Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

14 mars, 2023

Skrivet av

PERSPEKTIV Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Harald Gatu, reporter.

Det är fem år sedan nu. Den dåvarande amerikanska presidenten Donald Trump införde en ny lag, Economic Growth Act, som fick finansvärlden att jubla. Trump lättade på trycket för de mindre bankerna.

Trumps företrädare i Vita huset, Barrack Obama, hade några år tidigare fått hantera den finansiella härdsmälta som följde på investmentbanken Lehman Brothers konkurs hösten 2008.

Den kraschen stoppade världsekonomin. Inklusive svenska fabriksgolv. Uppåt hundra tusen svenska industrijobb försvann i ett nafs.

Kraschen tvingade politikerna att skärpa reglerna för bankerna. Deras obegränsade frihet var för farlig. Sedan kom Trump och lättade på reglerna. En av dem som energiskt lobbade för lättnaderna var dåvarande styrelseordföranden för Silicon Valley Bank, alltså den bank som dukade under i förra veckan.

Med Trumps urholkade regelverk undslapp mindre banker – som Silicon Valley Bank- den insyn och kontroll som de större bankerna hade underkastats. Kritikerna varnade: att släppa på reglerna är att leka med elden. Nu brinner det igen.

Silicon Valley Bank lade i stort sett alla sina ägg i en och samma korg. De pengar som hade lånats in – från exempelvis den svenska pensionsförvaltaren Alecta – användes för att köpa tioåriga amerikanska statsobligationer. Säkra papper, kan man tycka. Om man behåller dem hela löptiden, vill säga.

Men det hände grejer. Den amerikanska centralbanken höjde räntan. Syftet var att dämpa inflationen, genom att göra pengar dyrare. Men dyrare pengar hämmar exempelvis företag från att investera.  

Silicon Valleybankens kunder är mestadels techbolag. De fick nu allt svårare att investera till följd av de stigande räntorna. Därför började de ta ut sina pengar ur Silicon Valley Bank och snart spreds ryktet att banken kanske inte var den mest stabila. Insättarna rusade och tömde sina konton.

För att klara av anstormningen sålde banken av sina tillgångar som fanns, just det, i en och samma korg. Amerikanska statsobligationer. Kruxet är att priset på statsobligationer sjunker när räntor stiger. Därför tvingades banken sälja sina statsobligationer till ett betydligt lägre pris än vad de köpte dem för.

Hur allvarliga följderna nu blir återstår att se. Ingen vet eftersom det handlar så mycket om psykologi och flockbeteende. En bankkris handlar mycket om förtroende. Ingen vill sitta med Svarte Petter. En förtroendekris som – som när världen stannade hösten 2008 – lätt kan sprida sig över gränserna eftersom den globala kapitalmarknaden är så sammanflätad.

Med tanke på betydelsen av räntehöjningarna handlar den amerikanska bankkraschen en hel del om inflationsbekämpningen. Hur blir det med den nu när banker går omkull?  

Bankkraschen sänder en signal ut i världen: det blir svårt att hejda inflationen med enbart räntehöjningar. Centralbankerna, inklusive den svenska Riksbanken, tvingas gå en besvärlig balansgång. Hur mycket kan räntan höjas utan att ta död på ekonomin?

I Sverige slutförhandlar nu facken inom industrin om de nya löneavtalen. Mitt under den tuffaste inflationsbekämpningen på decennier. För inflationen ska ner. Annars blir det inga reallönehöjningar framöver. Och inte heller mycket till investeringar och jobb.

Hittills har det sagts att Riksbanken väntas höja räntan ytterligare ett snäpp längre fram i vår. Nu är spelplanen plötsligt förändrad. Amerikanska centralbanken Fed ser ut att tveka i sina planer på att höja räntan ytterligare. Då följer världen efter. I så fall ökar trycket ännu mer på löneförhandlarna. ”Nu är det verkligen upp till er att se till att inflationen trycks tillbaka”.  

Att löneförhandla under hotet av en annalkande finanskris är knappast ett önskeläge för facket. Finanskriser riskerar att utlösa en flodvåg av konkurser och tömma verkstadsgolven.  

Just finanskriser har under de senaste trettio åren släppt loss omfattade varsel inom industrin och därför pressat tillbaka fackets förhandlingsstyrka. Därför passade arbetsgivarna på att i samband med krisen 1992 – som visserligen inte bara var en finanskris – på att försöka stöpa om hela kollektivavtalet och tömma det på pengar. Alla löner skulle göras upp lokalt under fredsplikt, tyckte de. Riksavtalet skulle inte befatta sig med löner.

Den utmaningen lyckades facket trycka tillbaka. Det blev löneökningar i riksavtalen. Och det blev löneökningar, om än ovanligt små, även i det avtal som direkt följde på finanskrisen 2008-2009.

En tillbakablick över de senaste trettio åren visar att de värsta varselmånaderna inom industrin sammanföll med kriser där skakiga banker och bristande förtroende var en betydande del av problembilden.

  1. November 1992: 12 136 varslade
  2. Oktober 2008: 11 816
  3. November 2008: 11 479
  4. Januari 2009: 9 626
  5. December 2008: 8 944
  6. Oktober 1992: 8 064
  7. Januari 1992: 7 875
  8. Februari 2009: 7 804
  9. Juni 1992: 7 654
  10. December 1992: 7 478

Nu då? Häromdagen kom nya varselsiffror. Förra månaden varslades 739 personer inom tillverkningsindustrin. Vi befinner oss med andra ord långt från avgrunden. Teknikföretagens senaste lägesrapport Konjunkturbarometer kvartal 1 2023 (teknikforetagen.se) talar dessutom om en rätt hyfsad konjunktur. Ökad orderingång, stort behov av arbetskraft och ett högt – om än något sjunkande – kapacitetsutnyttjande i företagen.

Det ser med andra ord ganska bra ut. Eller?

Med den amerikanska bankkraschen har ytterligare en ovälkommen osäkerhetsfaktor dykt upp. Arbetsgivarna kommer att påminna om den.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Historisk bilstrejk växer kraftigt i USA – ”Vår generations kamp”

Historisk bilstrejk växer kraftigt i USA – ”Vår generations kamp”

Facket kräver uppemot 40-procentiga löneökningar och fyradagarsvecka.

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

Vi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

”Klart man vill ha mer”

”Klart man vill ha mer”

Hur mycket mer i lön blir det nästa år? Det är förstås omöjligt att svara på. Men nu ska detta och mycket annat stötas och blötas en lång tid framöver.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Jobbar du hos någon av de stora biltillverkarna hör du till ”vinnarna” i de lokala löneförhandlingarna – i alla fall jämfört med andra.

Det är nu vi måste sätta ner foten

Det är nu vi måste sätta ner foten

Ojämlikheten är tillbaka på 1930-talets nivå och skär rakt igenom den svenska arbetarklassen, skriver tre yrkesarbetare inom LO.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.