Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Sommar, sol – och usla villkor

24 juni, 2021

Skrivet av

Krönika Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Till ett av de säkraste vårtecknen hör nuförtiden (tyvärr) rapporter om missförhållanden inom skogsvården. En hög andel migrantarbetare i stark beroendeställning till sina arbetsgivare kombinerat med skogsbolagens stenhårda prispress på mindre entreprenörer, skapar en gedigen grogrund för dumpade arbetsvillkor. Långa arbetsdagar utan avtalsenlig betalning, förläggningar till överpris och dålig arbetsmiljö.

Den stenhårda prispressen leder till pressade entreprenörer och längst ner näringskedjan utnyttjade arbetare.

Skogsbranschens bärande talepunkt rörande detta fenomen är att kritiken är orättvis på grund av att allt arbete täcks av det kollektivavtal som GS tecknar med Gröna Arbetsgivare. Detta är förvisso korrekt, men vän av ordning kan invända att ett kollektivavtal förutsätter inte bara en underskrift, utan också efterlevnad.

Så här går det runt, år efter år. Likt en märklig skuggboxning rör vi oss runt varandra medan nya migrantarbetare kommer hit och förser oss med ny skog.

GS har genom åren drivit rättsliga fall mot enskilda entreprenörer som utnyttjat migranter. Det har vi gjort trots att många av de drabbade inte varit fackliga medlemmar. Vi kan naturligtvis fortsätta med detta även i framtiden men det blir ändå bara skuggboxning. Ska vi på riktigt skapa förändring krävs det två saker.

För det första måste de stora skogsbolagen inse att det system man byggt upp i skogsvården inte är långsiktigt hållbart. Den stenhårda prispressen leder till pressade entreprenörer och längst ner i näringskedjan utnyttjade arbetare. Ingen annan kan lösa detta än de som beställer tjänsterna.

Arbetsgivarna lägger hela ansvaret för kollektivavtalens efterlevnad på GS. Det är en märklig ansvarsfördelning, särskilt med tanke på att det faktiskt är arbetsgivarna som ska tillämpa avtalen.

Men, för det andra, måste vi bli bättre på att organisera oss fackligt. Det är ett tufft fackligt ackord men det är en beprövat effektiv metod. Vi har nu inför denna säsong beslutat om ett särskilt säsongsmedlemskap som är mest inriktat på att få förhandlings- och rättshjälp. Jag hoppas att detta kan leda till en ökad organisationsgrad för de arbetare som kanske bäst behöver ett fackligt medlemskap.

Mitt i allt detta finns det en stor lärdom att dra. Våra löne- och arbetsvillkor är inte gudagivna. Det finns ingen automatik i att vi ska få löneökning, övertid, OB-ersättning.

Utan en hög facklig organisationsgrad på våra arbetsplatser kommer lönepressen också på våra sågverk, tryckerier och träindustrier. Det fackliga löftet, det vi lovar varandra via vårt fackliga medlemskap, är att vi inte ska arbeta för mindre än vad vi är överens om.

Det är ett löfte som är värt att kämpa för, även i skogen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Här får alla lika bonus

Här får alla lika bonus

På Adolfssons Skogstjänst delar de anställda på 30 procent av rörelseresultatet. Alla får lika stor del av kakan.
”Personalen blir mer motiverad och det höjer vinsten”, säger vd Johan Adolfsson.

Det gäller att vi håller ihop

Det gäller att vi håller ihop

Det är rätt enkelt. Vi måste vara många för att kunna påverka våra löner och villkor, skriver Per-Olof Sjöö.

Morfar hade stått på skogens sida

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Vi lär av pandemin – och blir bättre

Ett stort tack till alla medlemmar och förtroendevalda för de fackliga insatserna under den här besvärliga tiden. Nu fortsätter vi att hjälpas åt, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Mångfaldens motsats är enfald

Övertygad om detta ska jag fortsätta arbetet för hela kollektivets styrka, skriver Pontus Georgsson

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.

Hur kan jag sluta tidigare utan att bli varnad?

Jag jobbar kvällsskift och veckopendlar. Har under fem års tid tagit kompledigt på torsdagarna för att kunna köra hem tidigare. En tisdag sa en ny produktionsledare åt mig att jag skulle jobba klockan 14.00–24.00 den kommande torsdagen. Jag tyckte att beskedet kom med för kort varsel och avvek klockan 17 den torsdagen. Fick då en muntlig varning. Vad kan jag göra för att få kompa ut och klara veckopendlingen?