Industriarbetarnas tidning

Kampen mot farlig svetsrök

2 mars, 2023

Skrivet av

LUFTKVALITET Väderstad har satt in flera åtgärder för att minska spridningen av smutsig svetsrök. Satsningen har gett resultat. Men luftkvaliteten behöver bli ännu bättre.

Hugo Kristiansson har jobbat som svetsare på Väderstad i tre och ett halvt år. Han upplever att luftkvaliteten har förbättrats under hans tid på företaget, som tillverkar lantbruksmaskiner.

– När jag började var det ännu dimmigare av röken. All rök har inte försvunnit. Men när man tar av hjälmen andas man bättre än tidigare, säger han.

Företaget började prioritera luftkvaliteten 2018 när Arbetsmiljöverket sänkte riktlinjerna för hur mycket mangan det bör finnas i svetsrök.

När blod- och urinprover togs på ett hundratal anställda 2020 upptäcktes höga manganhalter. Nu kollar Maria Assenhöj om värdena har blivit bättre. Foto: Niklas Porter
Kent Karlsson. Foto: Niklas Porter

Om en maskin stod still var det viktigare att åtgärda den än att få utsuget att fungera.

Kent Karlsson, fastighetsingenjör.

Röken är klassad som ett cancerframkallande ämne och kan framför allt leda till lungpåverkan, till exempel astma. Det finns även ett samband mellan exponering för stora mängder svetsrök och hjärt- och kärlsjukdomar.

I dag hänger klarröda plastdraperier från golv till tak och ända in till väggen, överallt där det svetsas i den 20 000 kvadratmeter stora hallen. Det är en av flera åtgärder som företaget har satt in för att den smutsiga röken inte ska spridas från de svetsande avdelningarna till andra delar av fabriken.

På en storbildsskärm övervakas också ventilationen i verkstan av två tekniker. Om en fläkt, ett utsug eller något annat stannar går ett larm och problemet kan åtgärdas direkt.

– Tidigare prioriterades produktionen. Om en maskin stod still var det viktigare att åtgärda den än att få utsuget att fungera, säger Kent Karlsson, fastighetsingenjör på företaget.

Det mest effektiva är att fånga upp röken direkt vid svetsningen. Alla svetsare uppmanas därför att använda utsugshylsor som sitter i alla svetspistoler.

För att bli av med den svetsrök som inte försvinner i utsugshylsorna finns punktutsug i cirka 15 svetsbås.

Dessutom har tre ventilationstorn, så kallade air towers, installerats för att rena luften från mangan och andra svetspartiklar.

Sedan 2020 finns tio utsugshuvar för att fånga upp svetsröken. Foto: Niklas Porter

MANGAN

  • Mangan är en metall som finns i svetsrök.
  • 2018 sänktes gränsvärdet för mangan i Sverige från 0,1 mg/m³ till 0,05 mg/m³, samma gränsvärde som i EU. I Finland och Tyskland är gränsvärdet för mangan lägre än i Sverige: 0,02 mg/m³.

VÄDERSTAD

  • Tillverkar lantbruksmaskiner för jordbearbetning och sådd.
  • 1 400 anställda. Merparten jobbar med lackering, montering och svetsning eller som robotoperatörer.

Satsningen har gett resultat. På tre år har manganhalterna i snitt minskat med två tredjedelar i hela produktionen.

– Mycket av röken stannar kvar där den produceras. Det är den största anledningen till att värdena har sjunkit, säger huvudskyddsombudet Thomas Hellberg.

Men trots att mätningarna visar på stora förbättringar i luftkvaliteten märker inte alla medarbetare av det.

På monteringsavdelningen träffar vi Thitiphong Somsriphaeng, som har
jobbat på företaget sedan 2016. Han är en av flera anställda som inte tycker att luftkvaliteten har förbättrats.

– Jag är allergisk mot rök och damm och blir täppt. Röken syns fortfarande i luften och känns i näsan. Jag tycker inte att det görs tillräckligt, säger han.

Montören Thitiphong Somsriphaeng tycker inte att det görs tillräckligt för att förbättra luften i fabriken. Foto: Niklas Porter

Ytterligare åtgärder är på gång. När företaget planerar att bygga ut om några år blir det till exempel två separata hallar – en för svetsning och en för montering. Då sprids inte svetsröken till dem som inte jobbar i rökproducerande miljö.

– Vi tar små kliv framåt, men arbetet med svetsröken är inte färdigt ännu på långa vägar, säger Thomas Hellberg.


Bästa tipsen för mindre rök

Huvudskyddsombudet Thomas Hellberg tipsar om hur man kan minimera risken för att svetsrök ska spridas i en lokal.

Thomas Hellberg. Foto: Väderstad

1. Avskilj svetsande verksamhet från övrig produktion.

2. Fånga in svetsröken så nära källan som möjligt – med utsugshylsor och punktutsug. Montera stora utsugshuvar på mindre svetsrobotar. Då fångas förorenad luft upp och transporteras bort i stället för att blandas upp med luften i lokalerna.

3. Ha ett system för att kontrollera att ventilationen fungerar. Då kan åtgärder snabbt sättas in för att avlägsna svetsrök om något går sönder.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Stora brister i Lernias yrkes­utbildning Liljeholmen

Stora brister i Lernias yrkes­utbildning Liljeholmen

Trots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

”De har inte samma rättigheter”

”De har inte samma rättigheter”

Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.

Facket varnar: fler falska skyddsombud

Facket varnar: fler falska skyddsombud

Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.

Anklagelser om partiskhet upprör utredare

Anklagelser om partiskhet upprör utredare

Frågan om de regionala skyddsombuden har länge varit infekterad. Men när remissvaren på den senaste utredningen nu kommit in reagerar till och med utredarna på det hårda tonläget.

Är det okej med en kamera?

Är det tillåtet att sätta upp kamera med ljudupptagning i privat bostad som även är min arbetsplats? Det undrar en läsare. Jurist Henric Ask svarar.

Måste jag ha jobbappar i min mobil?

En läsare uppmanas av sin chef att följa möten via sin privata mobil samtidigt som hen jobbar. Jurist Henric Ask ger råd om hur hen ska göra.

Lönsamt program mot olyckor 

Lönsamt program mot olyckor 

När olyckstalen slog i taket bestämde sig SCA för att göra något åt problemen. Numera pekar siffrorna stadigt neråt och Zero-programmet är permanent. 

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.