Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Därför kan halvledare påverka din semester

26 maj, 2021

Skrivet av

PERSPEKTIV Volvo Cars flyttade på semestern och AB Volvo stoppade produktionen av lastbilar ett par veckor. Bristen på halvledare tvingar fordonsindustrin att improvisera. Kanske har den sig själv att skylla.

Harald Gatu, reporter.

15 000 kronor i näven. Det var vad arbetarna på Volvo Cars erbjöds om de ville flytta en semestervecka från augusti till maj. Produktionen behövde ta en tillfällig vårpaus.

När monteringslinan på Torslandaverken stannade för ett par veckor sedan var det inte på grund av sviktande försäljning; efterfrågan på Volvo-bilar är tvärtom högre än någonsin. Nej, produktionen avbröts för att företaget skulle hinna bunkra tillräckligt många halvledare för att kunna fortsätta tillverkningen framöver så störningsfritt som det nu är möjligt.

Världen skriker efter halvledare, dessa ofattbart små kretsar som leder ström i mikrochips. De är själva blodomloppet inte bara i bilar utan i all elektronik som finns i datorer, mobiltelefoner, vitvaror, vapen, sjukvårdsutrustning, energisystem…

Rusningen under det senaste året må ha varit extrem på grund av pandemin. Men ingenting tyder på att huggsexan kommer att mattas av nämnvärt den närmaste tiden.

Runtom i bilvärlden hankar sig just nu företagen fram alltmedan dess inköpsavdelningar jagar halvledare för brinnande livet. Volvo Cars har klarat sig någorlunda bra jämfört med många konkurrenter. Störningarna har varit förhållandevis lindriga och företaget har försäkrat sig om att det är just Torslandafabriken som i första hand tilldelas de halvledare man kommit över. Det är i Göteborg som de stora pengarna tjänas. Torslandas produktmix med större modeller är mer lönsam än systerfabrikernas.

Volvo Cars fabrik i Torslanda. Foto: TT Nyhetsbyrån

När pandemin tvärnitade världsekonomin för ett år sedan drog bilindustrin snabbt ner beställningarna på halvledare. 

Men sedan hände något efter sommaren. Ekonomin tog fart igen. Industrin varvade upp, så även bilindustrin. Det fanns bara ett problem som bromsade uppgången. Att få tag på halvledare visade sig inte lika lätt som före covid-19.

Orsaken hade med själva pandemin att göra. För när miljontals och åter miljontals anställda världen över plötsligt tvingades jobba hemifrån ökade i ett slag behovet av persondatorer, surfplattor och mobiltelefoner. Och med det behovet av halvledare. Efterfrågan visade sig vara långt större än utbudet. Därav bristen.

Bristen har lett till rena huggsexan. Fordonsindustrin har tvingats leva om inte dag för dag så näst intill. Dyker det upp ett parti halvledare på spotmarknaden så hugger man. Man köper det man råkar komma över.

Den 19 mars i år inträffade en brand i japanska halvledartillverkaren Renesas fabrik utanför Tokyo. Företaget beräknar kunna vara tillbaka i full produktion efter 100 dagar. Foto: Renesas Electronics Corporation

Inte blev tillgången bättre av att snöstormarna i vintras lamslog halvledarfabrikerna i Texas, att den japanska Renesas-fabriken stod i lågor och containerlasten som fastnade i Suezkanalen. Rusningen efter halvledare blev än mer hysterisk.

I den här huggsexan hamnade fordonsindustrin i underläge. En ovan position för en bransch som har en sekellång tradition av att se sig själv som den största och mäktigaste industrinäringen. Men i konkurrensen om halvledarna är det istället datorföretagen och mobiltillverkarna som dikterar villkoren. Eftersom just de slukar det mesta av produktionen. Och som, inte oviktigt, betalar bäst. Fordonsindustrin är en betydligt mindre kund – den köper mindre än en tiondel av världens halvledare.

Så varför skulle tillverkarna av halvledare prioritera fordonsindustrin när volymerna till andra kunder är så mycket större? En bilmodell kanske säljer ett par hundra tusen på ett år medan mobiltelefonen säljs i tiotals miljoner exemplar.

Varför sälja till fordonsindustrin när andra kunder vill ha mer avancerade och därmed dyrare halvledare? Dator- och mobilföretagen kräver den senaste och vassaste tekniken med betydligt fler transistorer medan fordonsindustrin i första hand efterfrågar enklare och billigare grejer. Halvledarföretagen vet vad de tjänar mest pengar på. Inte är det bilindustrin.

Och varför prioritera bilföretagen när de i decennier systematiskt slirat med betalningarna? Inga företag har så länge, så konsekvent tillämpat ”just in time” så som biltillverkarna. Ingenting i lager, inte en pryl på hyllorna. Alla delar ska levereras precis i rätt tid.

Lager kostar nämligen pengar och den kapitalbindningen vill inte bilföretagen stå för. Istället har den kostnaden vältrats över på underleverantörerna. Dessutom är bilföretagen notoriskt sena på att betala. Ett sätt att tjäna pengar; underleverantörerna får i regel vänta i månader på att få sina fakturor betalda.

