Industriarbetarnas tidning

Höga elpriser oroar alla på bruket

21 november, 2022

Skrivet av

Energipriserna Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.

Året började ju så bra. Pandemin hade klingat av, och på massabruket i småländska Vaggeryd hade 35-åriga processoperatören Gustav Jonsson och hans arbetskamrater en ljus vår med fulla orderböcker och nya små satsningar att se fram emot. Som man vant sig vid från tidigare år.

Dessutom hade Gustavs fru nyligen upplyst honom om att de båda nu, med stor sannolikhet, efter flera tidigare försök, äntligen skulle få ett barn till hösten. Parets första. Två rödfärgade streck på graviditetsstickan. Lyckan var total. Ett nytt garage hemma vid villan i Kvighult skulle också byggas.

Men så i slutet av februari bröt plötsligt kriget i Ukraina ut. Priset på varor och tjänster började klättra mot nivåer som vi ännu inte har sett toppen av. El, mat, virke … det mesta. Så nu fick garagebygget stå. Nu skulle pengar sparas, en buffert säkras.

– Ja, det är oroligt nu, säger Gustav när vi träffas flera månader senare.

Gustav Jonsson, Pappers avdelningsordförande, är orolig för vad elpriserna kan ställa till med. Foto: Niklas Porter.

Hans fru kan föda när som helst, och Konjunkturinstitutet har just konstaterat att Sverige går mot lågkonjunktur.

Elpriserna är värst, fortsätter han. Inte så mycket för egen del, han klarar sig, men för företaget som han jobbar på. Waggeryd Cell. Ett massabruk som länge bara ångat på, investerat och ”legat i framkant” som han säger, men som i våras lade alla investeringar på is och som går på reducerad kapacitet numera. Just på grund av höga elpriser.

– Inte för att jag tror att någon skulle bli varslad eller att hela bruket skulle läggas ned, men … jo, det känns lite otryggt ändå. Osäkert. Och så känner många nu, märker jag. Både privat och på jobbet. Det är kännbara tider vi lever i.

Gustav, som också är avdelningens ordförande, visar oss runt på fabriken som förbrukar ungefär lika mycket el i timmen som hans villa gör på ett år. Han menar att det är dags att sätta ner foten nu.

– Många företag i den här regionen är ju väldigt energikrävande och därför borde vi, Pappers, ja hela LO, uppvakta politikerna och säga ifrån ordentligt. Förklara för dem att de här priserna tolererar vi inte längre. Det behövs ett pristak på el, annars riskerar vi ju att det blir varsel och konkurser av guds nåde här i södra Sverige!

Vd:n Thomas Sandstedt. Foto: Niklas Porter.

Thomas Sandstedt, företagets vd, är minst lika bekymrad. I 30 år har han jobbat på bruket och han har aldrig varit med om något liknande.

– Nej, aldrig. Elpriset i sig … men elpriset drar också upp priset på kemikalier och alla andra insatsvaror som vi behöver. Som det nu är måste jag ta höjd för extremt höga elpriser när jag förhandlar om pris för nästa år till våra kunder, om det ens ska vara möjligt att köra vidare.

Osäkerheten är stor, fortsätter han och skakar på huvudet.

– Jag hoppas och utgår ifrån att man på regeringsnivå kommer att sätta någon form av pristak på elen för att svensk industri ska kunna överleva den här vintern.

Thomas Sandstedt beklagar också att inga investeringar kunnat göras på senare tid.

– För företagets långsiktiga överlevnad måste man ju investera, men just nu tvingas vi alltså pausa. Vi vågar inte. Vi vet inte vad vi får för kostnader. Nu försöker vi bara underhålla och hålla fabriken i så bra trim som det går.

Skiftkamrater och bröder. Privat hanterar Patrik Kursten och Mårten Kursten elkrisen på olika sätt. Foto: Niklas Porter.

Men samtidigt har ju massapriset skjutit i höjden?

– Ja, priserna är bra, och vi säljer mycket i både dollar och euro, så det är all time high på det sättet. Men allt det där äts upp av elpriserna. Så blir det inget pristak på el, så är risken uppenbar att vi kanske måste stoppa.

Det är onsdag, höst i luften och under bar himmel intill fabriken ligger väldiga mängder med flis från tall och gran och väntar på behandling. Höga som sanddynerna i Skagen nästan, och i femtielva nyanser av brunt. Bruket är i gång dygnet runt, året runt, och varje dygn lämnar ett 30-tal lastbilar området med massa som i slutändan och i huvudsak blir kartong av olika slag: juiceförpackningar, pappmuggar och liknande.

