Industriarbetarnas tidning

Så kan chefen syna dig

29 november, 2022

Skrivet av

Fler företag kollar. Det som förut gällde personer med nyckelroller, börjar nu även gälla personer som söker vanliga industrijobb. Vi reder ut vad som gäller.  

Vad är en bakgrundskontroll?

Begreppet bakgrundskontroll är inte standardiserat och kan betyda olika saker. För de största företagen som arbetar med bakgrundskontroller innehåller en kontroll minst: verifiering av identitet, kontroll av ekonomi och rättsliga ärenden.

Syftet kan vara att bedöma en persons lämplighet för tjänsten. Det finns också arbetsgivare som vill få kännedom om den sökande har begått brott.  Bakgrundskontroller görs framför allt vid nyanställning men det förekommer även under pågående anställning. 

Vad gör man om man inte får jobbet på grund av något som framkommit i en bakgrundskontroll?

I princip råder det fri anställningsrätt i Sverige. Men arbetsgivaren får inte fatta diskriminerande anställningsbeslut (diskrimineringslagen). Och beslutet får inte strida mot lagen om anställningsskydd. Man kan vända sig till fackets ombudsmän och jurister eller till Diskrimineringsombudsmannen om man tycker att man blivit felaktigt behandlad. 

Hur mycket får arbetsgivaren ta reda på?

Enligt GDPR får man bara behandla information som är relevant för ändamålet. Vilken information som får inhämtas vid en rekrytering beror därför på vilken typ av tjänst som den arbetssökande är aktuell för. Men flera har fördjupande kontroller och där kan beteenden på sociala medier också kontrolleras. Arbetsgivaren riskerar dock att då behandla information som är irrelevant för ändamålet, vilket inte är tillåtet.

GDPR

dataskyddsförordningen, stärker dina rättigheter som privatperson. Du har bland annat rätt att få reda på vilka personuppgifter om dig som ett företag eller annan organisation hanterar, rätt att få felaktiga person-uppgifter korrigerade och i vissa fall rätt att få uppgifter raderade.

Det blir allt vanligare att arbetssökande blir ombedda att visa utdrag från belastningsregister. Arbetsgivaren har inget lagstöd till att kräva det förutom när det gäller yrken inom skola och barnomsorg. Men det är heller inte förbjudet.

En del arbetsgivare kontrollerar också den arbetssökandes ekonomi. Enligt kreditupplysningslagen är det bara tillåtet att ta en kreditupplysning om det finns ett legitimt behov av informationen. Datainspektionen anger att det endast är relevant att inhämta sådan information om personer som söker en tjänst med ett finansiellt ansvar.

Måste arbetsgivaren informera i förväg? 

Ja, om den kommer att samla in information som inte tillhandahålls av den arbetssökande själv måste den även informera om vilka källor som kommer att användas.  

Kan man vägra? 

 Ja, men då brukar också rekryteringsprocessen avslutas. 

Sparas informationen om mig? 

Det är förbjudet för andra än myndigheter att behandla uppgifter om lagöverträdelser och arbetsgivaren får aldrig behålla, kopiera eller skriva ner vad belastningsregisterutdraget innehåller. De personuppgifter som behandlas i en anställningsprocess ska tas bort eller avidentifieras efter att processen är avslutad.

Den som sonat sitt brott bör få en chans till, menar Adrian Avdullahu, ordförande för Volvo Cars verkstadsklubben. 

Verkstadsklubben: ”Det blir dubbel bestraffning” 

Belastningsregistret …

… innehåller uppgifter om du har fått påföljder för brott. Polismyndigheten är ansvarig för registret. Hur länge uppgifterna står kvar avgörs av påföljd och ålder när brottet begicks. 

Det är bara personen som det berör som kan begära ut information från registret, med undantag för vissa yrkeskategorier. 

Det finns inget som förbjuder arbetsgivare från att kräva att du ska visa utdrag från ditt belastningsregister när du söker jobb.

