Håkan, 56, testar att avverka snällare: ”Får tänka på ett annat vis”

Var fjärde skogsmaskinförare skulle gärna avverka med andra metoder än kalhuggning. Håkan Forsberg avverkar hyggesfritt så att kunskapen om hur det funkar kan växa.

Just den här dagen arbetar maskinföraren Håkan Forsberg på ett vanligt kalhygge i skogen, en halvtimmes bilresa från Uppsala. Men på andra sidan skogsbilvägen ska han snart göra en luckhuggning – en form av hyggesfri avverkning där skogen aldrig kalhuggs. I stället skapas gläntor i skogen, medan resten lämnas kvar.

Intresset för hyggesfritt skogsbruk har ökat, men används fortfarande bara i tre till fyra procent av produktionsskogen, enligt Skogsstyrelsens undersökningar. En bromskloss för framför allt privata skogsägare kan vara att skogsbranschens kunskap och erfarenhet av metoderna är begränsad.

20 procent ska avverkas med hyggesfria metoder

För Håkan Forsberg innebär den kommande luckhuggningen att de vanliga rutinerna bryts. Den senaste tiden har han knappt fått arbeta i fred. Det är mycket nytt med teknisk utrustning som ska testas. De behöver bland annat mer exakta GPS:er för att luckorna i skogen ska hamna på rätt plats. Samtidigt ska tidsstudier göras för att mäta hur mycket längre tid det tar att avverka hyggesfritt.

– Det är kul men också rätt jobbigt nu. Telefonen är i gång hela tiden, säger han.

Bakgrunden är ett beslut som markägaren Uppsala Akademiförvaltning (UAF) tog 2023. Under fem års tid ska 20 procent av alla avverkningar göras med hyggesfria metoder. Syftet är både att bygga upp kunskapen om hur skogen påverkas, och att utveckla tekniken så att de hyggesfria metoderna kan effektiviseras, berättar Anders Söderström, skogschef på UAF.

– De tekniska hjälpmedel som finns i dag är anpassade efter trakthyggesbruket (kalhuggning, reds anm), säger han.

Läs också

Nya förslag på mer hyggesfritt – skogsbolagen skeptiska

Skogsstyrelsen vill att staten ska bruka mer skog med hyggesfria metoder. Samtidigt utmanar en rapport från kyrkan kalhyggesbruket. Men skogsbolagen är tveksamma.

Hyggesfritt blir dyrare: ”Tar åtskilligt mycket längre tid”

Försöket har bara pågått i 1,5 år, så några slutsatser går inte att dra än.

– Det finns en grundhypotes om ökad biologisk mångfald, men kunskapsläget är för dåligt. Det är därför vi gör det här, för att kunskapsutveckla, säger Anders Söderström.

En sak har de ändå kunnat konstatera – att avverka hyggesfritt är dyrare. Det beror delvis på nya arbetssätt samt att ovanan hos maskinförarna sänker produktiviteten. Det är något som kommer att minska med tiden, men eftersom metoderna innebär att man plockar ut färre träd så blir kostnaden per avverkad stam ändå högre.

Håkan Forsberg instämmer.

– Det tar åtskilligt mycket längre tid. Nu är allting bara ett prov, vi testar olika saker och sätt att göra det på. Men att bara köra slag upp och slag ner, som vi gör i vanliga fall, det är det billigaste.

Läs också

Skogsbruk utan kalhyggen

När skogen ska brukas hyggesfritt måste maskinförarna sänka farten och tänka bort produktionskraven. I stället krävs eftertanke och större förståelse för skog och mark.

Skogsbruket har förändrats en hel del sedan Håkan Forsberg började köra skördare 1991.

– Då såg det nog inte så snyggt ut. Det handlade bara om att man skulle komma fram. Man körde över mossar och allting. Det blev mycket markskador.
Sedan dess har kraven på naturhänsyn ökat. De hyggesfria metoderna innebär ytterligare steg mot ökad hänsyn för biologisk mångfald och friluftsliv.

Det är kul att vara med i försöken tycker Håkan Forsberg, men han tvivlar på att metoderna kommer att slå igenom stort.

– Jag tror att det blir för liten ekonomisk vinst.

Om det ändå skulle bli vanligare – skulle du tycka om att jobba på det här sättet?

– Ja, det är nog ungefär lika som nu, bara att man får tänka på ett annat vis. Och kan man göra något för att det ska bli bra med djur och annat, så är det väl bra.

Marie Edholm