Skogsbolagen: ”Vi vill ha en löpande dialog med jaktlagen”

Att ha olika perspektiv är naturligt, men i de flesta fall är samarbetsklimatet mellan jägare och markägare bra, säger Rickard Sandström på Sveaskog.

– Vi vill inte skapa förvaltningsplaner som inte jägarna står bakom.

Älgstammen i Västerbotten närmar sig den storlek man strävar efter, säger Michael Burström, Holmens chef för skog och mark i Västerbotten. Förhoppningen är att det ska synas på betesskadorna inom några år.

Att jägarna saknar förtroende för hur betesskadorna mäts är problematiskt, eftersom det är en av de metoder som ligger till grund för älgförvaltningen, säger Michael Burström.

– Precis som med alla metoder finns möjligheter till utveckling, men den är i grunden stabil och bra. Jag tror att en anledning till misstron är att det finns en uppfattning om att den mäter något annat – hur stor älgstammen är. Men den mäter hur stor andel av plantorna som är betade i år och hur många som har gamla skador.

Läs också

Jägare protesterar mot jaktkraven: ”Skulle skjuta all älg som kom”

Jägare pressas att skjuta mer älg än de vill. Skogsbolagens krav på minskade betesskador styr. Nu gör allt fler jägare uppror.

”Den stora förändringen av älgstammen är redan gjord”

Rickard Sandström, ansvarig för jaktfrågor på Sveaskog, tycker att det ska bli intressant att följa älgbetesinventeringen de kommande åren.

– Den stora förändringen av älgstammen är redan gjord. Nu har vi bättre förutsättningar att klara de skogliga målen. Jag tycker att det är viktigt att avvakta nu och försöka balansera älgstammen på ungefär samma nivå, för att se om betesskadorna följer med som vi har förväntat oss.

Vad tänker du om att jägare inte känner sig lyssnade på när de är tycker att avskjutningsmålen är för höga?

– För oss är dialog jätteviktigt för att hitta en lösning som ska hålla över tid. Förvaltningsplanerna gör vi markägare och jägare tillsammans, så målen är ett resultat av samarbete och dialog.

Avskjutningen ligger långt under målet

Den av jägarna kritiserade utslagsrösten, som markägarna har i förvaltningsgrupperna, används väldigt restriktivt enligt Rickard Sandström.

– Vi vill inte skapa förvaltningsplaner som inte jägarna står bakom. Tror de inte på dem så kommer de inte uppfylla målen. Vår ambition är att komma överens och göra kompromisser med jägarna.

De senaste åren har det varit just så, att avskjutningen har legat rejält under målen. Förra året landade man på 75 procent.

– Vi analyserar och vill skapa förutsägbarhet i de planer vi tar fram tillsammans med jägarna. Det finns en risk när man gör egna förvaltningstolkningar lokalt, man kanske skjuter för mycket handjur eller kalvar och får en skev könsfördelning inom älgstammen.

Har det inte framkommit i förvaltningsgrupperna att jägarna anser att det är ont om älg och att de vill vara försiktiga?

– Jo, det här är en dialog som förs. Men Sverige har världens tätaste älgstam. Vi har inte nått några nivåer där älgstammen är så låg att den inte går att jaga. Vi har koll på läget i Sverige kring jaktsituationen.

Jaktledare avsattes på årsmötet

Holmen och Sveaskog är stora markägare i området som Tallträsk Öravans jaktlag jagar på. Att jaktledarna avsattes på årsmötet i april handlade om att skogsbolagen inte längre hade förtroende för dem, säger Michael Burström på Holmen.

– Det kom fram att de hade infört olika begränsningar under jakten, som de har försökt mörka för oss. Vi har förtroende för dem som jägare, men för ledarskapet ville vi att stämman röstade fram några andra.

Vad hade hänt annars?

– Vi hade förmodligen behövt ha en dialog med styrelsen om hur vi kan säkerställa att såna här begränsningar inte införs igen.

Något hot om att lösa upp jaktområdet var det inte tal om, enligt Michael Burström.

En ny jaktledning skulle återskapa förtroendet. Hur har det gått?

– Vi har precis påbörjat resan med de nya jaktledarna. Om vi känner att det flyter på har vi ett återställt förtroende för att det fungerar, svarar Michael Burström.

Och jägarnas förtroende för er?

– Jag hoppas att de kan ha förtroende för oss och se att det inte är orimliga förväntningar att jägare på våra marker bidrar till målsättningarna. Vi vill ha en löpande dialog om man vill göra avsteg från målen. Finns det skäl för det kan vi göra avsteg.

Att andra jägare i Lyckseletrakten tror att Tallträsk Öravans jaktlag fick statuera exempel för vad som händer om man inte gör som skogsbolagen vill tycker Rickard Sandström på Sveaskog är beklagligt.

–Vi eftersträvar en dialog med alla våra jaktlag. Jag vill uppmuntra människor som tycker att något är fel eller vill framföra synpunkter att höra av sig till oss. Vi vill få feedback så att vi kan bli bättre i vår verksamhet.

Marie Edholm