”Sverige kan visa vägen”
Visst, läget är allvarligt. Men det finns också mycket positivt som händer för klimatet. Miljödebattören Stefan Edman vill lyfta fram industrins roll i ny klimatbok.
Industriarbetarnas tidning
När jobbet var slut på Seco Tools ville Katarina ”KP” Persson göra något helt annat. Hon bytte de supermoderna slipmaskinerna mot gjutjärnsverktyg från 1800-talet.
Ålder: 54 år.
Bor: I en gruvarbetarkasern i Kärrgruvan mellan Smedjebacken och Ludvika tillsammans med maken Michael Nilsson och två katter.
Intressen: Paddla kajak, åka telemark och längdskidor och pyssla i trädgården.
Ett par veckor in i januari 2016 fick de chockbeskedet. Seco Tools i Ludvika skulle flytta hela verksamheten till Indien. De anställda försökte stoppa flytten, men efter ett par månader blev de varslade.
– Ganska omgående efter nedläggningsbeslutet tänkte jag ”nu ska jag göra något annat, jag ska unna mig att plugga nåt roligt”.
Det blev lusläsning av utbildningskataloger. Fotvårdsterapeut, bibliotekarie, djursjukvårdare. Massor av idéer snurrade förbi.
Sedan sa Micke, KP:s man: ”Ska inte du bli bokbindare?”
KP hade provat många olika hantverk förut, men visste inget om bokbinderi.
Hon gick en sommarkurs, blev biten och året efter kom hon in på den treåriga utbildningen på Leksands folkhögskola.
– Jag gillar att göra saker med händerna. Jag gillar petnoggrannheten och att hålla ett gammalt hantverk vid liv.
Visst har det skett en teknisk utveckling av vissa verktyg, men träpressar och många gjutjärnsmaskiner är desamma som på 1800-talet.
– Något jag alltid har med mig är mina falsben och en skärspets. Ett av falsbenen är handgjort av ett koben och det andra är av teflon. Skärspetsen är en liten kniv.
Jag gillar petnoggrannheten och att hålla ett gammalt hantverk vid liv.
Under våren har KP arbetat med att klara det svåra gesällprovet för bokbindare. Det innebar att göra fyra böcker i olika tekniker, samt en låda till en av böckerna. Skinn, papper och klot på pärmarna och med guldsnitt och handstickade kapitälband. Allt ska vara perfekt. Bokbanden ska sedan granskas av tre erfarna bokbindare.
Bokbindare kan skapa helt nya böcker, binda in tidningar eller protokoll.
– Jag gillar också att laga gamla böcker. Det är en sådan tillfredsställelse att kunna återskapa en funktionell bok av ett bokvrak, med nästan osynliga lagningar.
Ibland funderar KP över likheten mellan nuet och det tidigare jobbet som CNC-operatör.
– Det finns faktiskt en del likheter, som beräkningar och noggrannheten. Men den största skillnaden är att det nu är upp till mig att bestämma hur det ska se ut. Jag är friare.
Framtiden då?
– Jag ska starta upp bokbinderiet i år, när vi byggt om i huset. Räknar med halvtid i bokbinderiet och ett halvtidsjobb med något annat. Då får jag omväxling, både hantverket och umgänget med människor på en arbetsplats.
Falsben. Ett platt verktyg med rund spets för att få jämna veck och bra limytor.
Kapitälband. Dekoration längst upp och längst ner vid ryggen mellan bokblocket och pärmen.
Guldsnitt. Förgyllning av de skurna kanterna av bladen på en bok.
bildades bokbinderisällskapet som en fackförening för anställda bokbindare. I dag finns ett hundratal yrkesverksamma bokbindare i Sverige.