Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Sommar, sol – och usla villkor

24 juni, 2021

Skrivet av

Krönika Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Till ett av de säkraste vårtecknen hör nuförtiden (tyvärr) rapporter om missförhållanden inom skogsvården. En hög andel migrantarbetare i stark beroendeställning till sina arbetsgivare kombinerat med skogsbolagens stenhårda prispress på mindre entreprenörer, skapar en gedigen grogrund för dumpade arbetsvillkor. Långa arbetsdagar utan avtalsenlig betalning, förläggningar till överpris och dålig arbetsmiljö.

Den stenhårda prispressen leder till pressade entreprenörer och längst ner näringskedjan utnyttjade arbetare.

Skogsbranschens bärande talepunkt rörande detta fenomen är att kritiken är orättvis på grund av att allt arbete täcks av det kollektivavtal som GS tecknar med Gröna Arbetsgivare. Detta är förvisso korrekt, men vän av ordning kan invända att ett kollektivavtal förutsätter inte bara en underskrift, utan också efterlevnad.

Så här går det runt, år efter år. Likt en märklig skuggboxning rör vi oss runt varandra medan nya migrantarbetare kommer hit och förser oss med ny skog.

GS har genom åren drivit rättsliga fall mot enskilda entreprenörer som utnyttjat migranter. Det har vi gjort trots att många av de drabbade inte varit fackliga medlemmar. Vi kan naturligtvis fortsätta med detta även i framtiden men det blir ändå bara skuggboxning. Ska vi på riktigt skapa förändring krävs det två saker.

För det första måste de stora skogsbolagen inse att det system man byggt upp i skogsvården inte är långsiktigt hållbart. Den stenhårda prispressen leder till pressade entreprenörer och längst ner i näringskedjan utnyttjade arbetare. Ingen annan kan lösa detta än de som beställer tjänsterna.

Arbetsgivarna lägger hela ansvaret för kollektivavtalens efterlevnad på GS. Det är en märklig ansvarsfördelning, särskilt med tanke på att det faktiskt är arbetsgivarna som ska tillämpa avtalen.

Men, för det andra, måste vi bli bättre på att organisera oss fackligt. Det är ett tufft fackligt ackord men det är en beprövat effektiv metod. Vi har nu inför denna säsong beslutat om ett särskilt säsongsmedlemskap som är mest inriktat på att få förhandlings- och rättshjälp. Jag hoppas att detta kan leda till en ökad organisationsgrad för de arbetare som kanske bäst behöver ett fackligt medlemskap.

Mitt i allt detta finns det en stor lärdom att dra. Våra löne- och arbetsvillkor är inte gudagivna. Det finns ingen automatik i att vi ska få löneökning, övertid, OB-ersättning.

Utan en hög facklig organisationsgrad på våra arbetsplatser kommer lönepressen också på våra sågverk, tryckerier och träindustrier. Det fackliga löftet, det vi lovar varandra via vårt fackliga medlemskap, är att vi inte ska arbeta för mindre än vad vi är överens om.

Det är ett löfte som är värt att kämpa för, även i skogen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Det gäller att vi håller ihop

Det gäller att vi håller ihop

Det är rätt enkelt. Vi måste vara många för att kunna påverka våra löner och villkor, skriver Per-Olof Sjöö.

Morfar hade stått på skogens sida

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Vi lär av pandemin – och blir bättre

Ett stort tack till alla medlemmar och förtroendevalda för de fackliga insatserna under den här besvärliga tiden. Nu fortsätter vi att hjälpas åt, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Mångfaldens motsats är enfald

Övertygad om detta ska jag fortsätta arbetet för hela kollektivets styrka, skriver Pontus Georgsson

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

Kan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

Låt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.