”Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”Svetsaren Maria Höök om när man inte orkar säga ifrån mot sexistiska kommentarer.

Skuldfällan

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt ”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

Om skribenterna:

Annina H Persson är professor i civilrätt vid  Örebro universitet och Ann-Sofie Henrikson, är Juris dr vid Umeå universitet. Båda forskar kring den rättsliga regleringen kring överskuldsättning och skuldsanering.

Krediter fyller en viktig funktion för oss konsumenter så att vi jämnare kan fördela växlande utgifter och ekonomiska behov efter livsinkomsten. Utbudet av konsumentkrediter har ökat explosionsartat i Sverige alltsedan kreditmarknaden avreglerades under 1980-talet. När pengarna inte räcker är det inga svårigheter att snabbt beviljas kredit, oavsett om pengarna behövs till mat för dagen eller en resa till varmare länder.

Tillgängligheten av krediter har medfört att svenska hushåll är högt skuldsatta både ur ett historiskt som ett internationellt perspektiv. Långt ifrån alla kredittagare drabbas av problem när skulden ska betalas tillbaka, men alltför många hamnar hos Kronofogden och har svårt att ta sig därifrån.

Knappt hälften av alla skuldsatta hos Kronofogden har funnits där i mer än tio års tid. Samtidigt visar forskning att människor som under lång tid har svårt att betala sina skulder i tid i högre grad blir sjuka och bidragsberoende än befolkningen i övrigt.

Samhällets intresse att komma till rätta med överskuldsättning handlar inte bara om omtanken om nödställda gäldenärer, utan det finns också ett starkt ekonomiskt intresse att hjälpa svårt skuldsatta att få en ny ekonomisk start.

Ett sätt att få en nystart är skuldsanering. Frågan är bara vilka och hur många skuldsatta som ska få den möjligheten. Alltsedan möjligheten att få skuldsanering infördes år 1994 har lagen varit kritiserad och den har utretts både på längden och tvären. Visserligen kan den politiska utvecklingen de senaste åren tala för ett större accepterande av skuldsanering som något nödvändigt, men oron för den allmänna betalningsmoralen förekommer fortfarande som ett starkt motargument.

Konsumentkreditmarknaden är i dag öppen för alla, ekonomiskt svaga som starka, på ett helt annat sätt än när kreditmarknaden var statligt reglerad. Under de strikta kreditförhållanden som då rådde förelåg en liten risk för att den konsument som bedömts klara av en kredit sedan skulle misslyckas med återbetalningen.

Den svenska skuldsaneringslagen och hur den tillämpas förefaller vara anpassad efter den statligt reglerade kreditmarknad som tidigare gällt. Staten bestämde då vem som fick låna, hur mycket och till vad. För den konsument som i dag missbedömer sin ekonomiska förmåga saknas i många fall en tillgänglig lösning för att komma till rätta med de ekonomiska problemen inom en rimlig framtid. Skuldsaneringslagens restriktiva tillämpning gör det svårt för många, särskilt yngre skuldsatta, att få möjlighet till en ny start.

Det finns därför anledning att även överväga att införa andra rättsliga och sociala stödinsatser som skulle kunna hjälpa svårt skuldsatta. I Finland som i högre grad än Sverige lyckats ta itu med detta har man bland annat infört preskription och sociala lån.

I svensk rätt preskriberas aldrig en fordran så länge borgenären vidtar preskriptionsavbrott med vissa intervaller och Kronofogden kan då fortsätta att driva in en skuld år ut och år in. I Finland kan en fordran inte drivas in efter 15, alternativt 20 år, visserligen med möjlighet till förlängning. Preskription har där varit särskilt effektivt för att hjälpa så kallade evighetsgäldenärer att komma ur sin svåra ekonomiska situation.

Möjligheten att få en kortfristig kredit av socialtjänsten är ett annat exempel på ett effektivt sätt att förebygga överskuldsättning som saknar motsvarighet i Sverige. Sociala lån kan beviljas den som på grund av små inkomster och tillgångar inte på något annat sätt kan få ett lån med rimliga villkor. Låntagaren ska ha förmåga att återbetala lånet eftersom lånet inte får vara ett alternativ till socialbidrag.

Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. En sådan öppen kreditmarknad måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut. Skuldavskrivning och skuldsanering bör i högre grad ses som en naturlig reglering av en lättillgänglig konsumentkreditmarknad.

