Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
DEBATT När Claes Norden under sin tid på Fabriksarbetareförbundet genomförde en facklig konferens i Istanbul möttes han av vittnesmål om trakasserier och tortyr av fackliga aktiva. ”Sveriges nya Nato-kompis Turkiet ligger fortfarande kvar på ITUCS svarta lista, det är ingen demokrati, skriver han.
Claes Norden är frilansskribent och pensionär. Har bland annat arbetat inom den grafiska industrin, på Fabriksarbetarförbundet och på Brevskolan, som producerade studiematerial på beställning av sina medlemsorganisationer SAP, LO och olika fackförbund.
Turkiet. Demokrati? Knappast. Ett land som fängslar och dödar politiska motståndare, journalister och fackligt aktiva är inte en demokrati.
Det är detta land vi så gärna vill bli kompis med i föreningen NATO.
Min berättelse är från början av 1990-talet. Jag ledde en konferens i Istanbul för fyrtio turkiska fackligt aktiva. En veckokonferens.
En ombudsman i det ena av de två medverkande turkiska fackförbunden bjöd en dag på en biltur i jättestaden Istanbul. På något otroligt sätt stuvade vi in oss fem stycken i hans lilla Fiat. Han körde. Det gick undan.
Vi hann faktiskt prata en del i bilen. Man frågade om Stockholm. Hur gammal stan är. Cirka 750 år, sa jag. Istanbul är 6000 år.
Tillbaka vid konferenshotellet blev vi kvar i bilen när de övriga gått ur. Det är en sak jag vill berätta, sa den turkiska kollegan. Nu, här, det är lite svårt när vi är samlade hela konferensen:
Jag hade just anlänt till jobbet, slängt upp portföljen på skrivbordet och vänt mig om för att trycka ut en kopp kaffe ur automaten. Då klampade de in, tre civilklädda poliser. De tog tag i mig och ledde mig ner på gatan till deras bil, de gav ingen förklaring. Jag anade naturligtvis vad det var fråga om, jag vet vad som pågår i landet, mot facket och politisk opposition. Jag visste att jag var bevakad, jag var aktiv inte bara i facket utan även politiskt, de visste var jag stod, vad jag tyckte, vad jag talade om även på fackliga möten.
Jag började ana vad som väntade när vi åkte över bron. Vi var på väg till Ankara.
Vad jag inte kunde veta var att jag skulle vistas en dryg vecka i deras källarhålor och att jag skulle lämna stället helt utslagen, torterad, sjuk, i stort behov av läkarvård som jag hade nekats.
Återställd blir jag aldrig, varken fysiskt eller psykiskt. Jag är som du förstår tillbaka på jobbet och det är jag väldigt glad för, jag har familj och barn. Men jag jobbar inte på samma sätt som före. Jag är tystad, inte helt, men jag håller mig inom ramarna för vad som går an i Turkiet.
Det är bra att du berättar om hur ni arbetar fackligt i Sverige, hur ni kan arbeta. Om skillnaden mellan demokrati och diktatur. Turkiet är inte en diktatur på papperet, men den fackliga och politiska friheten är mycket begränsad. Som du vet rapporterar internationella fackföreningsrörelsen varje år om villkoren för fackligt och politiskt arbete i världen. Turkiet är värst.
Inget annat land fängslar så många fackliga ledare.
När de kom fram efter den långa färden till Ankara förde de ner mig i en källare och band fast mig i en stol med remmar. Där fick jag sitta, ensam, fastbunden, utan vatten, utan att kunna gå på toaletten under flera timmar. Jag vet inte hur många, de hade tagit ifrån mig allt, även klockan.
Sen började tortyren. De var två som gjorde jobbet. De skrek att jag skulle erkänna, jag visste inte vad. De gjorde en massa saker som gjorde ont. Värst var det när de hängde mig över en ställning, upp och ner, så att jag gungade i knävecken.
De behöll mig i elva dagar.
Jag vårdades på sjukhus en längre tid men blev aldrig helt återställd. Jag kunde återgå till jobbet men inte längre arbeta fritt, jag var och är bevakad.
Åter till konferensen. Av de fyrtio konferensdeltagarna, fackliga förtroendemän, hade tjugo erfarenheter av svåra polisförhör om deras fackliga arbete.
Menar ni tortyr? Jag frågade tveksamt. Deras svar: det handlar om tortyr.
I år, 2022, rapporterar ITUC att våldet mot fackföreningsrörelsen accelererar runt hela världen. Turkiet ligger kvar på fackföreningsrörelsens svarta lista.
ITUC är världens största fackliga organisation med 200 miljoner medlemmar i 163 länder.
Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.
På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!
Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Det stora slöseriet finns inte hos hushållen utan i industrin, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Det är vi som står för den svenska produktionen, i praktiken, på industrigolven. Snacka om yrkeskunskap, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.
Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
