Industriarbetarnas tidning

Den hemliga arbetsplatsen

19 september, 2022

Skrivet av

Nya medlemmar I över 250 år har det tillverkats värdepapper på Tumba bruk. Men först nu blir arbetarna medlemmar i Pappers. Vi har hälsat på i en anrik miljö, där det mesta är känslig information.

DA fick inte komma in i fabriken. Här är en av företagets egna bilder från produktionen. Foto: Crane

crane tog över 2001

Crane AB har drygt 230 ­anställda i Sverige.

Crane ­Currency köpte Tumba bruk 2001, och ingår sedan 2018 i Crane-
koncernen, med säte i USA. Crane Currency har tillverkat värdepapper sedan början av 1800-talet och har utöver Tumba tre anläggningar i USA och en på Malta.

Moderbolaget Crane Co har över 11 000 anställda inom bland annat flyg, elektronik, ­syntetmaterial, betalningsteknik och kontrollsystem.

Tryckte svenska sedlar i 250 år

Tumba pappersbruk ligger i Botkyrka kommun, söder om Stockholm. Här har tillverkats papper för sedlar och andra värdehandlingar sedan 1755, vilket gör den till världens äldsta i sitt slag som fortfarande är i gång.

Verksamheten ägdes av Sveriges Riksbank fram till 2001 då den såldes till det amerikanska bolaget Crane.

2018 lades sedeltryckeriet ned. Trycket av svenska sedlar skulle då flyttas till Cranes anläggning på Malta, men efter protester från Riksbanken trycks sedlarna nu i stället hos brittiska företaget De La Rue.

Vid en första anblick kan det se ut som vilken fabrik som helst, speciellt om du anländer från Tumba centrum.

Men det frikostiga användandet av taggtråd röjer snart anläggningens känsliga produktion. Lägg därtill alla de varningsskyltar som förbjuder det mesta i närheten av byggnaderna och du förstår att där bakom tillverkas något speciellt.

Här i Tumba, söder om Stockholm, vet förstås alla vad som sker därinne. Här började Riksbanken tillverka sedlar redan 1755 och anläggningen ligger kvar på samma plats än i dag.

Exakt vad som produceras därinne 2022 är dock inte helt enkelt att veta.

– Det du redan kan hitta på Google är allt vi får säga. Allt annat måste vi hålla tyst om, berättar Fredrik Saari-Sundman.

Han är skyddsombud på arbetsplatsen, som numera heter Crane AB. Här har Fredrik Saari-Sundman arbetat i 14 år, först inom tryckeriet och sedan, när det lades ner, tog han klivet över till pappersproduktionen där han är processoperatör inom efterbearbetning. Men vid varje mer konkret fråga om specifika arbetsuppgifter ler han bara utan att svara, samt tittar på arbetskamraten Mats Dafthagen. Han har i sin tur arbetat 33 år med papperstillverkningen på Tumba Bruk och ler tillbaka. Inte ens om det fortfarande ingår bomull i papperet, vill de svara på.

Vi träffar dem i parken som hör till det intilliggande bruksmuseet, som ­ligger idylliskt bakom fabriken. Det är en bildskön miljö, men redan när vi anlände fick fotografen Robin en varning från förbipasserande anställda på väg in till anläggningen att inte rikta kameran åt fel håll.

Tillverkningen av pengar har förstås omgärdats av stark sekretess i alla tider, även om sanktionerna varierat. På de första sedlarna härifrån Tumba varnades uttryckligen att hängning väntade den som försökte kopiera papperet. Nu påminner otaliga skyltar om att anläggningen är ett skyddsobjekt och att fängelse kan bli straffet för den som visar alltför stort intresse för inne­hållet. Samtidigt är byggnaderna inte särskilt undangömda och verksamheten drivs dessutom sedan 20 år av ett amerikanskt företag.

Formellt produceras här säkerhetspapper, eller värdepapper, och kunderna är riksbanker runt hela världen. ­Vilka det handlar om får vi dock inte veta. Inte ens om papperet till de svenska sedlarna fortfarande produceras här vill de kommentera.

Att inga sedlar längre trycks i Tumba är dock väl känt. När de amerikanska ägarna 2017 ville flytta detta till sitt nybyggda tryckeri på Malta väckte det stor uppmärksamhet. 170 anställda varslades, vilket inte minst satte stor press på den fackliga organisationen.

Tumba bruksmuseum invigdes 2005 och ingår i myndigheten Statens historiska museer. Foto: Robin Bäckman

– Det blev lite av en chock för många, berättar Fredrik Saari-Sundman.

– Det var många som fick gå, och klubben tappade flera i styrelsen. Sedan dess har det varit svårt att hålla i gång den fackliga verksamheten, berättar Mats Dafthagen.

Foto: Robin Bäckman

Det var många som fick gå, och klubben tappade flera i styrelsen. Sedan dess har det varit svårt att hålla i gång den fackliga verksamheten.

Fredrik Saari-Sundman, skyddsombud.