I en del yrken som jobb inom skola och barnomsorg är det krav att arbetsgivaren ska se registerutdrag före anställning.

I slutet av förra året införde Volvo Cars bakgrundskontroller vid nyanställning för enkla fabriksarbeten. Syftet är att kontrollera den arbetssökande ur ett säkerhetsperspektiv. Men verkstadsklubben tycker inte att kontrollerna ska omfatta vanliga arbetare. 

– Vi har förståelse för att företaget känner att de behöver göra något med tanke på drogproblematiken som finns ute i samhället och tenderar att följa med hit till arbetsplatsen. Men vi har inte förhandlat, arbetsgivaren har infört bakgrundskontroller ensidigt, säger Adrian Avdullahu. 

– Vi tycker att bakgrundskontrollerna inte ska omfatta vanliga arbetare utan, som det varit tidigare, gälla chefer och personer med nyckelroller. 

Han menar att man måste få en andra chans.  

– Har man gjort misstag och blivit dömd så blir det dubbel bestraffning om man sedan fastnar
i en bakgrundskontroll och inte får anställning på grund av detta. Har man tagit sitt straff och sonat sitt brott så bör man få en chans till. 

I Volvo Cars bakgrundskontroller går de igenom offentliga handlingar som berör den arbetssökande och kräver ett utdrag från belastningsregistret. Om de upptäcker att den arbetssökande begått allvarligare brott så avlutas rekryteringsprocessen. Detsamma gäller om en arbetssökande är ovillig att genomgå en bakgrundskontroll, enligt Merhawit Habte, presstalesperson på Volvo Cars, som svarar via mejl.   

Om man avtjänat sitt straff, förtjänar man inte en ny chans då?  
”Varje fall skiljer sig. I regel så görs en lämplighetsbedömning och utifrån den fattas det ett beslut. I en del fall, till exempel vid allvarliga brott, går kandidaten dock inte vidare i rekryteringsprocessen”, skriver Merhawit Habte.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Det nya huvudavtalet – så funkar det

Det nya huvudavtalet – så funkar det

IF Metall och Pappers har anslutit sig till huvudavtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv. Här är de viktigaste nyheterna för dig som medlem.

Vad händer med a-kassan?

En läsare undrar: Vad händer med a-kassan när riktåldern ändras? Jurist Henric Ask svarar.

Kan jag använda komptid i stället för karens?

”Om jag är sjuk endast en dag, så dras ju karens för den dagen. Kan jag då i efterhand i stället använda komp?” Jurist Henric Ask svarar.

Får kollegan ta min pall?

Får kollegan ta min pall?

En pall har gett upphov till en konflikt på arbetsplatsen, och en läsare undrar om kollegan verkligen får ta den. Jurist Henric Ask svarar.

Kartong med 25 liv

Kartong med 25 liv

DA reder ut. Vad händer med tidningen, mjölk­förpackningen eller kartongen efter att du slängt den? Dagens Arbete har följt soporna i spåren

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Antalet dödsfall på jobbet fick Paulina Brandberg att ”studsa till”. Och om lönegapet mellan könen fortsätter öka kommer hon att agera.

Hur startar vi en lokal klubb?

En läsare hör av sig och undrar hur man går till väga för att starta en fackklubb. Jurist Henric Ask svarar.

Kan vi dela på en tjänst?

Kan vi dela på en tjänst?

Två arbetskamrater som båda är 57 år funderar på om de skulle kunna gå i deltidspension och dela på en tjänst. Jurist Henric Ask reder ut vad som gäller.

Fler industrier ställer om till nattskift

Fler industrier ställer om till nattskift

Skift och arbetstider läggs nu om på allt fler ställen. Industriarbetare kommer i kläm när arbetsgivare vill producera då elen är billigast.

Kan jag tvingas ta lunchrast?

En läsare som jobbar deltid vill hoppa över lunchrasten. Går det? Jurist Henric Ask svarar.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?