Industriarbetarnas tidning

När Jimi mötte Joni

25 februari, 2022

Skrivet av

Egentligen stod de långt ifrån varandra. Men en kväll korsades Joni Mitchells och Jimi Hendrix vägar. Nu vet vi hur mötet lät.

Plötsligt ringde telefonen och en blyg röst sa lite tyst: Hej, jag heter Jimi Hendrix. Jag undrar om jag kan få spela in dig på min bandspelare i kväll.

Mars 1968, Ottawa i Kanada.

Han fick ett snabbt svar. ”Sure!” Visst gick det för sig.

Hon som svarade hette Joni Mitchell och hade ännu inte skivdebuterat. Men ändå var hon inte helt okänd. En av hennes låtar, Both Sides Now, hade till och med legat högt på topplistan. Men då sjöngs den av en annan sångerska, Judy Collins, som var en fena på att hitta okända låtmakare.

Just den låten, Both Sides Now, sammanfattade mycket i Joni Mitchells då 25-åriga, komplicerade liv. Bara några år tidigare hade hon låtit adoptera bort sin nyfödda dotter och det skulle dröja länge innan de återförenades. Hon hade dessutom brutit upp från ett destruktivt äktenskap med den man som gett henne efternamnet.

Egentligen hette hon Joan Anderson och var enda dottern till ett föräldrapar som inte förmådde ge henne den värme och den förståelse hon behövde.

Men, mamman tog med henne ut på de kanadensiska vidderna där hon ­fångades av tystnaden, oändligheten och löftet om friheten, att kunna bli den man vill bli. Hon började skriva, måla, köpte en gitarr och beställde hem Pete Seegers gitarrkurs. Hon lärde sig själv och började så smått forma sitt eget liv.

När hon stod där på det lilla kaféet i Ottawa den där marskvällen för 53 år sedan och mötte Jimi Hendrix blick visste hon vad hon ville. Egentligen var hennes tid förbi. En ensam sångerska med akustisk gitarr var inte vad världen skrek ­efter. Möjligen fem år tidigare. Men nu? Efter Sgt Pepper? Psykedelia? Doors? Och framför allt efter Jimi Hendrix som hade omdefinierat hur en elgitarr kunde hanteras och som vänt upp och ner på modern musik.

Det fanns ett före och ett efter ­Jimi Hendrix. Och ändå var det han som var blyg och lite försagd den där mars­kvällen i Ottawa.

När han avslutat sin bejublade, utsålda spelning på den stora Capitol-teatern smög han iväg bakvägen med en stor inspelningsväska och satte av mot Café Le Hibou där Joni Mitchell skulle spela.

Nu ges inspelningarna äntligen ut, som en del av samlingen Joni Mitchell Archives vol 2: The Reprise Years 1968–71. En av alla dessa förutsägbara skåprensningar för nostalgiska rockpensionärer. Men Joni Mitchell har en bredare och betydligt yngre publik än så.

Hon har med sin säregna låtskatt inspirerat åtskilliga unga musiker, i synnerhet kvinnliga.

Självlärd och självständig. Omvittnat tuff och stridbar mot alla managers som ville sköta hennes affärer mot att de fick hälften av hennes royalties.

– Okej, men då vill jag ha hälften av tillgångarna i ditt bolag, brukade hon svara.

I sin dagbok från den 19 mars 1968 skrev Jimi Hendrix utförligt om mötet med Joni Mitchell. Han var märkbart upprymd. Hon är, skrev han, ”en fantastisk tjej med himmelska ord”. ­Jimi fångade Jonis musik den där kvällen. Lite skör, lite sammanbiten men ­ändå med styrkan att ta greppet om sin publik.

Andra arkivboxen

Titel: Joni Mitchell Archives vol 2: The Reprise Years 1968–71.
Artist: Joni ­Mitchell.
Musikbolag: Rhino/Warner.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Nu berättas festivalkulturens historia

Nu berättas festivalkulturens historia

Musikfestivalkulturens historia har tidigare varit oberättad. Det var innan industriarbetaren Roger Skoog gick på sitt tio år långa skift i musikhistoriens tjänst.

Höstens bästa tips

Höstens bästa tips

Sommaren är över. Men deppa inte ihop för det. DA:s tips räddar hösten för dig.

Hemliga duon Hooja hyllar glesbygden

Hemliga duon Hooja hyllar glesbygden

Gällivarefenomenet Hooja gör succé med musik om livet i glesbygd. ­Dagens Arbete luskar i vad som finns bakom skoter­maskerna.

”Du får glömma allt, men inte mig”

”Du får glömma allt, men inte mig”

Boken om folkmusiklegenden Izzy Young och hans väg in i demensen är en rörande skildring av hur barn blir föräldrar.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Musik för de som lämnats i sticket

Musik för de som lämnats i sticket

Donald Trump lovade att jobben i kolgruvorna skulle komma tillbaka. Men det gjorde de aldrig.

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Här kommer ilskan över jobbet ut

Här kommer ilskan över jobbet ut

I samlad trupp fick klago­kören i Liverpool sjunga om sådant de knappt vågade prata högt om på egen hand: sin jobbsituation och problemen på arbetsmarknaden.

Tre julskivor som inte frestar på

Tre julskivor som inte frestar på

Nu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.

Val 2022 Eftersnack om valresultatet

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

När få , om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar lockar låtsaslösningar – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Förloraren blir vinnare

Förloraren blir vinnare

Helle Klein: Ulf Kristerssons M förlorade stort men de ler för att regeringstaburetterna hägrar. Och nu har Sverige ett av västvärldens största högerextrema partier i regeringsmakten.

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kanske är det det som krävs, att Socialdemokraterna inte sitter vid makten utan får knyta näven i fickan och komma tillbaka starkare, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Den anständiga högerns haveri

Den anständiga högerns haveri

Det blev som väntat en valrysare och valvakan pågår än. När detta skrivs har 1500 valdistrikts röster räknats och det är ännu mycket jämnt. Den rödgröna sidan leder och skulle detta resultat stå sig när alla röster är räknade blir Magdalena Andersson ny statsminister. Det skulle då stämma överens med både TV4:s och SVTs vallokalsundersökningar. […]

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.