Industriarbetarnas tidning

Välkommen nystart för fackklubben

1 november, 2022

Skrivet av

HL Display De anställda tröttnade på att ingen lyssnade på dem och lade ner sin fackklubb. Sju år senare startar de nu om på nytt.
Det är inte att rekommendera att lägga ner, konstaterar de i dag.

Etiketthållare till butikshyllor

Etiketthållare, eller lister som sitter på butikshyllor, var en av flera produkter som den kringresande säljaren Harry Lindberg från Borlänge utvecklade.

Intresset för dem gjorde att han 1954 startade ett företag som hjälpte butikerna med exponering av varorna.

Bolaget han startade är numera ett multinationellt företag med över tusen anställda runt om i världen.

Huvudkontoret finns i Stockholm.

Företaget HL Display i Sundsvall tillverkar en produkt som många av oss ser dagligen, nämligen de lister som finns på affärernas hyllor. Fabriken är en av de äldsta inom det multiinternationella företaget, och när ägarna 2015 beslöt att flytta en betydande del av verksamheten till Polen var det ett hårt slag för de anställda. Inte minst för fackklubben. Det blev början till slutet för den gamla klubben, berättar Josefin Holmsgaard som arbetat 22 år på företaget:

– Där gick vi i clinch med företaget, stångade oss blodiga men kom ingen vart. Vi blev överkörda helt enkelt, och då kände vi i den gamla styrelsen att vi skiter i det och lade helt enkelt ner klubben.

– Personalstyrkan minskade samtidigt drastiskt, lägger Magnus Täfvander till.
Han har arbetat 24 år på HL Display och är sedan i våras nyvald klubbordförande.

– Visst, det var en stor anledning. Men nog hade det varit bra om vi hade haft kvar en fackklubb ändå, säger Josefin Holmsgaard.

Även hon har tagit plats i den nyvalda klubbstyrelsen, som vice ordförande. Samma roll som hon hade i den klubb som de lade ner för sju år sedan.

– När vi lade ner klubben var det två personer i styrelsen som hade rott hela skutan. De hade gått alla utbildningar medan vi andra mest flöt med, säger hon.

Foto: David Lundmark.

I dag finns drygt 80 anställda, plus ett tjugotal visstidare. De allra flesta är med i den nystartade klubben, berättar Magnus Täfvander. Han är en stor anledning till att de anställda åter valt att organisera sig på arbetsplatsen.

– Efter att klubben lagt ner valde före­taget att göra det mesta utan att förhandla med facket. Det mesta tolkades som deras rätt att leda och fördela arbetet och några kontakter med förbundets avdelning togs nästan aldrig.

Magnus Täfvander reagerade och blev ombud för avdelningen.

– Jag gick utbildningar och såg vad mycket saker det fanns att ta tag i på före­taget. Jag insåg då att jag inte skulle klara av det på egen hand, utan att vi måste upp med en klubb igen.

Josefin Holmsgaard är vice ordförande i den nyvalda klubbstyrelsen. Samma roll som hon hade i klubben som lades ner för sju år sedan. Foto: David Lundmark.

Arbetsgivaren visade inget intresse av att hålla klubben vid liv när den lade ner, berättar Josefin Holmsgaard.

– Däremot har de nu välkomnat vår nystart och sagt att det ska bli roligt att samarbeta, säger Gry Broman.

Hon har arbetat på företaget i snart åtta år, och sitter även hon i den nya klubbstyrelsen.

– Anledningen till att jag började engagera mig var att jag tjänade under kollektivavtalets minimilön. Trots att det passerat så många steg hade ingen upptäckt det, säger Gry Broman.

Det var först när Magnus Täfvander lade det nya kollektivavtalet i fikarummet som hon insåg att hennes lön var för låg.

– Jag kände mig så himla ouppskattad.

Magnus Täfvander menar att det är ett typiskt exempel på att det var nödvändigt att återuppta klubben.

