Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

13 december, 2021

Debatt Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Vid svetsning bildas små luftburna partiklar som vid inandning når långt ner i lungorna. Detta kan orsaka en rad allvarliga hälsoeffekter som cancer, hjärtsjukdom, KOL och fosterpåverkan. 

Flera vetenskapliga studier har visat ökad förekomst av lungcancer hos svetsare. År 2018 klassade det internationella institutet för cancerforskning (International Agency for Research on Cancer) svetsrök som cancerframkallande hos människa.  

Hjärtsjukdomar som påverkar hjärtats kranskärl, bland annat hjärtinfarkt, är också vanligare hos svetsare. En dansk studie fann att exponering för svetsrök med halter mellan 0,25 och 1,25 mg/m3 under 40 års arbete orsakade kronisk hjärtsjukdom. Förhöjt blodtryck har också rapporterats hos svetsare med halter av svetsrök under 1,0 mg/m3

Två studier har funnit ett samband mellan svetsning och utveckling av KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), En förhöjd risk fanns vid lufthalter mellan 0,1 och 0,3 mg/m3 under 40 års tid som svetsare. Inandning av svetsrök har också rapporterats orsaka astma och bidra till en ökad risk att insjukna i allvarlig bakteriell lunginflammation.

Bland gravida svetsare i Sverige har man observerat en ökad risk för att föda för tidigt och att föda barn med låg födelsevikt. Svetsröksexponeringen uppskattades här till 0,1–3,2 mg/m3.

Sammanfattningsvis har exponering för svetsrök visats kunna orsaka en rad allvarliga hälsoeffekter. De data som finns talar för att dessa sjukdomar kan uppträda vid lufthalter som är aktuella i dagens svenska arbetsmiljöer. När uppmätta halter av svetsrök i dag ska jämföras med ett fastställt gränsvärde (den högsta tillåtna halten) används respirabelt oorganiskt damm som har ett nivågränsvärde på 2,5 mg/m3 under en 8-timmars arbetsdag.

Inom EU har både Danmark och Nederländerna infört gränsvärden för svetsrök. Nederländerna har ett gränsvärde på 1 mg/m3 och Danmark har gränsvärden som varierar mellan 0,5 och 1,7 mg/m3 beroende på svetsmetod och material.  

Dagens kunskap motiverar att Arbetsmiljöverket inför ett gränsvärde för svetsrök som är betydligt lägre än 2,5 mg/m3. Ett sådant generellt gränsvärde för svetsrök ersätter inte de specifika gränsvärden som finns för särskilt skadliga komponenter i svetsrök såsom aluminium, bly, krom, nickel och mangan.

Tillgången till ett generellt gränsvärde för svetsrök och specifika gränsvärden för enskilda komponenter förbättrar möjligheterna att göra bra riskbedömningar och därmed skapa en säker arbetsmiljö för svetsare. Dessa ansträngningar bidrar till att förverkliga regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 som bland annat syftar till ett tryggt arbetsliv där ingen riskerar liv eller hälsa på grund av jobbet.

Ett generellt gränsvärde för svetsrök är förstås inte tillräckligt för en bra arbetsmiljö för svetsare. Lufthalterna för svetsrök ska vara så låga som möjligt och detta kan ske på flera sätt: Robotisering, rotation på arbetsuppgifter, svetstekniker som ger mindre emissioner, välinställda punktutsug, punktutsug i svetsmunstycket och friskluftsmatade svetshjälmar.

Det är givetvis avgörande att kunskapen om hälsorisker och förebyggande åtgärder förmedlas till svetsarna till exempel via säkerhetsdatablad och hemsidan Svetsarätt (www.svetsaratt.se). Det kan finnas skäl att vaccinera svetsare äldre än 50 år mot pneumokocker för att minska risken för allvarlig lunginflammation orsakad av dessa bakterier.   

Denna text baseras på vår ledare i Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.

Bengt Sjögren
Specialistläkare i yrkesmedicin, Institutet för miljömedicin, Stockholm

Maria Albin
Professor i arbets- och miljömedicin, Institutet för miljömedicin, Stockholm

Karin Broberg
Professor, Institutet för miljömedicin, Stockholm och avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet

Per Gustavsson
Professor i arbets- och miljömedicin Institutet för miljömedicin, Stockholm

Håkan Tinnerberg
Docent, yrkeshygieniker avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet

Gunnar Johanson
Professor i toxikologi och riskbedömning, institutet för miljömedicin, Stockholm

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En dag är det slut med att skotta snö

En dag är det slut med att skotta snö

Den som lever tillräckligt länge kan både få ropa ner sin envisa farsa från taket. Och hinna bli den som barnen ropar ner, skriver Johan Airijoki.

Du kanske också vill läsa…

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Så här ser våra dagar ut när vi ser till att arbetsplatserna är säkra. Vi räddar liv, skriver regionala skyddsombudet Linda Forså.

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar från sitt tidigare förslag att totalförbjuda gruvarbete under jord för gravida och ammande.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Stå upp för skydds­ombuden

Personlig erfarenhet från arbetsplatserna går inte att ersätta med en chattbot på Arbetsmiljöverkets hemsida, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Snabba cash i truck-Sverige

Snabba cash i truck-Sverige

Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln måste stoppas, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

L: Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

L: Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Färre medlemmar har haft kontakt med sitt skyddsombud eller samtalat med sin närmaste chef om arbetsmiljön under pandemin. Det är en trend som måste brytas.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.