Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Att vara stötdämparen i systemet

21 december, 2022

Skrivet av

KRÖNIKA När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Foto: Privat.

OM SKRIBENTEN:

Marcus Raihle bor i Smedjebacken och jobbar på Ovako. Förutom att skriva tycker han om fotboll och Bob Dylan.

Jag minns när jag som nyanställd på Ovako för tio år sen (jösses, jag börjar bli gammal!) stod och tittade storögt på valsningen och fascinerades av hela processen lika mycket som jag undrade hur i hela friden det fungerar.

Tekniska prylar har aldrig varit min grej och här valsades det fram stål som om det vore världens enklaste grej. På den tiden pratades det om anställningsstopp och sämre tider och en man som jobbat där i många fler år än tio muttrade om att “det är vi som är stötdämparen i det här jävla systemet”.

Åren gick och det som först hette anställningsstopp hette sen att vi skulle rekommendera folk vi kände som ville ha jobb. Jag gick från ett sommarjobb till ett vikariat där jag på frågan vad som händer när gentlemannen jag vikarierade för kommer tillbaka fick till svar att man inget visste och samma svar fick jag på frågan om man visste när han skulle komma tillbaka.

I samma veva kom jag in på förskollärarlinjen i Örebro och väldigt många barn har i dag Ovako att tacka för att jag till slut fick fast anställning där och därför tackade nej till programmet.

Hur som haver, tyngre tider blev ljusare tider och tvåskift blev treskift och treskift blev fyrskift och framtiden för företaget såg ljus ut trots att jag fått fast jobb.

Till slut gick det till och med så bra att cheferna kunde åka på så kallad team building på Loka Brunn och koncernens VD fick en löneökning på 30 procent. Hallelujah! Det var fulla orderböcker, så fulla att vi hade blivit nekade i dörren på krogen, och det producerades dygnet runt.

Övertid (som inte bara gav extra pengar, hade man tur belönades man även med en matkupong som räckte till ett Super Meal på den lokala Sibyllan och jag kanske inte gillar mycket i livet men jag gillar den lokala Sibyllans Super Meal!), nytt folk överallt, nya maskiner, investeringar, personal som faktiskt ersattes när de gick i pension i stället för personal som gick hem bara för att ersättas av ingen annan än ett ännu mer slimmat arbetslag. Vilka tider! 

Och så plötsligt:

Pang. Vissa dagar fick stålverket stå still för att elpriserna var så pass höga att det inte lönade sig att köra. Vikande orderingång, fyrskift blir treskift, inga frågor om man känner någon som vill börja jobba hos oss. Personal som får gå hem, till att börja med visstidare som inte får förlängt, hur illa det blir visar sig i framtiden. 

Det känns ungefär som när högern kallar bidrag till företag för stöd men stöd till människor för bidrag. 

Med inflation runt 9 procent går IF Metall in i avtalsrörelsen och kräver 4,4 procent. När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen, vem kan ifrågasätta det? Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det inte går att höja lönerna så mycket, det vore ju oansvarigt.

Det är konstigt ändå, företag gör ju bara vad de måste för att överleva inflationen när de höjer priserna men arbetarna måste givetvis ta ansvar för att hejda inflationen. Det känns ungefär som när högern kallar bidrag till företag för stöd men stöd till människor för bidrag. 

Arbetarnas roll i ekonomin är aldrig så viktig som när det ska avstås från löneökningar. I goda tider pratar man om aktieägarvärde, i dåliga tider om vikten av att inte kräva höjd lön. För kollektivare alltså, anställda på högre positioner måste givetvis kompenseras eftersom de jobbar extra hårt under kristider.

Prisökningar, utdelningar, höga vinster, bonusar och extrema löneökningar för chefer är aldrig oansvarigt. Men kom inte och kräv högre löner sen när ni vill gå till mataffären och allting blivit dyrare, någon måste ju ta ansvar. Och det är där vi kommer in i bilden. 

Stötdämparen i det här jävla systemet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

i vill till varje pris undvika att lönerna börjar bidra till en inflationsspiral, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Inflationen eller inte, är det kris så har man som löntagarna ett ansvar att inte stjälpa företaget som försörjer en. Om man inte är VD förstås, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?