Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Sommar, sol – och usla villkor

24 juni, 2021

Skrivet av

Krönika Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Till ett av de säkraste vårtecknen hör nuförtiden (tyvärr) rapporter om missförhållanden inom skogsvården. En hög andel migrantarbetare i stark beroendeställning till sina arbetsgivare kombinerat med skogsbolagens stenhårda prispress på mindre entreprenörer, skapar en gedigen grogrund för dumpade arbetsvillkor. Långa arbetsdagar utan avtalsenlig betalning, förläggningar till överpris och dålig arbetsmiljö.

Den stenhårda prispressen leder till pressade entreprenörer och längst ner näringskedjan utnyttjade arbetare.

Skogsbranschens bärande talepunkt rörande detta fenomen är att kritiken är orättvis på grund av att allt arbete täcks av det kollektivavtal som GS tecknar med Gröna Arbetsgivare. Detta är förvisso korrekt, men vän av ordning kan invända att ett kollektivavtal förutsätter inte bara en underskrift, utan också efterlevnad.

Så här går det runt, år efter år. Likt en märklig skuggboxning rör vi oss runt varandra medan nya migrantarbetare kommer hit och förser oss med ny skog.

GS har genom åren drivit rättsliga fall mot enskilda entreprenörer som utnyttjat migranter. Det har vi gjort trots att många av de drabbade inte varit fackliga medlemmar. Vi kan naturligtvis fortsätta med detta även i framtiden men det blir ändå bara skuggboxning. Ska vi på riktigt skapa förändring krävs det två saker.

För det första måste de stora skogsbolagen inse att det system man byggt upp i skogsvården inte är långsiktigt hållbart. Den stenhårda prispressen leder till pressade entreprenörer och längst ner i näringskedjan utnyttjade arbetare. Ingen annan kan lösa detta än de som beställer tjänsterna.

Arbetsgivarna lägger hela ansvaret för kollektivavtalens efterlevnad på GS. Det är en märklig ansvarsfördelning, särskilt med tanke på att det faktiskt är arbetsgivarna som ska tillämpa avtalen.

Men, för det andra, måste vi bli bättre på att organisera oss fackligt. Det är ett tufft fackligt ackord men det är en beprövat effektiv metod. Vi har nu inför denna säsong beslutat om ett särskilt säsongsmedlemskap som är mest inriktat på att få förhandlings- och rättshjälp. Jag hoppas att detta kan leda till en ökad organisationsgrad för de arbetare som kanske bäst behöver ett fackligt medlemskap.

Mitt i allt detta finns det en stor lärdom att dra. Våra löne- och arbetsvillkor är inte gudagivna. Det finns ingen automatik i att vi ska få löneökning, övertid, OB-ersättning.

Utan en hög facklig organisationsgrad på våra arbetsplatser kommer lönepressen också på våra sågverk, tryckerier och träindustrier. Det fackliga löftet, det vi lovar varandra via vårt fackliga medlemskap, är att vi inte ska arbeta för mindre än vad vi är överens om.

Det är ett löfte som är värt att kämpa för, även i skogen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Populistiskt om arbetskraftsinvandringen”

”Populistiskt om arbetskraftsinvandringen”

Att koppla problemen med arbetskriminalitet till arbetskraftsinvandringen är både felaktigt och populistiskt, skriver Lena-Liisa Tengblad, vd för Gröna Arbetsgivare och Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

När få , om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar lockar låtsaslösningar – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Den som inte rör sig sjunker

Den som inte rör sig sjunker

Den viktiga gröna omställningen kräver att facket är handlingskraftigt – och att vi vågar drömma om framtiden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Lite vila innan utmaningarna

Lite vila innan utmaningarna

Efter en intensiv kongress kommer ett viktigt val och en ny avtalsrörelse. Nu samlar vi krafterna, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Var lugn, återväxten är säkrad

är de unga engagerar sig i facket kommer hoppet om framtiden tillbaka, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Du är också en del av företaget

Du är också en del av företaget

Emma Eriksson: Att köra på ”vi mot dem” gynnar inte det fackliga arbetet.

Fackens viktiga arbete i kriget

Det är svårt att ta in allt, när våra ukrainska kollegor berättar om hur det fackliga arbetet påverkas av kriget, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kunskap skyddar demokratin

Putins angrepp på Ukraina visar hur skör demokratin är. Vi behöver kunskap om hur den fungerar i praktiken, för att den ska stå stark, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?