Industriarbetarnas tidning

Magnus styr säkert med en hand

25 oktober, 2021

Skrivet av Eric Bengtsson

Egen lösning Magnus Jönssons hand sprängdes bort när han var 20 år. I dag kör han skogsmaskin med verktyg som han och hans far har konstruerat.

Magnus Jönsson

Bor: Älvdalen.

Ålder: 53 år.

Familj: Sambo Inga-Lill och tre barn.

Intressen: Motor, intresserad av äldre amerikanska bilar. Resa, gärna till USA när möjlighet finns.

Framtidsplaner: ”Jobba kvar så länge som möjligt hos Bengt, annars har jag väl inte några större planer.” 

Den gröna skotaren lämnar av ett nytt lass i skogen utanför Våmhus i Dalarna. Magnus Jönsson jobbar lika snabbt som sina arbetskamrater vid spakarna, tack vare hjälp från sin arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.

På Magnus underarm är en ärm av kevlar fastspänd och i änden på den sitter ett snabbfäste där olika verktyg kan monteras. En kopp fäst på en metallbygel träs över en spak som styr ett antal av skotarens funktioner.

– Det är min far som har konstruerat den. Det fungerar riktigt bra, säger Magnus med ett leende i hytten.

Han stannar maskinen och kliver ner längs den lilla stegen till marken. När han inte kör skogsmaskin har han oftast en krok av metall där handen en gång satt.

Verktygen, som är av metall, har en nackdel, säger Magnus.

– Tyvärr drar de åt sig kyla på vintern, trots att jag har en vante över dem.

Inget hände, så jag gick fram för att tända på nytt.
Jag höll dynamitgubben i handen när det small.

Magnus Jönsson om olyckan som förändrade livet.

Magnus har valt att berätta sin historia, för att dela med andra, trots att minnet av olyckan är som en scen ur en skräckfilm.

Han var 20 år, berättar han.

– Alldeles för gammal för att göra något så dumt. 

En kompis skulle firas med en smällare, av grövsta slag. Dynamit.

– Inget hände, så jag gick fram för att tända på nytt. Jag höll dynamitgubben i handen när det small.

Fem olika specialverktyg på underarmen hjälper Magnus Jönsson att tackla både arbete och privatliv. Foto: Eric Bengtsson

Explosionen var fruktansvärd, minns Magnus.

– Jag vägde 90 kilo, men slungades rakt över en grusväg. 

Att han överlevde var ett mirakel, konstaterade läkarna. Handen var borta, men resten av armen hade klarat sig bra.

– Jag förlorade hörseln på vänster öra och en del av synfältet på vänsterögat, men det är inget jag märker av. Jag har heller inga fantomsmärtor av den förlorade handen. Läkarna gjorde ett bra jobb.

Rehabiliteringen och tillfrisknandet gick fort. Olyckan hände i november 1988 och på vårvintern därpå var Magnus tillbaka på sitt jobb som maskinförare på ett sågverk.

Det var där som idén till verktygen, som skulle ersätta handen, togs fram. Pappa Thord följde med sin son och studerade vilka arbetsmoment som krävdes.

– Jag sa hur jag ville ha det och så tog han fram den första prototypen.

Magnus kan sköta kranen med en extramonterad knappsats. Foto: Eric Bengtsson

Arbetet hos Bengans Skog & Frakt fungerar bra, tycker Magnus. 

– Men det är klart att jag totalt sett har en viss nedsättning.

Problemen kommer när han behöver utföra en del övriga sysslor i samband med arbetet, exempelvis reparationer på plats.

– Då kan han ropa ”byt slang”. Det är klart man hjälper till med det, det är inga problem, säger arbetskamraten Magnus Simons med ett skratt.

Arbetsgivaren Bengt Wikström håller med.

– Han är en riktigt bra maskinförare, det är därför som jag har anställt honom. Vi träffades när vi jobbade ihop i skogen på 1990-talet, så jag visste vad han gick för.

”Det är klart att en del saker behöver Magnus hjälp med av sina kollegor, men på det hela taget har han klarat sig bra. Han är en i gänget.” Det säger Bengt Wikström, arbetskamrat och chef.

Skotaren som Magnus kör hos Bengans Skog & Frakt är den tredje sedan han blev anställd 2011. Alla maskiner har anpassats för att Magnus ska kunna genomföra sitt jobb med bara en hand.

