IF Metall stämmer arbetsgivare – vill stoppa koll av brottsregister

I ett pilotfall i Arbetsdomstolen försöker IF Metall stoppa arbetsgivares krav på utdrag ur belastningsregistret.

– Arbetsgivare försöker rensa bort de som en gång blivit dömda för brott. Den ordningen kan vi inte ha, säger Simon Petersson, biträdande avtalssekreterare.

I jakt på anställda med fläckfritt förflutet har bakgrundskontroller ökat i omfattning, även för enklare industrijobb. Har man tidigare dömts för ett brott så kan det vara ett hinder för att få ett arbete. Det visar Dagens Arbetes granskning.

– Vi ser en ökning av arbetsgivare som gör mer omfattande juridiska bakgrundskontroller. Det har tagit enorma proportioner på senare tid, säger Simon Petersson, biträdande avtalssekreterare på IF Metall.

IF Metall ifrågsätter arbetsgivares rätt till bakgrundskontroller

Utdragen från belastningsregistret har tredubblats sedan år 2007. Många arbetsgivare kräver ett utdrag inför en anställning. Trots att arbetsgivaren inte har lagstöd för det, med undantag för särskilda yrken inom skola, barnomsorg och LSS och HVB.

Nu vill IF Metall sätta stopp för det. Förbundet driver ett första fall i Arbetsdomstolen om arbetsgivarens rätt att behandla uppgifter från belastningsregistret.

– Det finns i dag en orimlighet i omfattningen av kontrollerna som ligger till grund för rekryteringsbeslut för vanliga industriarbeten, säger Simon Petersson.

Det aktuella ärendet handlar om en av IF Metalls medlemmar som hade en tidsbegränsad anställning som bilmekaniker. Under påbörjad anställning blev han ombedd att lämna ett utdrag från belastningsregister. Det gjorde mannen. I det framgick det att han tidigare dömts för ett brott. Resultatet blev att mannens anställning inte förlängdes, arbetsgivaren behöll även utdraget ur belastningsregistret.

Läs också

Bakgrundskontroller ökar – fler stängs ute

Kontroller av industriarbetares bakgrund ökar. Obetalda skulder, dålig hälsa eller ett ”konstigt flyttmönster” kan ställa till det. Ulrica Malmberg från IF Metall tycker kontrollerna gått för långt.

Bakgrundskontroller i industrin – bryter mot GDPR, enligt facket

IF Metall anser att hanteringen av uppgifterna är ett brott mot dataskyddsförordningen, GDPR, och kräver att arbetsgivaren betalar 60 000 kronor i skadestånd till mannen.

Om IF Metall vinner kan det öppna för fler fall gällande arbetsgivares hantering av registerutdrag.

Men som, Dagens Arbetes granskning visar, så kan arbetsgivare idag lätt komma åt uppgifter om tidigare domar utan att kräva utdrag från belastningsregister. Även brott som efter en tid gallrats bort från registret. Uppgifterna tillhandahålls av företag som erbjuder bakgrundskontroller och som i åratal samlat på sig domar i egna databaser.

Vilken skillnad kan det här fallet få när arbetsgivaren ändå kan få fram info om tidigare brott utan att kräva utdrag från belastningsregister?

– Vi hoppas kunna påverka detta i en riktning där arbetsgivare inte inhämtar dessa uppgifter utan fattar beslut baserat på traditionella bakgrundskontroller som t.ex. referenser och i intervjuer med personerna, säger Simon Petersson.

Kontrollerna som görs av industriarbetares bakgrund motiveras med att arbetsgivare vill motverka arbetslivskriminalitet, infiltration och ha ett förebyggande arbetsmiljöarbete.

Är det inte viktigt att göra kontroller av anställda?

– Det finns idag lagstiftning som säger att man ska och får göra bakgrundskontroller för vissa yrken. Det vi vänder oss emot är att det i dag finns en orimlighet i omfattningen av kontrollerna som ligger till grund för rekryteringsbeslut för vanliga industriarbeten.

Simon Peterson berättar att han själv suttit i förhandlingar där industriarbetare ifrågasatts för skulder, för hur de valt att flytta, vilka de bott med och tidigare brott som avtjänats.

– Om man brutit mot lagen och avtjänat sitt straff så har man rätt att få en ny chans i samhället. Den svenska kriminalvården bygger på att människor efter avtjänat straff ska kunna återgå till samhället, då ska inte arbetsgivare försvåra det. Den ordningen kan vi inte ha, säger Simon Petersson.

Johanna Edström