Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi viker oss för landet som fängslar och torterar”

22 augusti, 2022

DEBATT När Claes Norden under sin tid på Fabriksarbetareförbundet genomförde en facklig konferens i Istanbul möttes han av vittnesmål om trakasserier och tortyr av fackliga aktiva. ”Sveriges nya Nato-kompis Turkiet ligger fortfarande kvar på ITUCS svarta lista, det är ingen demokrati, skriver han.

Claes Norden, i bild från 1990. Foto: privat.

Om skribenten:

Claes Norden är frilansskribent och pensionär. Har bland annat arbetat inom den grafiska industrin, på Fabriksarbetarförbundet och på Brevskolan, som producerade studiematerial på beställning av sina medlemsorganisationer SAP, LO och olika fackförbund. 

Turkiet. Demokrati? Knappast. Ett land som fängslar och dödar politiska motståndare, journalister och fackligt aktiva är inte en demokrati.

Det är detta land vi så gärna vill bli kompis med i föreningen NATO.

Min berättelse är från början av 1990-talet. Jag ledde en konferens i Istanbul för fyrtio turkiska fackligt aktiva. En veckokonferens.

En ombudsman i det ena av de två medverkande turkiska fackförbunden bjöd en dag på en biltur i jättestaden Istanbul. På något otroligt sätt stuvade vi in oss fem stycken i hans lilla Fiat. Han körde. Det gick undan.

Vi hann faktiskt prata en del i bilen. Man frågade om Stockholm. Hur gammal stan är. Cirka 750 år, sa jag. Istanbul är 6000 år.

Tillbaka vid konferenshotellet blev vi kvar i bilen när de övriga gått ur. Det är en sak jag vill berätta, sa den turkiska kollegan. Nu, här, det är lite svårt när vi är samlade hela konferensen:

Jag hade just anlänt till jobbet, slängt upp portföljen på skrivbordet och vänt mig om för att trycka ut en kopp kaffe ur automaten. Då klampade de in, tre civilklädda poliser. De tog tag i mig och ledde mig ner på gatan till deras bil, de gav ingen förklaring. Jag anade naturligtvis vad det var fråga om, jag vet vad som pågår i landet, mot facket och politisk opposition. Jag visste att jag var bevakad, jag var aktiv inte bara i facket utan även politiskt, de visste var jag stod, vad jag tyckte, vad jag talade om även på fackliga möten.

Jag började ana vad som väntade när vi åkte över bron. Vi var på väg till Ankara.

Vad jag inte kunde veta var att jag skulle vistas en dryg vecka i deras källarhålor och att jag skulle lämna stället helt utslagen, torterad, sjuk, i stort behov av läkarvård som jag hade nekats.

Återställd blir jag aldrig, varken fysiskt eller psykiskt. Jag är som du förstår tillbaka på jobbet och det är jag väldigt glad för, jag har familj och barn. Men jag jobbar inte på samma sätt som före. Jag är tystad, inte helt, men jag håller mig inom ramarna för vad som går an i Turkiet.

Det är bra att du berättar om hur ni arbetar fackligt i Sverige, hur ni kan arbeta. Om skillnaden mellan demokrati och diktatur. Turkiet är inte en diktatur på papperet, men den fackliga och politiska friheten är mycket begränsad. Som du vet rapporterar internationella fackföreningsrörelsen varje år om villkoren för fackligt och politiskt arbete i världen. Turkiet är värst.

Inget annat land fängslar så många fackliga ledare.

När de kom fram efter den långa färden till Ankara förde de ner mig i en källare och band fast mig i en stol med remmar. Där fick jag sitta, ensam, fastbunden, utan vatten, utan att kunna gå på toaletten under flera timmar. Jag vet inte hur många, de hade tagit ifrån mig allt, även klockan.

Sen började tortyren. De var två som gjorde jobbet. De skrek att jag skulle erkänna, jag visste inte vad. De gjorde en massa saker som gjorde ont. Värst var det när de hängde mig över en ställning, upp och ner, så att jag gungade i knävecken.

De behöll mig i elva dagar.  

Jag vårdades på sjukhus en längre tid men blev aldrig helt återställd. Jag kunde återgå till jobbet men inte längre arbeta fritt, jag var och är bevakad.

Åter till konferensen. Av de fyrtio konferensdeltagarna, fackliga förtroendemän, hade tjugo erfarenheter av svåra polisförhör om deras fackliga arbete.

Menar ni tortyr? Jag frågade tveksamt. Deras svar: det handlar om tortyr.

I år, 2022, rapporterar ITUC att våldet mot fackföreningsrörelsen accelererar runt hela världen. Turkiet ligger kvar på fackföreningsrörelsens svarta lista.

ITUC är världens största fackliga organisation med 200 miljoner medlemmar i 163 länder.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Mer åsiktsmaterial

Molnen tröstar och skrämmer

Molnen tröstar och skrämmer

Sommarens skogsbrand togs över av regntunga moln – och barnens sträckkollande på Transformers, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Jag har tafatt börjat ge upp alla planer som på något sätt berör skogen, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vi förtjänar bättre än så här

Vi förtjänar bättre än så här

egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kan förändra genom kärlek

Vi kan förändra genom kärlek

Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Spökstäderna fylls med paket

Spökstäderna fylls med paket

I centrumen byts affärerna ut mot mäklarkontor och boxar där vi hämtar våra varor, skriver författaren Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Bromsa inte klimatomställningen

Vi behöver ingen överhettad politisk debatt om vilket energislag som är bäst, utan en stabil ny överenskommelse, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Det blev bästa möjliga avtal

Reallöneökningar är vårt självklara mål. Med det här avtalet kan vi nå dit redan nästa år, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Industrin måste bli energismart

Industrin måste bli energismart

Det stora slöseriet finns inte hos hushållen utan i industrin, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ta chansen att plugga vidare!

Det är vi som står för den svenska produktionen, i praktiken, på industrigolven. Snacka om yrkeskunskap, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.