Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Digitalt Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.

Pandemin har gjort att vi inte kan träffas och prata med varandra på samma sätt längre. Avstånd ska hållas, handslag är no-no och ve den som ens gör en antydan till en nysning. Det fysiska umgänget har kort sagt satts på undantag, även i arbetslivet.

Trots det har vi klarat oss ganska hyggligt ändå. Visst, majoriteten pappersarbetare har ju varit tvungna att jobba på ungefär som vanligt, men tack vare Zoom, Teams och annan nutida teknik kunde åtminstone de fackliga förhandlingarna avlöpa någorlunda coronasäkert.

Men skärmsamtal är inte detsamma som ett fysiskt möte, särskilt inte om man ska förhandla med en arbetsgivare. Det tycker bland andra Gabriel Jöngren, ordförande för avdelning 78 Mariestad, som i senaste löneförhandlingen med arbetsgivaren ändå lyckades få ut mer än vad det centrala avtalet gav.

– Nä, förhandlingar via Teams är värdelöst, säger han. Att förhandla är ju det mest grundläggande som finns för en facklig organisation, och då bör man absolut träffas fysiskt – inte via datorer.

Ulrik Jörback, Skåpafors avdelningsordförande, tyckte att det var ”görjobbigt” att löneförhandla via skärm. Särskilt som han redan på förhand visste att arbetsgivaren inte skulle vika sig en tum från det centrala avtalet.

Men mötesformen i sig dissar han inte, tvärtom.

– Det blir ju en vanesak efter ett tag, säger han. Dessutom är det smidigt. Under förbundsmötet i höstas, till exempel, när vi skulle anta avtalet eller inte, då hade vi väldigt bra diskussioner via Teams. Många som annars inte brukar säga så mycket tog till orda då. Och själv slapp jag åka till Stockholm för att godkänna avtalet, vilket jag varit tvungen att göra många gånger förut.

Den personliga kontakten är viktig i en förhandling, men den tappar man när man sitter framför en skärm.

Marie Olsén, avdelningsordförande på Skärblacka.

Även Skärblackas avdelningsordförande Marie Olsén har en tudelad inställning till skärmsamtal. Ibland funkar det bra, som vid någon enstaka nyanställning eller mindre organisationsförändring. Men inte i samband med större löneförhandlingar.

– Den personliga kontakten är viktig för mig i en förhandling, men den tappar man när man sitter framför en skärm. Då märker man inte motpartens reaktioner och kroppsspråk på samma sätt, säger hon.

Ronny Hellström, ordförande på Avd 108 Alfredshem, har en liknande inställning. Allt beror på sammanhanget, säger han.

– I de här pandemitiderna är det ju bra, och mycket kan faktiskt skötas digitalt. Ibland går det också mycket snabbare. Men det ersätter inte den fysiska träffen, kroppsspråket och allt det där som sker vid sittande bord. Man kanske kan tänka sig en kombination i framtiden.

Förbundsordförande Pontus Georgsson har varit med och förhandlat på riksnivå flera gånger. Han säger att han helst inte förhandlar via skärm mer – såvida han inte blir tvungen. Den känsla eller atmosfär som uppstår när två parter sitter mittemot varandra i ett fysiskt rum, går som förlorad menar han.

– Det blir endimensionellt. Och för att ett förhandlingsresultat ska bli bra så måste man ju också känna att man kan lita på varandra, och den tilliten känner inte jag att man får via Teams.

– Men det är klart, i vissa lägen kan det funka bra. Under en avtalsrörelse träffas man ju väldigt ofta, och då skulle åtminstone något av de tillfällena kunna skötas digitalt.

Hade medlemmarna fått högre lön om ni och er motpart hade träffats som vanligt och inte via skärm, tror du?

– Det är svårt att bedöma resultatet av det, för man vet ju inte hur det skulle ha blivit annars.

Läs också

Expertens råd för digitala möten

Vad bör man som grupp tänka på inför ett möte eller förhandling via skärm? Här ger psykologen och fokusexperten Johan Bergstad några användbara tips och råd.

Pontus Ohlin