Ann-Sofie Henrikson, juris dr, Umeå universitet
Annina H Persson, professor i civilrätt, Örebro universitet

1Kommentarer

Christer:

Mycket bra att ni tar upp detta ämnet.
Är själv i en liknande sits med stora skulder pga en personlig livskris.
Det som retar mig mest av allt är att de enligt lag kan begära en ränta på 7,5% eller mer utan problem.
Mig veterligen finns det inget sparalternativ inom finanssektorn som ger samma nivå på avkastning.
Så jag tipsar alltid folk som funderar kring sitt sparande att skippa alla fonder, aktier och sparkonton, köp en skuld och driv in den så får ni mycket högre utdelning på avsatt kapital.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

LÄSARBREVSom skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

2

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

3

När skulden blir ett livstidsstraff

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

13

Tidigare ministern: ”det är en livstidsfångenskap”

I USA tar banken huset om du inte betalar lånet. I Sverige tar banken huset, sen fortsätter de att jaga dig, även om du är hemlös och utblottad.

1

"Innehavare av fackets kort sitter illa till"

Metallaren Åke Lantz i Mariestad är fly förbannad över att IF Metall lanserar kreditkort till medlemmarna med tjat och lock.

6

"Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA"

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

1

Andra länders syn på skuld

Utblick14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

3

DA och Expressen granskar

Sälj inte ut vår säkerhet

LedareVaktbolagen måste granskas. Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

BONUS I INDUSTRIN

”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”

Gästkrönika”Att säga blankt nej till pengar är i de flesta fall inte någon möjlig facklig hållning. Men vi behöver förstå vad företaget vill med olika lönesystem och bonusar”, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

1

Industrin och jämställdhet

”Kvotera. Just do it”

DEBATTEftersom det är bevisat att det är för få kvinnor i bolagsstyrelser är det väl bara att åtgärda genom kvotering? Som arbetstagare är jag för övrigt själv inkvoterad”, skriver Kenneth Bergqvist, på Indexator i Vindeln.

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

DebattDet finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

1

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”

GästkrönikaSvetsaren och feministen Maria Höök funderar över gränslandet mellan okej och kränkande skämt, och när man själv blir en del av problemet.

1

Gör verklighet av nollvisionen

LEDAREIngen ska behöva skadas eller dö på jobbet. Industrins konkurrenskraft hör samman med arbetarnas hälsa, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Farliga vibrationer

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Delad stress blir mindre för alla

KRÖNIKA ”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

3

Det krävs mer än bara flex för företagen

KRÖNIKADet finns saker som behöver diskuteras i lagen om anställningsskydd, Las. Men det måste ske utan att maktbalansen rubbas mellan fack och arbetsgivare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Klyftorna är ett problem – för alla

Krönika”Den svenska modellen handlar om att vi tar gemensant ansvar för företagen. Då kan inte en vd tjäna lika mycket som 59 industriarbetare”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Har vi lärt oss att tänka efter före?

Krönika”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Viktlös bortom havet ser jag livet

KRÖNIKAJag längtar efter att få resa med bara handbagage och inte göra något annat än att vila, skriver Carl-Einar Häckner.

Kompetens­utveckling behövs nu!

Krönika”Nästan sju av tio av IF Metalls medlemmar säger att de inte har fått någon kompetensutveckling det senaste året. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

S behöver gå i opposition – mot S

Krönika”Socialdemokratin har gått vilse i sin anpassning till den liberala högern. Vi behöver skaka liv i den folkrörelse som en gång var”, skriver Pappers första vice ordförandeMikael Lilja.

1

Varje dag är Alla hjärtans dag!

KrönikaLåt inte emojis ersätta att vi möts på riktigt. Släpp mobilen skippa rosor och choklad. Industriarbetaren Tony Frid vill att vi släpper fram kärleken alla dagar på året, och att vi vågar kramas mer.

Usel slogan, bra politik

Ledare”Arbetarrörelsens EU-valrörelse behöver andas framtidstro och möjligheter om den ska entusiasmera några väljare”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

DEBATT”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Glömskan är satt i system

GÄSTKRÖNIKA”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr”, skriver journalisten och tidigare tv4-chefen Jan Scherman.

2

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

Ny krönikör

Ett tufft jobb – inte bara på bild

GÄSTKRÖNIKASvetsaren och bloggaren Maria Höök skriver om att spräcka stereotyper på jobbet och om varför hennes yrke är så bildmässigt.

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

Friskare arbetsliv – var god dröj

Krönika”Jakten på de sjuka fortsätter oavsett regering. Det är helt galet”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.

2

”Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning”

KRÖNIKA”Om så många mår så dåligt, är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”, skriver Daniel Mathisen.

1

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Döden på jobbet

Brotten som kom bort i valet

LEDARE”Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.