Hårda vindar säkrar jobben

Förnyelsebart Flera industrier har fått ett bryskt uppvaknande när elpriserna rusar. Men på gjuteriet i Värnamo såg man det komma. Där producerar man egen el som ser till att jobben säkras.

Tolv meter per sekund. Det är bra blås i dag, konstaterar Johan Abrahamsson, vd för Gjuteriteknik, och stoppar mobilen i fickan. Håller koll på vindarna gör han flera gånger per dag i appen. Ju mer vind, desto mer el till gjuterifabriken.

Redan 2008 skaffade de ett första vindkraftverk. Då blev de utskällda av arga jägare som tyckte att det störde i naturen och många menade att det var olönsamt. Men det kändes bra i magen att tänka hållbart. I dag har de tre vindkraftverk, plus en solcellspark precis utanför fabriken. Förra året producerade de nästan 50 procent mer el än vad
fabriken gjorde av med.

Produktionen planeras även efter elpriserna. En del maskiner stängs av vissa dagar i veckan. Städdagarna flyttas till tider då elpriset är gynnsamt och frivilliga anställda får arbeta helg- och nattskift då elen kostar mindre.

– Vi tror inte på att tvinga någon till andra skift. Tack vare vår egen el känner vi att vi kommer att klara oss genom den här krisen utan att det ska behöva gå ut över personalen, säger Johan Abrahamsson.

Ljudet av metall som möter metall blandas med lufttryckspys inne i fabriken.

Gjutaren Linus Hansson har jobbat här i fyra år. Hemma har han tätat fönster, bytt lister, sänkt inomhustemperaturen och sambon har stickat raggsockar till deras barn. Allt för att klara vinterns elpriser.

– Men jag slipper i alla fall oroa mig över att förlora arbetet. Det är skönt att vara på en arbetsplats där de tar eget ansvar för elen. Jag skulle även kunna tänka mig att jobba helg eller natt om det skulle behövas.

Arbetskamraten Desiree Augustsson har kompisar i träindustrin, där är läget int­e lika ljust.

– De har blivit varslade och vet inte om de kommer att ha ett jobb om tre månader. Den oron känner jag att jag slipper, säger hon.

Samtidigt i Tyskland och Östeuropa kämpar gjuterier för att överleva. Samtalen från dem till gjuteriet i Värnamo har varit flera. De är oroliga. Deras kunder har beställt extra mycket varor för att ha en reserv ifall gasen stryps och ger ännu dyrare el. Flera gjuterier kommer inte att klara vintern, tror Johan Abrahamsson.

– Uppvaknandet är bryskt även här i Sverige. Flera företag kan slås ut. Det är tråkigt, men samtidigt skäms jag lite när jag nu hör svenska företag som skriker efter bidrag och stöd. Vi har ju vetat länge att elpriserna kommer att öka, den kunskapen har funnits, fler borde förberett sig.

Jag slipper i alla fall oroa mig för att förlora jobbet, eftersom företag som producerar sin egen el.

Hemma har gjutaren Linus Hansson tätat fönster och sänkt temperaturen för att klara vinterns elpriser.

Tolv meter per sekund känns knappt vid foten av vindkraftverket. 150 meter upp snurrar rotorbladen. Det låter som tunt vibrerande aluminiumpapper. Johan Abrahamsson har nyckel till vindkraftverket. När dörren går upp öppnar sig en svindlande vertikal tunnel över hundra meter rakt upp.

Han berättar att sedan de köpte sitt första vindkraftverk har verken blivit 20 gånger mer effektiva. Varför pratar man så sällan om det, brukar han tänka. Visst, det är ryckigt att planera produktionen efter vinden så man måste också ha andra energikällor som balanserar det. Men kanske inte i framtiden, tror han.
– Elkrisen är egentligen bara ett ögonblick om man tänker i cykler om 20 till 30 år. Den kommer inte att vara för evigt, det gäller bara att vara beredd när den väl är här.

Läs också

Fler industrier ställer om till nattskift

Skift och arbetstider läggs nu om på allt fler ställen. Industriarbetare kommer i kläm när arbetsgivare vill producera då elen är billigast.

Johanna Edström