Nedläggningen av tryckeriet öppnade dock samtidigt för en omorganisering även fackligt, säger han:

– Så länge vi var statligt ägda tillhörde vi förstås dessa avtalsområden, som nuvarande Seko. Men vi har ju samtidigt varit privatägda i över 20 år och borde därför varit med i GS och Pappers i stället. Av någon anledning fanns det motstånd inom Seko mot detta, men nu när verksamheten är renodlad papperstillverkning så har frågan väckts igen och förbunden är nu överens om en övergång. På så vis kommer vi bli en del av Pappers och det känns väldigt bra.

– Vi vill ju tillhöra det vi faktiskt gör. Man har hört så mycket dumt på kurser och dylikt: ”Aha, gör ni pengar? Kan ni inte ta med lite till mig?” Jag ser fram emot att vi äntligen blir rätt organiserade, att slippa vara den där udda fågeln.

På anläggningen i Tumba finns drygt 110 pappersarbetare, varav runt 80 är fackanslutna. Den nya organiseringen kommer att innebära förändringar på många sätt för arbetsplatsen, tror Mats Dafthagen:

– Förr ringde vi till någon ombudsman om det sket sig. Nu blir det vi som får mer att säga till om. Det lär skapa ny friktion, men arbetsgivaren måste lära sig hur det nya avtalet fungerar. Ja, vi med. Det kommer att hända saker, som det alltid gör när du startar något nytt.

– Vi har inte varit starka på senare år, därför har vi haft ett visst medlemstapp. Det lokala engagemanget har hängt på en tunn tråd. Nu hoppas vi på nytändning, säger Fredrik Saari-Sundman.

– Nu gäller det att få folk att förstå att de måste engagera sig. Men det kan bara gå uppåt jämfört med i dag, säger Mats Dafthagen.

Fredrik Saari-Sundman är nöjd med att bli medlem i Pappers. ”Nu gäller det att få folk att förstå att de måste engagera sig”, säger arbetskamraten Mats Dafthagen. Foto: Robin Bäckman

En stor utmaning är åldersstruk­turen på arbetsplatsen, menar han:

– Vi har ingen ungdomsverksamhet om jag säger så. Det är en hög medel­ålder.

– Vi räknade på det. Snittet ligger på 55–57 år, berättar Fredrik Saari-Sundman.

– Ja, du ser.

När facktillhörigheten ändras byts även avtalet ut. I dagsläget pågår förhandlingar om ett nytt avtal, med målet att det ska vara på plats till nästa vår. I planen ingår även att arbetsgivaren byter organisation, från Almega till Industriarbetsgivarna.

Foto: Robin Bäckman

En sak som är bra med Pappers avtal är systemet med ATK, och framför allt att det går att avsätta procent till högre pension.

Mats Dafthagen.

– En del som vi gärna vill ha med från vårt nuvarande avtal är rätten till betald vilotid, vilket ger oss rätten att sova på arbetstid när det krävs för att uppnå dygnsvilan, berättar Fredrik Saari-Sundman.

– En sak som är bra med Pappers avtal är systemet med ATK, och framför allt att det går att avsätta procent till ­högre pension. Det kommer att bli bra för de unga, säger Mats Dafthagen.

När det gäller efterfrågan på deras ­arbete spår de en ljus framtid:

– Det är en jämn produktionstakt, inget säsongsbetonat, berättar Fredrik Saari-Sundman.

– Förutom jul kör vi året runt. Folk ­behöver sina pengar, fortsätter Mats Dafthagen.

– Det är lite av en myt att papperspengar är på väg bort. Det är tvärtom en ganska stabil efterfrågan, säger Fredrik Saari-Sundman.

En utmaning kan dock vara att hitta ny personal när de äldre försvinner, menar Mats Dafthagen:

– Det finns ingen utbildning för pappersarbetare. Nyanställda får läras upp på plats. Ska du köra pappersmaskinen kan det ta upp till fem år innan du är fullärd. Det är mycket handarbete kvar i processerna, vilket gör det svårt att robotisera.

– Det skulle behöva byggas en ny fabrik i så fall, fyller Fredrik Saari-Sundman i.

Men det kan väl ske? Och då på någon annan plats i världen, som när ägarna flyttade tryckeriet till Malta?

– Nej, det är vi inte oroliga för, säger han.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

”Dubbelskift ska undvikas”

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här – se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken.
– Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Bästa lönerna på Mönsterås

Bästa lönerna på Mönsterås

Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

Val 2022 Eftersnack om valresultatet

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

När få , om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar lockar låtsaslösningar – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Förloraren blir vinnare

Förloraren blir vinnare

Helle Klein: Ulf Kristerssons M förlorade stort men de ler för att regeringstaburetterna hägrar. Och nu har Sverige ett av västvärldens största högerextrema partier i regeringsmakten.

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kanske är det det som krävs, att Socialdemokraterna inte sitter vid makten utan får knyta näven i fickan och komma tillbaka starkare, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Den anständiga högerns haveri

Den anständiga högerns haveri

Det blev som väntat en valrysare och valvakan pågår än. När detta skrivs har 1500 valdistrikts röster räknats och det är ännu mycket jämnt. Den rödgröna sidan leder och skulle detta resultat stå sig när alla röster är räknade blir Magdalena Andersson ny statsminister. Det skulle då stämma överens med både TV4:s och SVTs vallokalsundersökningar. […]

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.