”Gruvan är en pest” – därför kämpar Oviken mot uranplanerna
Kontroversiell grön satsning i Oviken Ny urangruva splittrar samhället ”Det är bara att se på Northvolt"
Därför har den gröna omställningen problem – expert: ”Ofta fel tajming”
Publicerad 2025-03-25, 05:00
Svag efterfrågan, dålig lönsamhet, elbrist och protester. Det är några av de problem som de gröna industrisatsningarna i Sverige brottas med. Så här förklarar experterna problemen.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
2023 släpptes det ut 44,4 miljoner ton växthusgaser i Sverige. 2045 ska utsläppen vara noll. Det är Sveriges klimatmål. Men det är ett mål som inte kommer att nås. Det medgav klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari när det stod klart att utsläppen inte minskat alls under 2024. De hade till och med ökat.
Daniel Lindvall är forskare i hållbar utveckling vid Uppsala universitet.
– Just nu går det inte bra. Men det är en felaktig bild att säga att det är någon slags grön bubbla. Det är det absolut inte. Det är vissa projekt som går kackigt och det är ofta tajmingen som är fel. Det är svårt att få investeringarna att klicka med efterfrågan.
Industri, transporter och arbetsmaskiner står för 70 procent av utsläppen. Där krävs det stora förändringar om Sverige ska klara målen. Men Dagens Arbetes genomgång visar att det finns stora problem. Det gäller särskilt transportsektorn.
Det behövs batterier, massor av batterier. Det är vad som gäller när bensin och diesel ska bort. Men flaggskeppet Northvolt har gått i konkurs. Volvo Group skjuter fram planerna för sin batterifabrik i Mariestad flera år och Novo Energy lägger planerna för en batterifabrik i Göteborg i frysboxen.
Läs också
Inte bara Northvolt – 20 av 30 gröna industriprojekt haltar
✓Försenat och usel ekonomi ✓Volvos jättesatsning har inte ens påbörjats ✓”Finns inte efterfrågan”
Varför är det så svårt att göra batterier i Sverige?
– Svårigheten ligger i att man producerar en vara som kinesiska producenter producerar till ett mycket lägre pris och dessutom med ganska stora statliga stöd. Inom EU så har vi ju inte jobbat så mycket med statliga stöd, säger Daniel Lindvall.
– Vi har börjat sent i Europa. Att då bygga upp kunskapen, produktionskapaciteten och kunna producera lika effektivt och till samma låga pris. Det är inte helt enkelt.
Kina tungt investerad i Sveriges gröna omställning
Flera kinesiska företag har investerat miljardbelopp i den svenska gröna omställningen. Men den inledande optimismen har lagt sig. För Shenzhen Senior Material, Kedali Industry och PTL (Shanghai Putailai New Energy Technology) skulle Northvolt vara den största kunden.
Nu har Senior Material dragit ner ambitionen för sin nya fabrik i Eskilstuna till en tredjedel, medan Kedali har stoppat all produktion i Skellefteå och planerar att lämna Sverige helt.
Anodtillverkaren PTL har stött på ett annat problem. De blev det första företaget som stoppades av Inspektionen för strategiska produkter, ISP, med hänvisning till en ny lag om utländska direktinvesteringar. ISP accepterade inte att företaget skulle styras från Kina. Därmed stoppades planerna på en ny fabrik med 1 900 anställda i Timrå.
Även Volvo Cars satsning på en batterifabrik genom företaget Novo Energy i Göteborg granskas av ISP. Oscar Almén är forskare om Kina och säkerhetsfrågor vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Varför är kinesiska investeringar i Sverige ett problem?
– Det man är rädd för är att Kina i en krissituation exempelvis skulle kunna påverka eller skada viktig infrastruktur på olika sätt. Man vill också undvika att Kina skaffar sig en monopolliknande position inom ett område som gör att Sverige hamnar i en beroendesituation.
Är det vad som hänt i fallet med PTL?
– Om det är en ny etablering så handlar det om att Kina för ny teknologi till Sverige snarare än teknologiöverföring till Kina. Men genom att etablera sig här så kommer man in i den europeiska marknaden på ett ännu starkare sätt än om man bara exporterat produkterna till Sverige.
För den svenska fordonsindustrin finns det också ett politiskt problem som gör att det går trögt, menar hållbarhetsforskaren Daniel Lindvall.
