Industriarbetarnas tidning

Tidigare ministern: ”det är en livstidsfångenskap”

20 januari, 2016

Anna Hedborg. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Anna Hedborg. Foto: TT

I USA tar banken huset om du inte betalar lånet. I Sverige tar banken huset, sen fortsätter de att jaga dig, även om du är hemlös och utblottad.

Kredit är dumt, Kontant är smart

Ta kortet om du vill men låt bli att använda det! Det säger experterna DA pratat med. Om du behöver köpa något på kredit är det ett tecken på att du inte har råd med varan. Det är alltid mest lönsamt att betala hela summan för varan direkt. Om du tvunget måste låna för exempelvis en ny kyl, försök på banken. Eller kolla fackets medlemslån.

Källa: Anna Hedborg som ledde utredningen Överskuldsättning i kreditsamhället och Patrick Grimlund, civilekonom och programledare i Lyxfällan (intervjuad i DA i april 2012).

Slopa livstidsstraffet på skulder, tycker tidigare socialförsäkringsministern Anna Hedborg (S) som 2013 gjorde den stora utredningen Överskuldsättning i kreditsamhället.

Denna utredning visar att det finns nästan 100 000 personer kvar i skuld sedan krisen på 90-talet. De har ofta sedan länge återbetalat belopp som överstiger den ursprungliga skulden. För varje ny finanskris blir fler kvar i skuld. Efter eurokrisen 2008 ökade antalet skuldsatta ännu en gång kraftigt. Skräcken nu är vad som händer om den uppblåsta bostadsbubblan spricker.

– Skuldfällan innebär en livstidsfångenskap som vi inte tillåter för någon
annan! Det måste finnas en chans att komma ur en situation av ständig utmätning, säger Hedborg.

I Finland blir man av med skulderna efter 15 år. Det är en modell som Sverige också borde ha, tycker Hedborg.

– Långivarna har all moral och rätt på sin sida i Sverige i dag. Det är bakvänt, för även om du hamnat i klorna på ockrare så har de likförbannat alla på sin sida.

Men utredningens förslag har inte fått med sig politikerna. De inflytelserika kredit- och inkassobolagen och bankerna gör för mycket motstånd, menar Hedborg. De i skuldfällan är däremot tysta, de skäms för mycket och ofta är de lågutbildade.

Regeringen kom i september 2015 med en ny strategi mot överskuldsättning. Där ingår ett förslag att satsa  på skuldsanering i höstbudgeten. Kronofogdemyndigheten är i dag överbelastad av alla ansökningar och sökarna måste vänta i nästan elva månader innan de över huvud taget kan få svar om de får skuldsanering.

Regeringsförslaget ger ännu en utredning i uppdrag att ta reda på om Sverige bör införa någon form av räntetak och kostnadstak för snabblån. Men Hedborg menar att skuldsanering inte är någon utväg för de värst utsatta.

Endast varannan person som ansöker beviljas. Arbetslösa har väldigt svårt att få det, liksom de som saknar fast anställning eller har jobbat svart.

– Skuldsanering är en väldigt komplicerad process och svårt, särskilt för de som hamnat i en stökig livssituation,
säger Hedborg.

Det skapar utanförskap. De i utmätning blir av med varenda öre över existensminimum och tjänar ingenting på att arbeta lagligt, understryker Hedborg.

Hedborg tycker att lagen om ocker ska göras om så att den blir användbar för dagens Sverige. Den förbjuder att ”göra sig pengar på andras nöd”. Men på grund av juridiskt finlir använder åklagarna inte lagen för de får ingen fälld. Sedan Hedborg överlämnade  utredningen till riksdagen 2013 har situationen blivit värre, menar hon. År 2015 satte kronofogden 97 000 personer i löneutmätning. Ockerräntor är fortsatt lagliga och reklamen från spel och lånebolagen syns överallt.

Trots att Hedborg själv satt i regeringen under många år säger hon att hon inte var medveten om hur stort problemet var förrän hon började med utredningen.

”Även om det vore som hon hävdar att 100 000 är kvar i skuld sedan 90-talskrisen så har vi ett system som fungerar alldeles utmärkt för de nästan tio miljoner övriga invånarna.”

Claes Månsson, vd och ordförande i inkassobolagens intresseorganisation Svensk Inkasso säger att de svenska reglerna bygger på en flera hundra år gammal rättstradition och fungerar utmärkt. Det går inte bara att importera USA:s eller Finlands system i svensk juridik, menar han och ifråga-sätter utredningens siffror.

– Även om det vore som hon hävdar att 100 000 är kvar i skuld sedan 90-talskrisen så har vi ett system som fungerar alldeles utmärkt för de nästan tio miljoner övriga invånarna, säger Månsson.

Regler som i Finland vore farligt för betalningsmoralen, varnar han. Kreditutbudet och tillväxt i ekonomin kan också hotas. Den finska lagen har inte funnits länge nog för att man ska kunna uttala sig om den är bra, hävdar Månsson.

Men statliga fordringar skrivs ju av automatiskt efter fem år i Sverige och folk har inte slutat betala skatt för det. Varför skulle det ske om en privat skuld skrivs av efter 15 år?

– Men är det tillräckliga skäl att inskränka den privata äganderätten? I min bok är det inte det. Staten har dessutom indrivningsmöjligheter som privata banker inte är i närheten av.

Månsson instämmer i att systemet med skuldsanering kan förbättras och att det är på gång. Lagen om ocker borde ses över och det kanske är rimligt med räntetak, menar han.

– Vi ska inte ha kreditgivare som lurar folk och tar ockerräntor. Mitt jobb är att företräda de som har rättmätiga krav på att få sina skulder betalda, säger Månsson.

En kommentar till “Tidigare ministern: det är en livstidsfångenskap

  • Den som har levt på existensminimum genom löneutmätning i många år och som resulterar i en försämrad hälsa psykiskt och fysikt. Passar sig noga för att hamna i skuld igen.
    Banken har skrivit av min skuld och sålt den för en bråkdel av den ursprungliga kapitalskulden och så fortsätter skulden sitt liv som en vandringspokal genom olika inkassobolag.
    Det här vansinnet borde stoppas, vänta bara tills bo bubblan spricker, då stannar väl Sverige.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Skulderna plågar företagen

Skulderna plågar företagen

I corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Många äldre fast hos Kronofogden

Många äldre fast hos Kronofogden

Svenska pensionärer dras med skulder sedan 90-talskrisen, det visar en ny analys från Kronofogden. I slutet av förra året hade drygt 40 000 pensionärer skulder hos myndigheten.

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

Som skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

Ovärdigt för ett välfärdsland

Ovärdigt för ett välfärdsland

”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Blir Kjell någonsin fri?

Blir Kjell någonsin fri?

Som nybliven pensionär trodde Kjell att inkassoföretagen äntligen skulle lämna familjen i fred. I stället kom ett brev från Kronofogden.

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA”

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

Andra länders syn på skuld

14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inomindustrin. De anser att Opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från Opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till förslaget. […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.