Svenskt Näringsliv nobbar LO:s invit om kortad arbetstid: ”Väldigt märkligt”
Alla branscher ska omfattas Så ska det gå till Svenskt Näringsliv: "Inte aktuellt"
Jobbar svenskar mycket eller lite? Därför går meningarna isär
Publicerad 2025-11-03, 04:00 Uppdaterad 2025-11-05, 11:08
Svenskar arbetar mer än andra länder, dundrar facket.
Nej, vi jobbar nästan minst i världen, säger arbetsgivarna.
Men vad stämmer egentligen?
DA reder ut hur fack och arbetsgivare har kommit till helt olika slutsatser.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
När LO i våras presenterade sin rapport om arbetstider löd en rubrik: Sverige arbetar mycket. Ett diagram visade Sverige klart i topp bland de länder man jämförde.
När Svenskt Näringsliv skrev var i stället rubriken: Sverige har redan en av de kortaste veckorna i OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). Här hamnade Sverige i stället i toppskiktet när det gällde hur lite vi arbetar.
Så vilket är det?
När man ska räkna ut hur mycket vi i Sverige jobbar jämfört med andra länder måste man göra en del val om vilka siffror man använder, och hur man använder dem. Vilka personer ska man räkna med? Hur mycket hänsyn ska man ta till ledigheter? Och kanske framför allt – vilka länder jämför man med?
Här gör LO och Svenskt Näringsliv olika val. I sig är valen inte kontroversiella, men genomgående gynnar de den egna tesen om att svenskarna jobbar mycket respektive lite.
DA gick igenom fyra olika val där man gått olika vägar i jakt på svaret på frågan: Hur mycket jobbar vi egentligen? Till hjälp tog vi LO-ekonomen Klara Gullström och Petter Danielsson, makroekonom på Svenskt Näringsliv.
Läs också
Fyra dagar – sen är det helg
✓Löbe Granit har lediga fredagar ✓”Det är hur skönt som helst”
1. Vilka personer är med?
Arbetsmarknaden i de nordiska länderna sticker ut med sin höga sysselsättning. Främst beror den på att många kvinnor jobbar jämfört med till exempel Sydeuropa. Frågan är då: Om vi är fler som jobbar i Sverige, ska det räknas som att vi jobbar mer? Eller ska vi bara räkna med hur mycket de som faktiskt jobbar jobbar?
LO räknar i sin statistik på alla personer i arbetsför ålder, medan Svenskt Näringsliv räknar bara dem som är sysselsatta.
Klara Gullström på LO tar exempel från Sydamerika och Turkiet där få kvinnor jobbar. I stället jobbar männen desto mer. Om man bara räknar på de sysselsatta så ser de länderna ut att jobba mycket. Räknar man i stället in även dem som inte jobbar så sjunker den genomsnittliga arbetstiden. Och om till exempel en mamma i en familj inte jobbar, så kan pappan kan jobba desto mer – han behöver inte vabba eller vara föräldraledig.
– Om ett barn blir sjukt i Turkiet då är ju redan mamman hemma och kan ta hand om barnet. Men här i Sverige behöver man ta ledigt från jobbet, och då räknas det som frånvaro.
Petter Danielsson på Svenskt Näringsliv tycker däremot inte nödvändigtvis att hög kvinnlig sysselsättningsgrad betyder att vi arbetar mer. Han menar att det är lätt att underskatta det arbete som sker i hemmet om kvinnan är hemma – arbete som i länder där fler kvinnor jobbar utförs på en arbetsplats. Som till exempel barnomsorg.
– Där sker det i hemmet, i Sverige på förskolan.
Jämförelse 1: Arbetade timmar per år
Svenskt Näringsliv använder sig av OECD:s siffror, som räknar antalet timmar som en arbetare arbetar per år. Då hamnar Sverige lågt.
LO använder sig av Eurostats siffror, och gör en beräkning där de tar med snittet för alla personer i arbetsför ålder, alltså även de som inte jobbar. Då sjunker förstås snittarbetstiden, men den sjunker mindre i Sverige än i många andra länder, eftersom vi har hög sysselsättning.
2. Vilken tid räknas?
Hur ska man då räkna tiden man jobbar? Det finns två huvudlinjer: Faktiskt arbetad tid, eller vanligen arbetad tid. Om man räknar faktiskt arbetad tid frågar man i en enkät hur mycket en person faktiskt har jobbat. Den metoden är grunden till både Svenskt Näringslivs och LO:s statistik.
– Fördelen är att då fångar man all typ av frånvaro och övertid, säger Petter Danielsson.
Om man i stället använder vanligen arbetad tid tittar man på hur en vanlig arbetsvecka ser ut. Då räknas det inte när man är ledig.
Petter Danielsson tycker att det blir missvisande att inte ta hänsyn till att exempelvis föräldraledighet skiljer sig mellan länder. Klara Gullström tycker däremot att även detta är intressant att titta på, det är ju denna ”normala” arbetsvecka som LO vill minska.
Petter Danielsson säger att Sverige har ovanligt mycket ledighet. Men Klara Gullström håller inte med.
– Det är väl föräldraledigheten då där vi har mer generösa villkor. Men den är ju också ett sätt och en förutsättning för att kvinnor ska kunna jobba, säger hon.
Jämförelse 2. Två sätt att beräkna veckoarbetstiden.
