Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

13 juni, 2022

Skrivet av Per Widolf

Debatt EU riskerar i sin iver att reformera arbetsmarknaden, att äventyra välfungerande delar av densamma, skriver Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Om skribenten:

Per Widolf är förhandlingschef på Industriarbetsgivarna

Går EU-direktivet om minimilön igenom kan den svenska modellen haverera. EU måste nu byta kurs i arbetsmarknadspolitiken. Minimilönedirektivet är bara det senaste i raden av en strid ström av lagförslag som hotar vår svenska arbetsmarknadsmodell. Direktivet är ett exempel som bekräftar de farhågor vi gav uttryck för när den sociala pelaren presenterades hösten 2017 i samband med EU-toppmötet i Göteborg.

Tidigare i veckan meddelade förhandlingsdelegationerna för Europaparlamentet och ministerrådet att en provisorisk överenskommelse nåtts gällande ett EU-direktiv om tillräckliga minimilöner som Sverige och övriga medlemsländer nu ska ta ställning till. Därför är det bra att regeringen har hörsammat arbetsmarknadens parter och aktivt säger nej till förslaget.

EU riskerar i sin iver att reformera arbetsmarknaden, att äventyra välfungerande delar av densamma – särskilt den nordiska. Vi anser att det är medlemsländerna som ska besluta om lönebildningen. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som hanterar lönebildningen. Vi ser en stor risk med direktivets allmänna inriktning och avgöranden i EU-domstolen.

Det finns en farhåga att den svenska modellen urholkas och att lönebildningen hamnar i politikens och EU-domstolens händer när EU lägger sig i lönebildningen. Den svenska modellen har tjänat Sverige väl och flera länder ser oss som ett positivt exempel där arbetsmarknadens parter förhandlar fram konkurrenskraftiga avtal.

Nyligen fyllde Industriavtalet 25 år. Det är värt att uppmärksamma – av flera skäl. Avtalet har främjat vår konkurrenskraft, bidragit till reallöneutveckling, skapat stabilitet i lönebildningen och varit en fast punkt att förhålla sig till i en orolig omvärld. Industriavtalet är ett utmärkt exempel på vad vår gemensamma svenska arbetsmarknadsmodell kan leverera.

EU-överenskommelsen om minimilöner är principiellt problematisk och kan ifrågasättas rättsligt i flera avseenden. Av principiella och rättsliga skäl finns det en stark samsyn hos den svenska arbetsmarknadens parter om att Sverige aktivt måste motsätta sig och rösta nej till EU-direktivet om minimilöner. Genom direktivet skulle EU ta sig långt större makt på det lönepolitiska området än vad medlemsstaterna avsett i fördraget.

Dessutom finns det ytterligare direktivförslag på EU:s bord som riskerar söndra den svenska lönebildningsmodellen. Om det aktuella förslaget om lönetransperens blir verklighet finns det en uppenbar risk att det slår direkt in i våra kollektivavtal och det skulle innebära flera steg tillbaka för svensk lönebildning. Sverige har en mer utvecklad modell för lönebildning där vi går långt med att sätta individuella mål och dessutom har vi redan kommit längre än de flesta länder inom EU när det gäller jämställda löner.

Vi anser att EU:s roll snarare är att skapa goda, stabila och konkurrenskraftiga förutsättningar för näringslivet. Det finns ett tydligt behov av att stärka den europeiska konkurrenskraften.

Vi föreslår därför att det i samband med varje nytt lagstiftningsinitiativ från EU görs en djuplodande analys av hur ett lagförslag påverkar europeisk konkurrenskraft. En sådan analys – eller en ”konkurrenskrafts-check” – som i praktiken är en av grundbultarna i Industriavtalet och den svenska modellen, borde vara en självklarhet även i EU.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad, skriver Johan Danielsson (S).

Vill eliten ha förståelse måste den bidra

Vill eliten ha förståelse måste den bidra

Facken har bra verktyg för att på olika sätt få upp lönerna. Men vårt samhälle saknar motsvarande för att kyla ner vd-lönerna och på så sätt hindra det stora gap som uppstått, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

i vill till varje pris undvika att lönerna börjar bidra till en inflationsspiral, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Kan man bli nekad högre lön?

En läsare frågar: Av vilka skäl kan en anställd bli nekad löneökning? Jurist Henric Ask svarar.

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

Svenska politiker måste vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Finlands sak är vår – så klart

Finlands sak är vår – så klart

Pappers finska systerförbund kämpar mot krav som hotar hela avtalsmodellen. Självklart står vi på deras sida, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?