– Historiskt sett så har ju svensk politik lyssnat väldigt noga på fordonsindustrin eftersom fordonsindustrin har varit en så stor spelare i den svenska ekonomin med Volvo, Saab och Scania. Volvo har till exempel väldigt ambitiösa klimatmål som innebär att man ska elektrifiera fordonsflottan till 2030. Samtidigt har man har en regering som för en politik som försvårar för företaget att uppnå det här. Det är väldigt märkligt faktiskt.
Gemene mans omställning till fossilfritt sker för långsamt
Folk väljer heller inte elbilar tillräckligt snabbt, vilket Daniel Lindvall förklarar med att det inte finns tillräckligt med laddstolpar, att elbilarna fortfarande är dyra och att regeringen tagit bort de subventioner som funnits för de som ändå väljer elbil.
– Man tog bort reduktionsplikten och sänkte koldioxidskatter. Därför står inte regeringens klimatpolitik riktigt bakom bilindustrin.
Tillgången på billig, fossilfri el är en anledning till att många gröna satsningar görs i norra Sverige. Men det finns gränser. När de stora jättarna SSAB och LKAB ställer om sin produktion får det stor effekt på Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Men när kol och koks ersätts med el och vätgas krävs det el. Massor av el. Bara SSAB:s och LKAB:s satsningar kommer att kräva 55 TWh per år, vilket kan jämföras med hela Sveriges användning 2023 som var 135 TWh.
En spansk satsning på vätgasbaserad tillverkning av konstgödsel i Luleå har lagts på is då man inte kunnat få garantier för de 4,5 TWh el som behövs årligen. Stegras (tidigare H2 Green Steel) stora satsning på grönt stål i Boden står också i kö för stora mängder el. Elektrifieringen av transportsektorn beräknas kräva ytterligare 20 TWh per år.
Både elproduktion och elnät måste alltså byggas ut kraftigt för att den gröna omställningen ska bli av. Hur ska det gå till?
– Vindkraften är absolut den billigaste energikällan om vi ska satsa på ny elproduktion, säger Daniel Lindvall.
Trögt för grön kraft: ”Låst fast sig”
Det byggs mycket vindkraft, men också där finns problem. Ofta handlar det om lönsamhet.
Markbygden utanför Piteå ska bli Europas största landbaserade vindkraftpark med över 1 000 vindkraftverk. Flera aktörer är involverade, men det enskilt största, Markbygden Ett, har sedan starten 2017 gått 3,7 miljarder kronor back. Ägaren, den kinesiska energijätten CNG, skyller på dåliga avtal som inte tagit höjd för att elpriset går ner när det blåser.
– Problemet som en del vindkraftparker har är att man låst fast sig i vilket pris man ska sälja elen för. Det gör att investeringen bli olönsam, säger Daniel Lindvall, som ändå menar att det är rätt att satsa på vindkraft.
– Det är stora investeringskostnader, men de flesta projekt har varit lönsamma över tid.
Flera av de projekt som Dagens Arbete gått igenom handlar om att fånga in och omvandla koldioxid till fossilfritt bränsle för flyg och sjöfart. Ska Sverige lyckas nå klimatmålen måste 10 miljoner ton fångas in. Koldioxiden ska fångas in framför allt från industrier och värmeverk.
Energijättar som Vattenfall och Uniper är särskilt aktiva. Men projekten har svårt att lyfta. Efterfrågan finns inte just nu.
– Problemet är att få de här satsningarna på plats i rätt tid, säger Daniel Lindvall. Efterfrågan kommer när till exempel sjöfarten ställer om. Men det är långa ledtider om man ska bygga om fartyg och då gäller det att få till tajmingen så att man kan skala upp produktionen när efterfrågan är där.
Sverige klarar inte klimatmålen och många gröna satsningar haltar. Men Daniel Lindvall är ändå hoppfull om att den gröna omställningen kommer att lyckas till slut.
– Jag är orolig att det skapas en föreställning att gröna satsningar inte är lönsamma. På sikt så kommer det att vara lönsamt eftersom det handlar om teknik och produkter som kommer att behövas i framtiden.
– Just nu ser det mörkt ut. Det är klart att om politiken i Sverige går till fel håll, om EU i sin helhet går åt fel håll och om USA går åt fel håll med Trump så det är ju problematiskt. Vi vet ju vilken allvarlig framtid vi står inför om vi inte drastiskt minskar utsläppen.
