”Folk kom fram och undrade hur jag vågade”

Inspiratör Under tre veckor i Genève träffade Paulina Hawil människor från hela världen. Hon blev både inspirerad och fick själv visa hur man står upp för en schyst arbetsmiljö.

Du har följt FN-organet ILO:s förhandlingar i Genève. Berätta mer.

– Jag valde att följa ILO:s förhandlingar om praktikanters rättigheter. I många länder tänker man inte alls som i Sverige. 

Kan du ge något exempel?

– Ta det här med skyddsutrustning till exempel. Jobbar vi på hög höjd har vi lina och sele, medan man i vissa länder bara ska vara glad att man har fått ett jobb. Även om man står högt upp utan skydd så ska man vara tacksam.

Vilka erfarenheter tog du med dig hem?

– Där var så många människor som har talets gåva. Jag kanske inte alltid höll med om deras åsikter, men sättet de framförde dem på var verkligen inspirerande. Jag sög åt mig som en svamp.

Är det något du kan använda dig av i dina uppdrag här hemma?

– Ja, jag lärde mig jättemycket. Hur man står, hållningen, hur man lägger upp det man säger. Vi står ibland framför en hel aula med unga personer och pratar. Det ska bli intressant att komma ut igen och pröva en del av det jag lärde mig.

Kunde du inspirera andra i Genève?

– Jag är ju en jobbig jävel som inte håller käft om jag märker att något är fel. Jag sa ifrån vid ett tillfälle när en person sa saker som gjorde andra ledsna. Folk kom fram till mig efteråt och undrade hur jag vågade. Det viktigaste för mig är att inspirera andra till att inte ge upp. Att våga säga emot när något är fel.

Marie Edholm