"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

"Svensk ekonomi går som tåget under regeringen Löfven – medan oppositionen tycks spåra ur"Helle Klein, chefredaktör.

Den skamfyllda pengafällan

Tidigare ministern: ”det är en livstidsfångenskap”

Anna Hedborg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Anna Hedborg. Foto: TT

I USA tar banken huset om du inte betalar lånet. I Sverige tar banken huset, sen fortsätter de att jaga dig, även om du är hemlös och utblottad.

Kredit är dumt, Kontant är smart

Ta kortet om du vill men låt bli att använda det! Det säger experterna DA pratat med. Om du behöver köpa något på kredit är det ett tecken på att du inte har råd med varan. Det är alltid mest lönsamt att betala hela summan för varan direkt. Om du tvunget måste låna för exempelvis en ny kyl, försök på banken. Eller kolla fackets medlemslån.

Källa: Anna Hedborg som ledde utredningen Överskuldsättning i kreditsamhället och Patrick Grimlund, civilekonom och programledare i Lyxfällan (intervjuad i DA i april 2012).

Slopa livstidsstraffet på skulder, tycker tidigare socialförsäkringsministern Anna Hedborg (S) som 2013 gjorde den stora utredningen Överskuldsättning i kreditsamhället.

Denna utredning visar att det finns nästan 100 000 personer kvar i skuld sedan krisen på 90-talet. De har ofta sedan länge återbetalat belopp som överstiger den ursprungliga skulden. För varje ny finanskris blir fler kvar i skuld. Efter eurokrisen 2008 ökade antalet skuldsatta ännu en gång kraftigt. Skräcken nu är vad som händer om den uppblåsta bostadsbubblan spricker.

– Skuldfällan innebär en livstidsfångenskap som vi inte tillåter för någon
annan! Det måste finnas en chans att komma ur en situation av ständig utmätning, säger Hedborg.

I Finland blir man av med skulderna efter 15 år. Det är en modell som Sverige också borde ha, tycker Hedborg.

– Långivarna har all moral och rätt på sin sida i Sverige i dag. Det är bakvänt, för även om du hamnat i klorna på ockrare så har de likförbannat alla på sin sida.

Men utredningens förslag har inte fått med sig politikerna. De inflytelserika kredit- och inkassobolagen och bankerna gör för mycket motstånd, menar Hedborg. De i skuldfällan är däremot tysta, de skäms för mycket och ofta är de lågutbildade.

Regeringen kom i september 2015 med en ny strategi mot överskuldsättning. Där ingår ett förslag att satsa  på skuldsanering i höstbudgeten. Kronofogdemyndigheten är i dag överbelastad av alla ansökningar och sökarna måste vänta i nästan elva månader innan de över huvud taget kan få svar om de får skuldsanering.

Regeringsförslaget ger ännu en utredning i uppdrag att ta reda på om Sverige bör införa någon form av räntetak och kostnadstak för snabblån. Men Hedborg menar att skuldsanering inte är någon utväg för de värst utsatta.

Endast varannan person som ansöker beviljas. Arbetslösa har väldigt svårt att få det, liksom de som saknar fast anställning eller har jobbat svart.

– Skuldsanering är en väldigt komplicerad process och svårt, särskilt för de som hamnat i en stökig livssituation,
säger Hedborg.

Det skapar utanförskap. De i utmätning blir av med varenda öre över existensminimum och tjänar ingenting på att arbeta lagligt, understryker Hedborg.

Hedborg tycker att lagen om ocker ska göras om så att den blir användbar för dagens Sverige. Den förbjuder att ”göra sig pengar på andras nöd”. Men på grund av juridiskt finlir använder åklagarna inte lagen för de får ingen fälld. Sedan Hedborg överlämnade  utredningen till riksdagen 2013 har situationen blivit värre, menar hon. År 2015 satte kronofogden 97 000 personer i löneutmätning. Ockerräntor är fortsatt lagliga och reklamen från spel och lånebolagen syns överallt.

Trots att Hedborg själv satt i regeringen under många år säger hon att hon inte var medveten om hur stort problemet var förrän hon började med utredningen.

”Även om det vore som hon hävdar att 100 000 är kvar i skuld sedan 90-talskrisen så har vi ett system som fungerar alldeles utmärkt för de nästan tio miljoner övriga invånarna.”

Claes Månsson, vd och ordförande i inkassobolagens intresseorganisation Svensk Inkasso säger att de svenska reglerna bygger på en flera hundra år gammal rättstradition och fungerar utmärkt. Det går inte bara att importera USA:s eller Finlands system i svensk juridik, menar han och ifråga-sätter utredningens siffror.

– Även om det vore som hon hävdar att 100 000 är kvar i skuld sedan 90-talskrisen så har vi ett system som fungerar alldeles utmärkt för de nästan tio miljoner övriga invånarna, säger Månsson.

Regler som i Finland vore farligt för betalningsmoralen, varnar han. Kreditutbudet och tillväxt i ekonomin kan också hotas. Den finska lagen har inte funnits länge nog för att man ska kunna uttala sig om den är bra, hävdar Månsson.

