Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Debatt Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Vid svetsning bildas små luftburna partiklar som vid inandning når långt ner i lungorna. Detta kan orsaka en rad allvarliga hälsoeffekter som cancer, hjärtsjukdom, KOL och fosterpåverkan. 

Flera vetenskapliga studier har visat ökad förekomst av lungcancer hos svetsare. År 2018 klassade det internationella institutet för cancerforskning (International Agency for Research on Cancer) svetsrök som cancerframkallande hos människa.  

Hjärtsjukdomar som påverkar hjärtats kranskärl, bland annat hjärtinfarkt, är också vanligare hos svetsare. En dansk studie fann att exponering för svetsrök med halter mellan 0,25 och 1,25 mg/m³ under 40 års arbete orsakade kronisk hjärtsjukdom. Förhöjt blodtryck har också rapporterats hos svetsare med halter av svetsrök under 1,0 mg/m³. 

Två studier har funnit ett samband mellan svetsning och utveckling av KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), En förhöjd risk fanns vid lufthalter mellan 0,1 och 0,3 mg/m³ under 40 års tid som svetsare. Inandning av svetsrök har också rapporterats orsaka astma och bidra till en ökad risk att insjukna i allvarlig bakteriell lunginflammation.

Bland gravida svetsare i Sverige har man observerat en ökad risk för att föda för tidigt och att föda barn med låg födelsevikt. Svetsröksexponeringen uppskattades här till 0,1–3,2 mg/m³.

Sammanfattningsvis har exponering för svetsrök visats kunna orsaka en rad allvarliga hälsoeffekter. De data som finns talar för att dessa sjukdomar kan uppträda vid lufthalter som är aktuella i dagens svenska arbetsmiljöer. När uppmätta halter av svetsrök i dag ska jämföras med ett fastställt gränsvärde (den högsta tillåtna halten) används respirabelt oorganiskt damm som har ett nivågränsvärde på 2,5 mg/m³ under en 8-timmars arbetsdag.

Inom EU har både Danmark och Nederländerna infört gränsvärden för svetsrök. Nederländerna har ett gränsvärde på 1 mg/m³ och Danmark har gränsvärden som varierar mellan 0,5 och 1,7 mg/m³ beroende på svetsmetod och material.  

Dagens kunskap motiverar att Arbetsmiljöverket inför ett gränsvärde för svetsrök som är betydligt lägre än 2,5 mg/m³. Ett sådant generellt gränsvärde för svetsrök ersätter inte de specifika gränsvärden som finns för särskilt skadliga komponenter i svetsrök såsom aluminium, bly, krom, nickel och mangan.

Tillgången till ett generellt gränsvärde för svetsrök och specifika gränsvärden för enskilda komponenter förbättrar möjligheterna att göra bra riskbedömningar och därmed skapa en säker arbetsmiljö för svetsare. Dessa ansträngningar bidrar till att förverkliga regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 som bland annat syftar till ett tryggt arbetsliv där ingen riskerar liv eller hälsa på grund av jobbet.

Ett generellt gränsvärde för svetsrök är förstås inte tillräckligt för en bra arbetsmiljö för svetsare. Lufthalterna för svetsrök ska vara så låga som möjligt och detta kan ske på flera sätt: Robotisering, rotation på arbetsuppgifter, svetstekniker som ger mindre emissioner, välinställda punktutsug, punktutsug i svetsmunstycket och friskluftsmatade svetshjälmar.

Det är givetvis avgörande att kunskapen om hälsorisker och förebyggande åtgärder förmedlas till svetsarna till exempel via säkerhetsdatablad och hemsidan Svetsarätt (www.svetsaratt.se). Det kan finnas skäl att vaccinera svetsare äldre än 50 år mot pneumokocker för att minska risken för allvarlig lunginflammation orsakad av dessa bakterier.   

Denna text baseras på vår ledare i Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.

Bengt Sjögren
Specialistläkare i yrkesmedicin, Institutet för miljömedicin, Stockholm

Maria Albin
Professor i arbets- och miljömedicin, Institutet för miljömedicin, Stockholm

Karin Broberg
Professor, Institutet för miljömedicin, Stockholm och avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet

Per Gustavsson
Professor i arbets- och miljömedicin Institutet för miljömedicin, Stockholm

Håkan Tinnerberg
Docent, yrkeshygieniker avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet

Gunnar Johanson
Professor i toxikologi och riskbedömning, institutet för miljömedicin, Stockholm