Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

14 mars, 2023

Skrivet av

PERSPEKTIV Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Harald Gatu, reporter.

Det är fem år sedan nu. Den dåvarande amerikanska presidenten Donald Trump införde en ny lag, Economic Growth Act, som fick finansvärlden att jubla. Trump lättade på trycket för de mindre bankerna.

Trumps företrädare i Vita huset, Barrack Obama, hade några år tidigare fått hantera den finansiella härdsmälta som följde på investmentbanken Lehman Brothers konkurs hösten 2008.

Den kraschen stoppade världsekonomin. Inklusive svenska fabriksgolv. Uppåt hundra tusen svenska industrijobb försvann i ett nafs.

Kraschen tvingade politikerna att skärpa reglerna för bankerna. Deras obegränsade frihet var för farlig. Sedan kom Trump och lättade på reglerna. En av dem som energiskt lobbade för lättnaderna var dåvarande styrelseordföranden för Silicon Valley Bank, alltså den bank som dukade under i förra veckan.

Med Trumps urholkade regelverk undslapp mindre banker – som Silicon Valley Bank- den insyn och kontroll som de större bankerna hade underkastats. Kritikerna varnade: att släppa på reglerna är att leka med elden. Nu brinner det igen.

Silicon Valley Bank lade i stort sett alla sina ägg i en och samma korg. De pengar som hade lånats in – från exempelvis den svenska pensionsförvaltaren Alecta – användes för att köpa tioåriga amerikanska statsobligationer. Säkra papper, kan man tycka. Om man behåller dem hela löptiden, vill säga.

Men det hände grejer. Den amerikanska centralbanken höjde räntan. Syftet var att dämpa inflationen, genom att göra pengar dyrare. Men dyrare pengar hämmar exempelvis företag från att investera.  

Silicon Valleybankens kunder är mestadels techbolag. De fick nu allt svårare att investera till följd av de stigande räntorna. Därför började de ta ut sina pengar ur Silicon Valley Bank och snart spreds ryktet att banken kanske inte var den mest stabila. Insättarna rusade och tömde sina konton.

För att klara av anstormningen sålde banken av sina tillgångar som fanns, just det, i en och samma korg. Amerikanska statsobligationer. Kruxet är att priset på statsobligationer sjunker när räntor stiger. Därför tvingades banken sälja sina statsobligationer till ett betydligt lägre pris än vad de köpte dem för.

Hur allvarliga följderna nu blir återstår att se. Ingen vet eftersom det handlar så mycket om psykologi och flockbeteende. En bankkris handlar mycket om förtroende. Ingen vill sitta med Svarte Petter. En förtroendekris som – som när världen stannade hösten 2008 – lätt kan sprida sig över gränserna eftersom den globala kapitalmarknaden är så sammanflätad.

Med tanke på betydelsen av räntehöjningarna handlar den amerikanska bankkraschen en hel del om inflationsbekämpningen. Hur blir det med den nu när banker går omkull?  

Bankkraschen sänder en signal ut i världen: det blir svårt att hejda inflationen med enbart räntehöjningar. Centralbankerna, inklusive den svenska Riksbanken, tvingas gå en besvärlig balansgång. Hur mycket kan räntan höjas utan att ta död på ekonomin?

I Sverige slutförhandlar nu facken inom industrin om de nya löneavtalen. Mitt under den tuffaste inflationsbekämpningen på decennier. För inflationen ska ner. Annars blir det inga reallönehöjningar framöver. Och inte heller mycket till investeringar och jobb.

Hittills har det sagts att Riksbanken väntas höja räntan ytterligare ett snäpp längre fram i vår. Nu är spelplanen plötsligt förändrad. Amerikanska centralbanken Fed ser ut att tveka i sina planer på att höja räntan ytterligare. Då följer världen efter. I så fall ökar trycket ännu mer på löneförhandlarna. ”Nu är det verkligen upp till er att se till att inflationen trycks tillbaka”.  

Att löneförhandla under hotet av en annalkande finanskris är knappast ett önskeläge för facket. Finanskriser riskerar att utlösa en flodvåg av konkurser och tömma verkstadsgolven.  

Just finanskriser har under de senaste trettio åren släppt loss omfattade varsel inom industrin och därför pressat tillbaka fackets förhandlingsstyrka. Därför passade arbetsgivarna på att i samband med krisen 1992 – som visserligen inte bara var en finanskris – på att försöka stöpa om hela kollektivavtalet och tömma det på pengar. Alla löner skulle göras upp lokalt under fredsplikt, tyckte de. Riksavtalet skulle inte befatta sig med löner.

Den utmaningen lyckades facket trycka tillbaka. Det blev löneökningar i riksavtalen. Och det blev löneökningar, om än ovanligt små, även i det avtal som direkt följde på finanskrisen 2008-2009.

En tillbakablick över de senaste trettio åren visar att de värsta varselmånaderna inom industrin sammanföll med kriser där skakiga banker och bristande förtroende var en betydande del av problembilden.

  1. November 1992: 12 136 varslade
  2. Oktober 2008: 11 816
  3. November 2008: 11 479
  4. Januari 2009: 9 626
  5. December 2008: 8 944
  6. Oktober 1992: 8 064
  7. Januari 1992: 7 875
  8. Februari 2009: 7 804
  9. Juni 1992: 7 654
  10. December 1992: 7 478

Nu då? Häromdagen kom nya varselsiffror. Förra månaden varslades 739 personer inom tillverkningsindustrin. Vi befinner oss med andra ord långt från avgrunden. Teknikföretagens senaste lägesrapport Konjunkturbarometer kvartal 1 2023 (teknikforetagen.se) talar dessutom om en rätt hyfsad konjunktur. Ökad orderingång, stort behov av arbetskraft och ett högt – om än något sjunkande – kapacitetsutnyttjande i företagen.

Det ser med andra ord ganska bra ut. Eller?

Med den amerikanska bankkraschen har ytterligare en ovälkommen osäkerhetsfaktor dykt upp. Arbetsgivarna kommer att påminna om den.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

”Klart man vill ha mer”

”Klart man vill ha mer”

Hur mycket mer i lön blir det nästa år? Det är förstås omöjligt att svara på. Men nu ska detta och mycket annat stötas och blötas en lång tid framöver.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.