”Historisk markering” – bygg­branschen kräver åtgärder mot krisen

Fack och arbetsgivare gjorde gemensam sak och uppvaktade regeringen om byggkrisen. Branschen kräver åtgärder – men några löften fick de inte.

Det har gått ett och ett halvt år sedan den pågående byggkrisen först märktes i form av inställda projekt, nedläggningar och varsel. Sedan dess har det fortsatt nedåt. På bara ett år har antalet påbörjade bostadsbyggen halverats, från 57 000 under 2022 till knappt 27 000 förra året. Boverkets senaste prognos visar att nedgången fortsätter och blir ännu djupare i år.

Sedan byggkrisen inleddes har regeringen uppvaktats av branschföreträdare och fackförbund med krav på åtgärder för att få igång byggandet. I juni förra året samlade landsbygds- och bostadsminister Andreas Carlson (Kd) en mängd aktörer till ett rundabordssamtal om situationen.

Under torsdagen var det dags för ytterligare ett krismöte. GS-facket, Byggnads, Trä- och Möbelföretagen (TMF) och Byggföretagen träffade bostadsministern och statssekreterare från finansdepartementet och näringsdepartementet.

GS: Nya utredningar tjänar inget till

Parterna framförde återigen vikten av åtgärder från regeringen och varnade också för de långsiktiga konsekvenserna av kompetenstapp som hela byggsektorn står inför, berättar GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö efter mötet.

– Det kommer att ta väldigt lång tid innan man kan hämta hem den kapacitet som behövs när det här vänder.

TMF:s näringspolitiska chef Cecilia Ask Engström säger i ett pressmeddelande:

– De långsiktiga negativa konsekvenserna är överhängande för både bostadsförsörjningen och arbetsmarknaden och det behövs insatser för att situationen inte ska förvärras på både kort och lång sikt.

Nu är det viktigt att regeringen sätter in åtgärder som kan ge snabb effekt, anser Per-Olof Sjöö.

– Vi har levt i den här krisen i ett och ett halvt år snart och det tjänar liksom ingenting till att tillsätta nya utredningar.

”Historisk markering”

Efter förra sommarens rundabordssamtal med Andreas Carlson blev regeringens åtgärder i höstbudgeten en besvikelse för facken och branschen.

Har du någon förhoppning om att det ska komma ut något mer ur det här mötet jämfört med mötet förra sommaren?

– Ja, det är faktiskt en historisk markering vi har gjort i dag. Jag har varit med sedan slutet på 90-talet och den här uppvaktningen som vi gjorde i dag samlat från byggsektorns parter har jag aldrig varit med om förut. Det är väl möjligtvis det som jag tror skulle kunna få någon konkret effekt på hur regeringen resonerar. Men det är än så länge bara en from förhoppning. Vi fick inga löften om någonting, säger Per-Olof Sjöö.

Läs också

Därför är det byggkris – DA:s Marie Edholm förklarar

✓Konsekvenserna ✓Anledningen ✓Då vänder det

Den kraftiga nedgången i bostadsbyggandet har slagit hårt både mot byggnads- och husbranscherna och de medlemmar inom GS och Byggnads som jobbar med att bygga hus. Bara i januari i år ansökte 227 företag i byggindustrin om konkurs, en ökning med 62 procent jämfört med samma månad förra året. Var sjätte GS-medlem i träindustrin varslades förra året.

Prognos: Produktionsbortfall på 413 miljarder

Inte heller Konjunkturinstitutet ser någon snar ljusning. I den senaste prognosen från december konstaterade de att så pessimistiska som byggföretagens byggplaner är nu har de inte varit sedan 1996.

I slutet av februari släppte Stockholms handelskammare en rapport över vilka ekonomiska konsekvenser som riskeras av de minskade bostadsinvesteringarna. I rapporten finns ett scenario som utgår från Konjunkturinstitutets prognos, vilket skulle leda till ett produktionsbortfall på 413 miljarder kronor. Skulle krisen i stället fördjupas och påminna om 90-talskrisen bedömer Stockholms handelskammare att produktionsbortfallet blir över 1 000 miljarder kronor fram till 2030. Om krisen blir så djup räknar Stockholms handelskammare med att nyproduktionen av bostäder skulle sjunka till i snitt 13 600 om året. Enligt Boverket behövs 67 300 nya bostäder om året.

Marie Edholm