Industriarbetarnas tidning

Uppskruvat tempo när affärerna går lysande

16 februari, 2022 - 07:00

Skrivet av

På en liten fabrik i Kisa tillverkar man vad både sjukvård och fiskeindustri vill ha: saker som suger. Och affärerna går lysande. Det märks på tempot på golvet.

”Mycket sker fortfarande manuellt, men det ska automatiseras”, berättar Fredrik Karlsson. Foto: ROBIN BÄCKMAN

Fredrik Karlsson visar oss runt bland alla maskiner, pekar och förklarar. Han är en av de första som anställdes och är nu skyddsombud samt andre vice ordförande för Pappers avdelning 140 Kisa, men jobbar mestadels här inne – på Absorbest.

Företaget tillverkar i huvudsak sårvårds- och operationsrelaterade produkter – som gett åtskilligt med klirr i kassan. Ja, en östgötsk liten framgångssaga om man ska tro snacket i branschen. Där nästan rubbet går på export – till 35 olika länder.

Allting började 1998. En tidigare anställd på bruket ett par kilometer härifrån – på det som då hette Duni – fick idén att starta eget och börja tillverka ett tunt och pappersfiberbaserat material som sög upp och kapslade in vätska som få andra. Litervis.

Det är fiffigt att ha vid blöta och klibbiga fisktransporter, skulle det snart visa sig. Men även på sjukhus och liknande, där ju blod och andra kroppsvätskor är ett ofta förekommande inslag.

Fredrik Karlsson minns hur det var när han själv började jobba här, 2004. Med nybyggarandan som ännu dröjde kvar i väggarna.

– Då var vi bara två på golvet och två där uppe på kontoret, säger han och nickar upp mot taket.

– Men sedan dess har det ju bara exploderat! Nu är vi tjugo i produktionen och lika många tjänstemän. Samtidigt har årsomsättningen ökat från sex–sju miljoner när jag kom, till uppemot 90 miljoner i dag.

Märks det i de anställdas plånböcker, då? Vi frågar operatören Emil Tält som står vid ”Arkaren”, företagets äldsta och kanske bullrigaste maskin, och som just nu frustar ut vad som ska bli ”superabsorberande” golvmattor, 72 gånger 37 centimeter stora. Användbara i såväl ambulanser som i operationssalar.

– Det är klart, några kronor mer skulle ju inte skada. Men i somras fick vi faktiskt en bonus för att vi kämpat på så hårt under pandemin.

Vad fick du?

– 7 500. Pengar som är bra att kunna stoppa undan när man har sambo och tre små barn. Jag försöker spara så mycket det går.

Emil Tält jobbade tidigare på Sofidel som tillverkar toalett- och hushållspapper. Här trivs han mycket bättre, säger han. Foto: ROBIN BÄCKMAN

I likhet med de andra anställda arbetar han dagtid, mellan 7:30 och 16:00. Förutom fredagar, då han slutar klockan 13:00.

– Jag trivs jättebra måste jag säga. Man är självgående, får göra allt möjligt. Företaget är inte så stort heller, vilket gör att man kan vända sig direkt till chefen om det är något. Det kunde man inte på min förra arbetsplats, då var man bara en i mängden.

Varför går det så bra för Absorbest?

– Jag tror att vi är rätt så snabba att ställa om. Om en kund säger att de vill ha det här och det här, så är vi snabba på att göra det.

Blir det mycket övertid?

– Nja … Det beror på om maskinerna krånglar, då kan det bli det. Å andra sidan hjälps vi åt väldigt mycket, tack vare att företaget är så litet.

Företaget är inte så stort … man kan vända sig direkt till chefen om det är något.

Emil Tält, operatör.
Hygien är a och o på Absorbest.Här ses Abdi Abdullahi och Niklas Gustafsson i det så kallade renrummet. Foto: ROBIN BÄCKMAN

På en annan plats i anläggningen, till radiotonerna av Simple Minds’ Don’t You (forget about me), står Natalie Ludvigsson och packar avfrostningspåsar för vidare leverans. Hon är visstidsanställd och har bara varit här en månad, men hoppas på fast, säger hon.

– Ibland är det högt tempo och i längden kan jag tänka mig att det kan bli ansträngande för kroppen, men jag gillar mitt jobb. Verkligen. Det är varierat.

Varierat, det tycker även Niklas Gustafsson att det är. Han arbetade som undersköterska i tjugo år, men chefen där var inget vidare, berättar han, och därför valde han att gå vidare och börja tillverka saker som används inom sjukvården i stället. Sårvårdslappar, bland annat.

– Så jag vet mycket väl vad det här handlar om, säger han och skrattar när vi träffar honom vid ett band i det så kallade renrummet, där man måste bära steriliserade skyddskläder från topp till tå för att över huvud taget komma in.

– De här lapparna skickas sedan till Holland, där de steriliseras.