Svenskt Näringsliv delar OECD:s årsarbetstid i 52, och får fram vad personer faktiskt har jobbat en genomsnittlig vecka.
LO tittar förutom på faktiskt arbetad tid också på vanligen arbetad tid. Hur en ”normal” arbetsvecka ser ut, om man räknar bort ledigheter osv. Där har svenskarna i snitt drygt en 38-timmarsvecka.
3. Varifrån hämtas statistiken?
Svenskt Näringsliv baserar sin jämförelse på OECD:s siffror om hur mycket människor arbetar i västvärlden. LO använder i stället Eurostat.
Skillnaden är att OECD justerar sina siffror utifrån att människor har en tendens att överrapportera hur mycket de jobbar. Olika länders statistik tar olika mycket hänsyn till överrapportering, den skillnaden försöker OECD jämna ut.
– Det intressanta är att när man gör justeringen som OECD gör då förändras Sveriges rangordning, säger Petter Danielsson.
Klara Gullström tycker däremot att Eurostats siffror är bättre.
– Vi tycker att det är otydligt exakt hur den där harmoniseringen går till. Det som är bra med Eurostat-siffror är ju att alla får formuläret på precis samma sätt. Det finns ingenting som kanske talar för att vi svenskar skulle vara sämre på att uppskatta hur mycket vi jobbar än något annat land.
4. Vilka länder jämför man med?
Ja, hur är det då, jobbar Sverige mycket eller lite? Förutom olika sätt att räkna beror det förstås på vilka man jämför med. I Sverige jobbar vi mer än man gör i Tyskland och mindre än i Colombia på ungefär alla sätt man räknar. Men det finns ju en hel del länder däremellan. Vilka länder ska man jämföra med?
– I första hand är norden intressant för de har lite samma sysselsättningsgrad som vi har och där är det också vanligt att kvinnor jobbar heltid, säger Klara Gullström.
Hon säger att man också använder sig av länder i Västeuropa med liknande produktivitet, vilket är det Medlingsinstitutet brukar göra. Då kommer till exempel Tyskland och Nederländerna med.
Det är i sig inget kontroversiellt urval – men det är ett urval som leder till en bild av svenskar som riktiga arbetsmyror. Sverige hamnar etta av tolv länder när det gäller långa arbetstider med LO:s sätt att räkna. Därför är Petter Danielsson skeptisk till att jämföra med just dessa länder. De nordeuropeiska länderna är de som jobbar minst i världen.
– Man zoomar verkligen in på toppklungan. Det blir lite som att säga att den som kommer femma i OS är en dålig friidrottare.
I Svenskt Näringslivs diagram ser man i stället hela OECD, och där ligger Mexiko och Costa Rica i topp bland dem som jobbar mest. Sverige hamnar först på plats 34 av 37 . bara Tyskland, Danmark och Norge jobbar mindre.
Men även med Svenskt Näringslivs beräkningar jobbar vi i Sverige alltså mer än Danmark – ungefär en timme mer i veckan.
– I mina ögon är det inte någon jättelik skillnad. Att Danmark är ett välfungerande land trots att de arbetar en knapp timme mindre än oss är inget stort mysterium som behöver förklaras, säger Petter Danielsson.
Han betonar att danskarna har fått sin kortare arbetstid genom förhandlingar, där de också fått ge upp saker.
– Vi är inte emot arbetstidsförkortning per se. Det sker ju arbetstidsförkortningar, på olika avtalsområden, i varje avtalsrörelse.
Cherry picking brukar man kalla det när man väljer fakta som stöder den egna tesen.
Finns det inte risk att ni väljer de siffror som passar er egen agenda bäst?
– Den risken finns såklart alltid. En tumregel är att ju mer handpåläggning en siffra har krävt, desto mer misstänksam borde man vara. Våra siffror kommer direkt från OECD:s internationella jämförelse av arbetstid utan några egna beräkningar, säger Petter Danielsson.
Klara Gullström:
– Såklart att man alltid vill använda data för att visa sin tes. Men vi är ganska säkra på att det vi säger stämmer. Vi har ju också tittat på SCB:s egna rapporter. De gjorde en översyn 2024 i december till exempel. Och där konstaterar de också att sett per person så jobbar Sverige mycket. Och det är ju ingenting som är kontroversiellt.
Skulle det vara önskvärt att ni skaffade er en samsyn om hur det egentligen förhåller sig inför eventuella förhandlingar om arbetstider?
– En samsyn vore såklart bra, säger Petter Danielsson. Men då måste den utgå ifrån hur mycket vi faktiskt arbetar i Sverige, eftersom det är det som har betydelse för vår internationella konkurrenskraft och för välfärden.
– Ja, så kan man ju tycka, säger Klara Gullström. Och framför allt att svenska folket ska få en bild av hur det är. Jag tror att många blir överraskade när man till exempel läser att vi har de näst längsta förväntade arbetsliven i Europa.
Vi har även högre lön än Bangladesh och Afghanistan, därför behövs det inga löneförhöjningar o Sverige på många år, eftersom vi tjänar mer än andra länder… Jo man tackar. Båda skarvar såklart statistiken till sin fördel med rimligt är enligt mig att jämföra med jämförbara länder, ex Danmark, Norge och Tyskland. Danmark har lägre lagstadgad arbetstid och lunchen ingår ofta vilket ökar på skillnaden.