Processoperatören Martin Högberg, 40 år, trivs på jobbet men oroas över de skenande elpriserna. – Själv bor jag i lägenhet så det kommer inte att drabba mig privat så hårt. Men drabbad blir jag å andra sidan om jobbet påverkas. Och elpriserna slår ju inte bara mot oss, utan också alla underleverantörer, ja alla. Foto: Niklas Porter.

I fabrikens hjärta, i kontrollrummet, sitter operatören Mårten Kursten på en stol och spanar ömsom på skärmar, ömsom på massabalar som far fram på rullande band och pressas samman i en stor och maskinbullrande lokal på and-ra sidan fönstren. Under sina 20 år på bruket har han vant sig vid att allting pekar uppåt.

– Men nu har det stannat av lite, och det är tråkigt. Elen, ja allt har ju blivit dyrare. Även råvaran, spillet från sågverken som vi gör massan av, och dyrare kommer det nog att bli. Tyvärr.

– Det hade varit fint att ligga i elområde 1 eller 2. Då hade det inte varit fullt så tufft. Men nu ligger vi i elområde 3, och det kan kännas lite orättvist faktiskt.

Är du orolig?

– Njae, inte så värst. Men så klart tänker man på det ibland … Ja, bara man får behålla jobbet, det är ju det som är det viktigaste.

Själv bor Mårten i Skillingaryd tillsammans med sin dotter, i ett litet hus på 90 kvadratmeter som inte drar särskilt mycket energi.

– Tack och lov. Men det är ju ändå irriterande att den summa som jag betalat nu under hösten är lika hög som den brukar vara i januari.

Har du gjort något för att dra ner på förbrukningen?

– Jag har sänkt värmen något, och den elektriska golvvärmen har jag inte satt i gång än. Dessutom tvättar jag och diskar när det är lite billigare. Jag har också skaffat mig en mätare där jag kan se hur mycket el jag gör av med. Det kan ju vara bra att ha när man har en ton-åring hemma också!

Mekanikern Leif Kimmehed, 55 år, har personligen inte drabbats av energi- krisen men tycker att det är orättvist att elen är mycket dyrare här, i den södra delen av Sverige, än i norra. – Priset borde vara detsamma för alla, i hela landet, säger han. Foto: Niklas Porter.

Ja, Mårten Kursten har bra koll. Med hjälp av en app i sin telefon har han också daglig koll på morgondagens pris, som annonseras mellan klockan ett och två varje eftermiddag, vilket gör att han kan styra sin privata konsumtion därefter.

Fullt så förutseende och kalkylerande är inte hans skiftkamrat och äldre bror, Patrik Kursten, som bor i en mer än dubbelt så stor gammal villa från förra sekelskiftet och som slukar mängder med el.

Han skrattar:

– Nä, han har stenkoll, jag är inte alls sådan. Men som tur var råkade jag låsa mitt elavtal på tre år förra året, så då har jag två år till. Dessutom är jag inte så hårt belånad. Än har jag inte behövt snåla in på något!

Patrik Kursten har arbetat på Waggeryd Cell ända sedan det startade 1989, samma år som Berlinmuren revs.

Vad känner han inför framtiden?

– Det känns inte så bra, men särskilt orolig för jobbet är jag ändå inte. Inte alls faktiskt. Företaget kommer nog att klara sig. Det gick rätt dåligt för oss ett tag på 90-talet, då vi gick back en miljon i månaden samtidigt som räntorna var jättehöga, men rätt som det var vände alltihop!

Omtumlande, men fruktansvärt stolt och lycklig!

Gustav Jonsson, om att bli pappa då sonen Artur föddes, veckan efter DA:s besök
Foto: Niklas Porter.

Waggeryd Cell AB

Tillverkar CTMP-massa och tillhör ATA-koncernen. I koncernen ingår sju sågverk varifrån fabriken hämtar merparten av den flis som används i produktionen.

Startades 1989. Ursprungligen byggt för att producera 60 000 ton per år, men det har i dag ökats till cirka 200 000 ton efter flera investeringar.

Huvuddelen av produktionen går på export. Företaget har 45 anställda och producerar mer än 4 200 ton per år och anställd.

Ligger på Götafors industriområde strax utanför Vaggeryd. På området har liknande industrier funnits tidigare, bland annat ett träsliperi och en sulfatfabrik.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Så mycket el slukar bruken

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

En av dagens många vändor

En av dagens många vändor

Klockan är 13.25 på Waggeryd Cell.

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen.
Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så är dagsformen på 57 pappers- och massabruk

Så är dagsformen på 57 pappers- och massabruk

Pappersindustrin gör miljardvinster. Men det varierar mellan företagen hur bra det går. Här är Dagens Arbetes unika lista över läget på bruken.

Koll på arken på Papyrus

Koll på arken på Papyrus

Det en höstdag 1970 på pappersbruket Papyrus.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.