Industriarbetarnas tidning

Game, set – och verkstad!

4 maj, 2021

Skrivet av

Arkivbilden Dofterna av sågspån, lack och slipdamm. Visst kan man nästan förnimma dem när man får en frusen glimt av hur det kunde se ut inne på Svenska Racket­fabrikens verkstad en solig dag i centrala Uppsala för 86 år sedan.

Mr G

Han gick under den pseudonymen, vår då­tida kung Gustav V, när han lirade tennis och på så vis bidrog till att göra sporten populär. Med vaxad mustasch och fruktad lobb deltog han bland annat i alla turneringar i Båstad under 30-talet

Företaget hade grundats sju år tidigare, och var landets ”första och hittills enda specialfabrik för tillverkning av racket och racket­ramar”, som författaren B Wendel noterade i sin bok Beskrivning över Upsala.

Det här var förstås långt innan de lätta kompositmaterialens tid. Trä skulle det vara. Då liksom ända fram till Björn Borgs glansdagar. Ek, ask, mahogny, valnöt
eller något annat fint träslag.

Och längst där inne uppe på väggen hängdes racketena upp till slut – i väntan på att sedan bli strängade med slitstarka tarmar från får eller kor.

Som framgår av bilden tillverkade ­firman även bandyklubbor. Bandy ansågs då som nu som inte lika ”fin” sport som tennis, men nog drog det publik alltid. Som under SM-finalen våren 1935, när Karlstadlaget IF Göta slog Västerås SK med 5–2 på hemma­plan. ­Publik: 6 705.

corona

… hette ett av firmans mest kända racketmärken. Andra gick under namn ­som Vici, Comet och Primoris. Kanske spelade Mr G med något av dem. Racketarna såldes över hela Skandinavien.

1935 …

var också året då Elvis ­Presley föddes, Västerbron i Stockholm invigdes och Volvo lanserade sin första strömlinjeformade bil, Cariocan.

Glassen Puckstång var en annan svensk nyhet, med eller utan choklad.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Varde juleljus

Varde juleljus

Liljeholmens stearinfabrik i Danvikstull på Södermalm i Stockholm, 1926. De största julljusen måste hängas upp då de ska poleras.

Paus på propellern

Paus på propellern

Vi bjuder på en arkivbild från 1946, som faktiskt kan fara med viss osanning.

Redo för disken i det nya folkhemmet

Redo för disken i det nya folkhemmet

Ramnäs bruk i Surahammar är mest känt för sina kättingar, men tillverkade även diskbänkar.

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

GS tar strid för kollektivavtal

Efter snart två års försök att teckna kollektivavtal med ett företag varslar nu fackförbundet GS om blockad.

En sommar i Småland

En sommar i Småland

Arkivbilden Torsten Ullmans verkstadsfabrik i småländska Moheda 1974. Det är den 22 juli 1974. En måndag.Inne på Torsten Ullmans verkstadsfabrik i småländska Moheda sitter studenten Inga-Lill Axelsson på en stol och arbetar framför en av fabrikens pelarborrmaskiner. Hon hade fått sommarjobb här. Det är oklart när Inga-Lill Axelsson ansökte om sommarjobbet, men troligtvis under vårkanten […]

Kost, logi – och jobb

Kost, logi – och jobb

Folkets hus i Skönsberg, Sundsvall 1951. Urhi Karlsson får sig en tallrik spenatsoppa serverad av Helga Rödén.

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

LO-förbunden varslar om konflikt inom bemanningsområdet.

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.