Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

13 december, 2021

Debatt Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Vid svetsning bildas små luftburna partiklar som vid inandning når långt ner i lungorna. Detta kan orsaka en rad allvarliga hälsoeffekter som cancer, hjärtsjukdom, KOL och fosterpåverkan. 

Flera vetenskapliga studier har visat ökad förekomst av lungcancer hos svetsare. År 2018 klassade det internationella institutet för cancerforskning (International Agency for Research on Cancer) svetsrök som cancerframkallande hos människa.  

Hjärtsjukdomar som påverkar hjärtats kranskärl, bland annat hjärtinfarkt, är också vanligare hos svetsare. En dansk studie fann att exponering för svetsrök med halter mellan 0,25 och 1,25 mg/m3 under 40 års arbete orsakade kronisk hjärtsjukdom. Förhöjt blodtryck har också rapporterats hos svetsare med halter av svetsrök under 1,0 mg/m3

Två studier har funnit ett samband mellan svetsning och utveckling av KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), En förhöjd risk fanns vid lufthalter mellan 0,1 och 0,3 mg/m3 under 40 års tid som svetsare. Inandning av svetsrök har också rapporterats orsaka astma och bidra till en ökad risk att insjukna i allvarlig bakteriell lunginflammation.

Bland gravida svetsare i Sverige har man observerat en ökad risk för att föda för tidigt och att föda barn med låg födelsevikt. Svetsröksexponeringen uppskattades här till 0,1–3,2 mg/m3.

Sammanfattningsvis har exponering för svetsrök visats kunna orsaka en rad allvarliga hälsoeffekter. De data som finns talar för att dessa sjukdomar kan uppträda vid lufthalter som är aktuella i dagens svenska arbetsmiljöer. När uppmätta halter av svetsrök i dag ska jämföras med ett fastställt gränsvärde (den högsta tillåtna halten) används respirabelt oorganiskt damm som har ett nivågränsvärde på 2,5 mg/m3 under en 8-timmars arbetsdag.

Inom EU har både Danmark och Nederländerna infört gränsvärden för svetsrök. Nederländerna har ett gränsvärde på 1 mg/m3 och Danmark har gränsvärden som varierar mellan 0,5 och 1,7 mg/m3 beroende på svetsmetod och material.  

Dagens kunskap motiverar att Arbetsmiljöverket inför ett gränsvärde för svetsrök som är betydligt lägre än 2,5 mg/m3. Ett sådant generellt gränsvärde för svetsrök ersätter inte de specifika gränsvärden som finns för särskilt skadliga komponenter i svetsrök såsom aluminium, bly, krom, nickel och mangan.

Tillgången till ett generellt gränsvärde för svetsrök och specifika gränsvärden för enskilda komponenter förbättrar möjligheterna att göra bra riskbedömningar och därmed skapa en säker arbetsmiljö för svetsare. Dessa ansträngningar bidrar till att förverkliga regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 som bland annat syftar till ett tryggt arbetsliv där ingen riskerar liv eller hälsa på grund av jobbet.

Ett generellt gränsvärde för svetsrök är förstås inte tillräckligt för en bra arbetsmiljö för svetsare. Lufthalterna för svetsrök ska vara så låga som möjligt och detta kan ske på flera sätt: Robotisering, rotation på arbetsuppgifter, svetstekniker som ger mindre emissioner, välinställda punktutsug, punktutsug i svetsmunstycket och friskluftsmatade svetshjälmar.

Det är givetvis avgörande att kunskapen om hälsorisker och förebyggande åtgärder förmedlas till svetsarna till exempel via säkerhetsdatablad och hemsidan Svetsarätt (www.svetsaratt.se). Det kan finnas skäl att vaccinera svetsare äldre än 50 år mot pneumokocker för att minska risken för allvarlig lunginflammation orsakad av dessa bakterier.   

Denna text baseras på vår ledare i Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.

Bengt Sjögren
Specialistläkare i yrkesmedicin, Institutet för miljömedicin, Stockholm

Maria Albin
Professor i arbets- och miljömedicin, Institutet för miljömedicin, Stockholm

Karin Broberg
Professor, Institutet för miljömedicin, Stockholm och avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet

Per Gustavsson
Professor i arbets- och miljömedicin Institutet för miljömedicin, Stockholm

Håkan Tinnerberg
Docent, yrkeshygieniker avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet

Gunnar Johanson
Professor i toxikologi och riskbedömning, institutet för miljömedicin, Stockholm

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Rösta på en industri­arbetare

Rösta på en industri­arbetare

En industriarbetare vet hur hårt jobb påverkar kroppen och hur en osäker anställning påverkar själen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Lika svårt som att neka busschaufförer rätten att gå på toa bör det vara att neka pappersarbetare rätten att få ut sin ledighet.

Lite vila innan utmaningarna

Lite vila innan utmaningarna

Efter en intensiv kongress kommer ett viktigt val och en ny avtalsrörelse. Nu samlar vi krafterna, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Besluten som skapat skugg­samhället

Besluten som skapat skugg­samhället

Att det råder vilda västern i många branscher i dag är en konsekvens av beslut tagna av tidigare regeringar, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Feltänk hindrar att vi kan utveckla befintliga vindkraftsparker”

”Feltänk hindrar att vi kan utveckla befintliga vindkraftsparker”

Med mer förutsägbara tillståndsprocesser skulle redan befintliga anläggningar snabbt kunna moderniseras och mycket mer el skulle kunna produceras, skriver Roger Boström och Ulf Larsson på SCA.

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

EU riskerar i sin iver att reformera arbetsmarknaden, att äventyra välfungerande delar av densamma, skriver Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Konsten jag älskar finns nu i sprithyllan

Konsten jag älskar finns nu i sprithyllan

Att sälja bärs med fräsiga flasketiketter är det nya svarta, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus.

Hunden ropar: Du behöver sol!

Hunden ropar: Du behöver sol!

Krönika En del möter våren med de björkvita benen i shorts. Andra skyddar sig mot det hårda ljuset i en varm jacka.

”Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsskade­försäkring”

”Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsskade­försäkring”

Ska människor i tunga LO-yrken klara av att jobba längre måste arbetsskadeförsäkringen bli säkrare och bättre, skriver juristen Lennart Steen.

Var lugn, återväxten är säkrad

är de unga engagerar sig i facket kommer hoppet om framtiden tillbaka, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Du kanske också vill läsa…

Stå upp för skydds­ombuden

Personlig erfarenhet från arbetsplatserna går inte att ersätta med en chattbot på Arbetsmiljöverkets hemsida, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Så här ser våra dagar ut när vi ser till att arbetsplatserna är säkra. Vi räddar liv, skriver regionala skyddsombudet Linda Forså.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Besluten som skapat skugg­samhället

Att det råder vilda västern i många branscher i dag är en konsekvens av beslut tagna av tidigare regeringar, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

M: Skärp straffen vid arbetskraftsmissbruk

M: Skärp straffen vid arbetskraftsmissbruk

Slopad sekretess och informationsplikt mellan myndigheter, skärpta krav på arbetsgivare och hårdare straff är några av Moderaternas förslag för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten.

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar från sitt tidigare förslag att totalförbjuda gruvarbete under jord för gravida och ammande.

”Det fanns de som inte ville leva”

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Snabba cash i truck-Sverige

Snabba cash i truck-Sverige

Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln måste stoppas, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.