällan om blodet på toaletterna.

Jag hade i ärlighetens namn inte ens tänkt tanken själv, innan IF Metall till den 8 mars skickade ut information om att vi skulle prata mens på industriarbetsplatserna.

För det är ju så att många kvinnor mår väldigt dåligt i samband med och under sin menstruation. En kvinna berättar att hon i genomsnitt har två till fyra dagars sjukfrånvaro, nästan varje månad. Hon får ingen hjälp av läkare, mer än smärtlindring som inte hjälper alls. Chefen brukar säga:  Jaha, är det dags för den veckan igen”, när hon ringer och sjukanmäler sig.

Jag blev nyfiken på att höra hur det ser ut för fler kvinnor när de är på jobbet, och skickade ut frågan i en kvinnlig nätverksgrupp på messenger.

Hur hade ni ställt er till om det kommer en ombudsman till er på jobbet och frågar om mens?

Ingen hade någonsin pratat om det öppet om detta. Någon uttryckte en osäkerhet, tänkte att det kan skapa irritation. Att kvinnor pekas ut. Någon annan blev irriterad över att vi kvinnor fortfarande gömmer undan frågan.

Allt som allt fick jag med mig många bra och intressanta synpunkter att ta med mig. Till min första mbl-förhandlingen om mens. Nu är det dags att arbetsgivaren ser till att det finns mensskydd på toaletterna!

Det blev väldigt tyst på medlemsmötet. Jag harklade mig och drog fram ett vanligt exempel ur mitt liv.

– Ni vet när man behöver besöka damernas, men först måste fumla ner i väskan och diskret gömma tampongen i tröjärmen?

Ingen säger något, men alla fattar. En man tar upp tråden:

– Jag har ett helvete där hemma en gång i månaden. Hon är så sur och så shoppar hon som satan.

Skrattet som följde gjorde att pratet äntligen kom igång.

Och vet ni vad? Alla tyckte att det var en självklarhet och en bra grej att arbetsgivaren ser till att det finns grejer för grejerna på toan.

Arbetsgivaren:
– Det är väl inte jämställt?
Sen skrattade han och sa att han bara skojade.

Hade det blivit ett återkommande skrävel om vem som blöder mest? Vem som har den största bindan?

Mbl-förhandlingen om mens blev ett bra prat om hur kvinnor kan uppleva och må och om hur menscykeln fungerar, och när jag gick var vi överens om en bra checklista, inklusive att han tillhandahåller mensskydden.

Ja, det gällde att ta sig förbi lite tystnad, några fniss. men det är ju just därför det är är viktigt att vi som ombudsmän och klubbar tar tag i den här frågan. Här gör vi en stor skillnad för kvinnorna i industrin.

Jag lovar att nu ha en förhandling i månaden om mens på jobbet. Så ofta har kvinnor sin mens, och därför ska den inte bara vara en samvetsfråga den 8 mars varje år.

Slutligen. Ett tips och en tanke på vägen: För dialogen i rätt ordning. Först med kvinnorna, de måste faktiskt bli lyssnade på här. Sedan alla medlemmarna och sist arbetsgivaren.

Och tanken: Tänk om lingonveckan vore en mansgrej? Hade det varit pinsamt eller de hade det blivit ett återkommande skrävel om vem som blöder mest? Vem som har den största bindan?

Kanske hade det betraktats som manligt – i stället för pinsamt.

Nu är det inte så och kanske vägen till ett menskligare arbetsliv därför blir lite längre. Men nu har vi börjat.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

En dag är det slut med att skotta snö

En dag är det slut med att skotta snö

Den som lever tillräckligt länge kan både få ropa ner sin envisa farsa från taket. Och hinna bli den som barnen ropar ner, skriver Johan Airijoki.

Du kanske också vill läsa…

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Vi kräver riktiga löneökningar

Vi kräver riktiga löneökningar

Nu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Förnyelsens vindar blåser i facket

Förnyelsens vindar blåser i facket

Det blåser förnyelsens vindar. I helgen som gick fick Sverige en kardinal och ett svenskt VM-guld i hockey. Men nästan lika stort var valet av ny ordförande hos IF Metall.

Häftigt, IF Metall

”Marie Nilsson har en stolt kvinnohistoria att ta stöd av. För industrins framtid är det avgörande att fler kvinnor lockas att bli industriarbetare”, skriver Helle Klein i bloggen.

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.