– Det är väldigt mycket som fallit mellan stolarna från företagets sida. Inte minst när det gäller alla olika varianter på anställningsformer, säger han.

Och visst har arbetsgivaren varit positiv till nystarten. Men allt har inte varit enkelt.

– Arbetsgivaren verkar tycka att det är roligt att få tillbaka klubben – bara den inte kostar pengar. Vi fick knappt ha årsmötet på arbetstid. Men det löste sig. Kanske för att LO:s ordförande Susanna Gideonsson var på besök dagen innan den förhandlingen, säger Magnus Täfvander.

Årsmöte blev det alltså i våras, och en styrelse på åtta ordinarie och två suppleanter valdes. Vad har de då för budskap till andra klubbar som har det svårt och funderar på att kasta in handduken?

– Det är inte att rekommendera att lägga ner, konstaterar Magnus Täfvander.

– Nej, det är faktiskt inte det, säger Josefin Holmsgaard. Jag önskar att vi hade orkat kämpa på. För som det har spårat ur sedan vi lade ner. Nu är det extra jobbigt att ta upp de här trådarna och få en god relation med ledningen i frågor som är relevanta för oss som löner, bemanningsföretag och korttidsanställningar. De har ju kunnat göra precis som de velat under den här tiden.

Den gamla klubben lades ner efter att en betydande del av verksamheten flyttats till Polen 2015. Vad skulle hända om HL Display åter skulle få för sig att flytta verksamhet? ”Vi har en sådan spetskompetens så den här avdelningen skulle inte kunna flytta. Det handlar om ett hantverk från början till slut. Det är inget du flyttar över en natt”, säger Josefin Holmsgaard, vice ordförande, här tillsammans med Magnus Täfvander och Gry Broman. Foto: David Lundmark.

Så hur ska de anställda se till att hålla liv i klubben framåt?

– Utbildningar är nyckeln till allt. Att få träffa andra i liknande situationer är en boost för oss, säger Magnus Täfvander.

Det märks direkt på styrelsemötet när någon gått en utbildning, berättar han. Det blir ett helt annat engagemang.

– Ja, gå alla utbildningar ni kan, tipsar Josefin Holmsgaard.

– Och få med alla medlemmar dit, lägger Magnus Täfvander till.

Josefin Holmsgaard menar att mångas missnöje med facket beror på okunskap. Därför håller hon nu på att sätta ihop en liten minimedlemsutbildning.

– Men det lär väl bli tvärstopp från före­taget, säger hon sedan med ett trött skratt. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Lönsamt program mot olyckor 

Lönsamt program mot olyckor 

När olyckstalen slog i taket bestämde sig SCA för att göra något åt problemen. Numera pekar siffrorna stadigt neråt och Zero-programmet är permanent. 

Vår framgång hänger på ditt stöd

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Hur startar vi en lokal klubb?

En läsare hör av sig och undrar hur man går till väga för att starta en fackklubb. Jurist Henric Ask svarar.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

När få , om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar lockar låtsaslösningar – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Den som inte rör sig sjunker

Den som inte rör sig sjunker

Den viktiga gröna omställningen kräver att facket är handlingskraftigt – och att vi vågar drömma om framtiden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Momodou Lamin Sanneh: Facket förändrade mitt liv

Momodou Lamin Sanneh: Facket förändrade mitt liv

Momodou Lamin Sanneh, Lams, är skyddsombudet från Göteborg som har gått fler än 75 fackliga utbildningar.  Kämpaglöden kan vara bra i de mest oväntade sammanhang, som när de blev lurade under en pilgrimsfärd till Mecka. Då gjorde Lams en riskanalys och agerade.

Därför är de så nöjda på Figeholm

Därför är de så nöjda på Figeholm

En förtroendevald ska informera, vara synlig och stå på sig gentemot arbetsgivaren. Och bäst på det är man i avdelning 86 Figeholm, visar en medlemsundersökning som Pappers låtit göra.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.