Förutom förband, operationsmattor och andra medicintekniska produkter gör Absorbest alltså även något som sägs vara särdeles praktiskt vid fisktransporter. En produkt som bygger på samma ”superabsorberande” koncept, och där merparten av företagets tillverkning exporteras till grann- och laxnationen Norge. Ett slags emballagepapper för lax, med andra ord.

Operatören Carola Stridh, som inte äter lax alls, har arbetat på ”fiskmaskinen” och de andra maskinerna i tolv år nu. Hon säger att hon trivs bra med det hon gör och dem hon jobbar med.

– Men ibland är det inte fullt så bra. Som nu. Det är mycket att göra, och då blir det mycket övertid.

Carola Stridh har arbetat på företaget i tolv år och Natalie Ludvigsson har jobbat här i en månad. Foto: ROBIN BÄCKMAN

Två andra anställda, som vill vara anonyma, är mer kritiska. Visst, arbetsuppgifterna i sig är väl okej, ”även om det är lite monotont att göra samma saker dag ut och dag in”. Och bonusen i somras var bra, ”det borde vi få varje år”.

Men, understryker de: arbetstempot är för högt och ofta tvingas de jobba övertid.

– Det är ju så fruktansvärt bråttom med allting, vi springer som tättingar här!

– Ja, vi sliter på som djur och jobbar ju över var och varannan helg. Skriv det, det är fakta. Vi har ökat omsättningen med 26 miljoner på fem år, men trots det har vi inte blivit fler här på golvet. Det borde anställas fler!

Absorbest är ett aktiebolag där majoriteten av aktierna ägs av riskkapitalbolaget Shortcup sedan ett och ett halvt år tillbaka.

– Till en början var vi anställda lite oroliga, eftersom ingen av ägarna kommer från branschen, säger Fredrik Karlsson.

Men den oron har lagt sig nu.

– De är kapitalstarka och vi växer, och nu har vi även en marknad på gång i USA som förhoppningsvis slår väl ut.

Börjar ni bli trångbodda, rent av?

– Lite så. Jo, det är trångt och vi skulle behöva större lokaler. Mycket av det vi gör i dag sker ju dessutom manuellt.

Blir det fler anställningar, tror du?

– Det beror på hur vi går till väga. Antingen automatiserar vi och investerar i snabbare maskiner, vilket är på gång. Eller så måste vi köra tvåskift, vilket vi helst vill slippa.

Det vill även Hans Karlsson, företagets vd, helst slippa.

– Jag föredrar att träffa gängen samlade, och det gör man bäst på dagtid. Jag tror att det är enklaste sättet för att bygga sammanhållning och gemenskap, och bra arbetsmiljö, säger han.

Kommer ni att anställa fler?

– Vi tar höjd för det, absolut. Men det gäller ju att hitta rätt kompetens också.

Någon större mängd övertidsarbete tycker han inte att det har varit. Det tycker inte Fredrik Karlsson heller, hans motpart vid förhandlingar.

– Det blev tre hektiska månader efter semestern i somras på grund av mycket kundorder, men också på grund av problem med att underleverantörer inte kunde leverera i tid. Men det har lugnat ner sig nu.

Produkter till sjukhus och fiskeindustrin

  • Absorbest AB är ett helsvenskt företag som utvecklar och tillverkar superabsorberande produkter för sårbehandling, operationsrum och för fiskeindustrin. Produkterna saluförs under varumärket DryMax.
  • Mer än 95 procent av produkterna exporteras, framför allt till Tyskland och Norge.
  • Företaget har totalt 40 anställda och finns i tätorten Kisa i Kinda kommun.
  • Personalen arbetar dagtid.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Många känner en press”

”Många känner en press”

Ikea-fabriken i Hultsfred producerar inte bara Pax-garderober utan även allvarliga olyckor på löpande band.
”Det är en gammal fabrik och svårt att komma åt”, säger huvudskyddsombudet Emil Jonsson.

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Mer än hälften av industriarbetarna störs av dålig arbetsmiljö varje dag. Var tredje är rädd för att bli skadad eller sjuk. Det visar IF Metalls senaste arbetsmiljöundersökning.

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

Räkna med jordgubbar i år. Det gör man i alla fall på Smurfit Kappa i Timsfors, som också kränger lådor till FN:s barnfond med stor framgång.

Aldrig långtråkigt

Aldrig långtråkigt

Ögonblicket: Klockan är 10.33 på Sofidel i Kisa.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

”Arbetsmiljön under all kritik”

”Arbetsmiljön under all kritik”

Skitsnack, ­trakasserier och kränkande sär­behandling. Den psyko­sociala arbetsmiljön på Finess Hygiene i Kisa är under all kritik, menar facket som nu kräver ändring.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

”Jag är en mycket gladare skit”

”Jag är en mycket gladare skit”

Plastarbetaren Tony Fridh i Mellerud slogs ut av stressen som skiftarbetare, och av sin egen ambition. I dag mår han mycket bättre.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

”Vi måste samarbeta bättre”

”Vi måste samarbeta bättre”

Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?