Men statliga fordringar skrivs ju av automatiskt efter fem år i Sverige och folk har inte slutat betala skatt för det. Varför skulle det ske om en privat skuld skrivs av efter 15 år?

– Men är det tillräckliga skäl att inskränka den privata äganderätten? I min bok är det inte det. Staten har dessutom indrivningsmöjligheter som privata banker inte är i närheten av.

Månsson instämmer i att systemet med skuldsanering kan förbättras och att det är på gång. Lagen om ocker borde ses över och det kanske är rimligt med räntetak, menar han.

– Vi ska inte ha kreditgivare som lurar folk och tar ockerräntor. Mitt jobb är att företräda de som har rättmätiga krav på att få sina skulder betalda, säger Månsson.

1Kommentarer

Jeanette. S:

Den som har levt på existensminimum genom löneutmätning i många år och som resulterar i en försämrad hälsa psykiskt och fysikt. Passar sig noga för att hamna i skuld igen.
Banken har skrivit av min skuld och sålt den för en bråkdel av den ursprungliga kapitalskulden och så fortsätter skulden sitt liv som en vandringspokal genom olika inkassobolag.
Det här vansinnet borde stoppas, vänta bara tills bo bubblan spricker, då stannar väl Sverige.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

När skulden blir ett livstidsstraff

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

13

"Innehavare av fackets kort sitter illa till"

Metallaren Åke Lantz i Mariestad är fly förbannad över att IF Metall lanserar kreditkort till medlemmarna med tjat och lock.

5

"Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA"

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

1

Andra länders syn på skuld

Utblick14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Förhandlingar är ingen quickfix

KrönikaKRÖNIKA I det korthuggna, snabba och uppskruvade tonläge som präglar samhällsdebatten i dag kan en avtalsförhandling verka segdragen. Men trögheten är viktig!

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vad vill den oheliga alliansen?

KRÖNIKAAlliansen upprepar gång på gång att regeringens politik för att stötta de svaga är skadlig för Sverige. Men den egna sakpolitiken har man lämnat därhän.

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Ingen strejk i hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har kommit överens med Visita om ett nytt kollektivavtal.

”Jag har rest runt världen med jobbet”

DET HÄR GÖR JAGLeif Ebbe Larsson är servicetekniker på Atlas Copco i Slagsta.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

Med vältränade ögon

ÖgonblicketKlockan är 11.44 på Volvo Cars Body Components

Strid om avtal kan stoppa Volvos storsäljare

Volvo Cars kan stå utan stötfångare till flera populära bilmodellr modeller från den 5 maj. IF Metallklubben hos underleverantören Plastal har sagt upp arbetstidsavtalet. Utan ett avtal blir det inget nattskift.

Rättegången mot Skogsnicke AB

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Tingsrätten friar alla Saab-chefer

Tingsrätten i Vänersborg friade i dag Saabs förre ägare och vd Victor Müller och sex andra personer på samtliga punkter.. Åtalen gällde bland annat svindleri och urkundsförfalskning.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

"Jag använder olika tejper till olika kunder"

DET HÄR GÖR JAG Annika Svedberg är operatör på Stora Enso i Fors.

Ny teknik ska stoppa farliga vibrationer

VibrationerMutterdragarnas skakningar är mycket skadliga. Nu provas en prototyp med stötdämpare på Bilia i Västra Frölunda för att slippa problem med vita fingrar.

Avtal 2017

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet - men det blev ändå ett klart ja.

1

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

"Osäkert om vi klarar reallönen"

PappersFredagens avtal sätter ramen för Pappers förhandling. – Den stora frågan är om avtalet klarar att hålla reallönerna, säger förbundets ordförande Matts Jutterström.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

En död i fallolycka på Rönnskärsverken

En man omkom tidigt i morse i en fallolycka på Boliden Rönnskärsverken i Skelleftehamn.

Försnillande pappersarbetare fick villkorlig dom

Pappersarbetaren vid ett norrländskt förskingrade minst 740 000 kronor ur avdelningens handkassa. Nu har domen fallt - villkorlig dom, böter och återbetalning.

Industrin har fått ett slutbud

UPPDATERAD Nu har facken och arbetsgivarna inom industrin fått slutbudet. I dag ska de svara ja eller nej.

Från olycka till dom

DA reder utTvå uppmärksammade dödsolyckor - i två olika länder. I Finland tog det 38 månader från olycka till dom, i Sverige 64 månader. DA visar att en av förklaringarna är dåligt utbildade poliser och överbelastade åklagare.

2

Förstämning i Skärblacka efter dödsolycka

Polisen har startat en förundersökning efter gårdagens dödsolycka på bruket i Skärblacka, då en entrprenörsanställd föll ner i ett schakt.

Tryckare med känsla för takt

ProfilenNär han tar trumpinnarna och sätter sig bakom trumsetet känner han lycka. Tryckaren Lennart Törnqvist berättar om hur föräldrar reagerar när deras barn vill börja spela trummor, och om att ha sin hobby som jobb.

Hämta mer