Ombyggnaden av de två första skotarna bekostade Bengt Wikström själv, berättar han. På den nya skotaren, en John Deere från 2018, har ombyggnationen bekostats av Arbetsförmedlingen. Det rör sig om en arbetsplatsanpassning till ett värde av närmare 100 000 kronor. Modifieringen består av en extra tillsats så att Magnus kan använda sin högerhand för att styra maskinens kran.

– Det är klart att en del saker behöver Magnus hjälp med av sina arbetskamrater, men på det hela taget har han klarat sig bra. Han är en i gänget, säger Bengt Wikström, ansluten till GS-facket.

Magnus uppskattar stödet från arbetsgivaren.

– Det känns toppen, helt klart. Trots det som har hänt har jag ett jobb som jag trivs väldigt bra med.

Att försöka få någon form av förtidspension har aldrig varit aktuellt.

– Jag vill jobba så länge det bara går och bli kvar hos Bengt så länge jag kan. Det är inte så lätt för mig att hitta ett annat jobb som jag trivs lika bra med.

Magnus säger sig sakna någon att dela sina upplevelser och erfarenheter med.

– Det måste finnas fler som är i en liknande sits som jag, men jag har faktiskt aldrig träffat något ute i samhället eller privat.

För Magnus har det sedan första sekund efter olyckan varit viktigt att tänka framåt. Det gäller att inte ge upp, säger han. Han berättar hur han låg där i diket och konstaterade att handen var borta.

– Så här är det, tänkte jag, nu måste jag hitta ett sätt att gå vidare.

Den inställningen har nog gjort att han klarat sig bra, funderar Magnus här i septemberskogen, 33 år efter olyckan som förändrade hans liv.

–  Det finns ju oftast en väg framåt, nästan oavsett vad som händer, men det är inte säkert att man hittar den direkt. Jag klarar det mesta i livet, om jag bara får lite hjälp när jag behöver.

Arbetsplatsanpassning

Arbetsmiljölagen säger bland annat att arbetsmiljön ska vara anpassad till förutsättningarna för arbetet. ”Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende”. Arbetstagaren ska också ges möjlighet att medverka i utformningen av den egna arbetssituationen. (Arbetsmiljölagen, 1977: 1160, kapitel 2, paragraf 1.)

Arbetsförmedlingen kan bevilja bidrag till hjälpmedel för den enskilde anställde, för att underlätta eller möjliggöra arbetet. Bidrag kan också ges till den arbetsgivare som behöver anpassa arbetsplatsen så att den passar särskilda behov, det gäller hjälpmedel, arbetsredskap eller anpassning av arbetsplatsen i sig. Syftet med bidraget är bland annat att göra det lättare att få eller behålla ett jobb.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Stora Enso anmäls till FSC

Stora Enso anmäls till FSC

Nyutbildade utländska maskinförare ska ersätta lokala entreprenörer. Nu anmäls Stora Enso för brott mot FSC:s regelverk – för andra gången i år.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Sämre skydd för cyklister

Sämre skydd för cyklister

Om du cyklar till jobbet är du mindre skyddad av försäkringarna än om du kör bil. Det fick Mikael Myhre erfara när han ramlade på cykeln.

Kan jag få ersättning för en gammal skada?

Kan jag få ersättning för en gammal skada?

En skada från 1991 ger besvär i dag, men läsaren har blivit nekad ersättning av Afa och undrar: vad gäller?

Ny kalender efter skandalen

Ny kalender efter skandalen

Kalendern med lättklädda kvinnor som poserade på skogsmaskiner väckte starka reaktioner. Nu samarbetar tillverkaren som låg bakom den med yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen – och tar fram en ny kalender.

Här får alla lika bonus

Här får alla lika bonus

På Adolfssons Skogstjänst delar de anställda på 30 procent av rörelseresultatet. Alla får lika stor del av kakan.
”Personalen blir mer motiverad och det höjer vinsten”, säger vd Johan Adolfsson.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Morfar hade stått på skogens sida

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

Lättare att få full ersättning

Lättare att få full ersättning

Blir du sjuk av jobbet är det från årsskiftet lite lättare att få pengar.

Försäkring & pension

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

Två år efter olyckan skulle Jimmy Hildingsson söka försäkringspengar för ärr och invaliditet. Men en knapptryckning på nätet var nära att kosta honom 25 000 kronor.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.