Hos oss är det inte ovanligt att de svenska underleverantörerna får betalt först efter 90 eller 105 dagar efter att komponenterna skickats iväg för slutmontering. I praktiken innebär de långa betaltiderna att de små leverantörsföretagen agerar bank åt de större företagen. Den som vill fördjupa sig i ämnet kan ta del av den rapport som Bolagsverket skrev för tre år sedan när frågan om kortare betalningstider utreddes. Det handlar om åtskilliga miljarder som underleverantörerna tvingas ligga ute med i väntan på betalning.  

Så fungerar bilvärlden. Än så länge, vill säga. För nu skakas bilföretagen och deras ”just in time”-upplägg. Häromveckan utdelades två verbala snytningar av halvledarfabrikanterna mot just bilföretagen.

Fransk-italienska STMicroelectronics sa: ”om de (bilföretagen) tror att vi ska vara deras bank som ska förse dem med sysselsatt kapital så kan de glömma det”. Europas största chiptillverkare, tyska Infineon, fyllde på och uppmanade bilföretagen att byta stil, att hitta ”en ny modell” för sina uppköp.

Infineon-vd:n Reinhard Ploss sa för någon månad sedan att efterfrågan vida överstiger tillgången på halvledare. Företaget manar nu bilindustrin att hitta en ny modell och sluta med sin ”just in time”-strategi. Foto: TT Nyhetsbyrån

Pandemin och halvledarkrisen har gett bilindustrin huvudvärk. Måste man verkligen byta stil, bort från ”just in time” som förutsätter att inget ska finnas på hyllorna?  Men framför allt: hur säkra tillgången på halvledare framöver?

Visserligen kommer produktionen att öka när nya halvledarfabriker byggs. Men det tar tid att få dem på plats eftersom det handlar om gigantiska investeringar som kräver långsiktiga partnerskap med stora industriföretag. Som kräver politiskt stöd och att fabrikerna har nära tillgång till spetsforskning. Och det handlar om en tillverkningsprocess med extrema krav. Eller vad sägs om storleken på de nyaste halvledarna som utvecklas av branschens världsledare, TSMC i Taiwan? Inte större än 3 nanometer. Det vill säga: klyv ett hårstrå i 20 000 lika stora delar. Var och en av delarna mäter 3 nanometer. 

Varför prioritera bilföretagen när de i decennier systematiskt slirat med betalningarna? Inga företag har så länge, så konsekvent tillämpat ”just in time” så som biltillverkarna.

Nya fabriker byggs alltså. President Biden och EU-kommissionen har insett att man inte kan förlita sig på det interkontinentala leverantörsnätet i samma utsträckning som hittills. Idag finns de flesta fabrikerna i Japan, Taiwan och Sydkorea. Europa och USA försöker ta igen förlorad mark. 

Men samtidigt som produktionen ökar så stiger också efterfrågan på halvledare med fler användningsområden, med ökad digitalisering. Självkörande fordon, smartare energisystem, 5G-nät, automation, artificiell intelligens, tänkande robotar – allt detta kräver alltfler och alltmer avancerade halvledare. Och för just bilindustrin gäller att ju mer elektronik som trycks in i bilen desto mer halvledare behövs. Nästa år bedöms bilindustrin behöva köpa halvledare för ett belopp som tre gånger större än för ett par år sedan.

Rusningen under det senaste året må ha varit extrem på grund av pandemin. Men ingenting tyder på att huggsexan kommer att mattas av nämnvärt den närmaste tiden. Amerikanska Intel spår att bristen kommer att fortsätta i några år till. Digitaliseringen driver teknikutvecklingen och de stora halvledarföretagen ber biltillverkarna att snällt ta sin plats i kön.

Frågan är vad den här utvecklingen innebär för bilindustrins ”just in time”-tänkande. En filosofi som i årtionden krävt ökad flexibilitet av de anställda, pressat såväl fackliga motparter som underleverantörer och som tjänat som arbetsorganisatoriskt föredöme för allt från hamburgerrestauranger till sjukvård.

Hitta en ny modell, uppmanar halvledarjätten Infineon.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Små komponenter ger stora problem

Små komponenter ger stora problem

Stopp i produktionen och flyttad semester. Bristen på halvledare tvingar bilindustrin att hanka sig fram.

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Europa sent ute med egna batterifabriker

Europa sent ute med egna batterifabriker

Scania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

”Teknikskiftet ger svenska leverantörer en chans”

”Teknikskiftet ger svenska leverantörer en chans”

Fordonsindustrin har dignande orderböcker, men utmanas av ett kommande snabbt och dramatiskt teknikskifte. Branschen står inför sin egen ödesmättade ”Iphone-stund”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Inflationen ett dilemma för facket

Inflationen ett dilemma för facket

Jobb, investeringar, reallöneökningar – facket borde jubla. Men ett spöke från förr har dykt upp: inflationen. Den ställer fackföreningsrörelsen inför ett dilemma, skriver Harald Gatu.

Många orsaker till det skenande elpriset

Många orsaker till det skenande elpriset

Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.

Visst gör det ont när fastighetsbubblor brister

Visst gör det ont när fastighetsbubblor brister

En fastighetsbubbla spricker på en annan kontinent och hotar att dra med sig en bilfabrik i Trollhättan. Finns det liv efter döden – den här gången också? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

Industrislakt eller nya möjligheter?

Industrislakt eller nya möjligheter?

Europas motorfabriker går en oviss framtid till mötes när bilarna elektrifieras. Men Volvo Cars anläggning i Skövde är tidigt ute och rustar sig för omställningen.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.