Att måla är som att kratta löv
Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.
Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
Debatt ”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.
Annina H Persson är professor i civilrätt vid Örebro universitet och Ann-Sofie Henrikson, är Juris dr vid Umeå universitet. Båda forskar kring den rättsliga regleringen kring överskuldsättning och skuldsanering.
Krediter fyller en viktig funktion för oss konsumenter så att vi jämnare kan fördela växlande utgifter och ekonomiska behov efter livsinkomsten. Utbudet av konsumentkrediter har ökat explosionsartat i Sverige alltsedan kreditmarknaden avreglerades under 1980-talet. När pengarna inte räcker är det inga svårigheter att snabbt beviljas kredit, oavsett om pengarna behövs till mat för dagen eller en resa till varmare länder.
Tillgängligheten av krediter har medfört att svenska hushåll är högt skuldsatta både ur ett historiskt som ett internationellt perspektiv. Långt ifrån alla kredittagare drabbas av problem när skulden ska betalas tillbaka, men alltför många hamnar hos Kronofogden och har svårt att ta sig därifrån.
Knappt hälften av alla skuldsatta hos Kronofogden har funnits där i mer än tio års tid. Samtidigt visar forskning att människor som under lång tid har svårt att betala sina skulder i tid i högre grad blir sjuka och bidragsberoende än befolkningen i övrigt.
Samhällets intresse att komma till rätta med överskuldsättning handlar inte bara om omtanken om nödställda gäldenärer, utan det finns också ett starkt ekonomiskt intresse att hjälpa svårt skuldsatta att få en ny ekonomisk start.
Ett sätt att få en nystart är skuldsanering. Frågan är bara vilka och hur många skuldsatta som ska få den möjligheten. Alltsedan möjligheten att få skuldsanering infördes år 1994 har lagen varit kritiserad och den har utretts både på längden och tvären. Visserligen kan den politiska utvecklingen de senaste åren tala för ett större accepterande av skuldsanering som något nödvändigt, men oron för den allmänna betalningsmoralen förekommer fortfarande som ett starkt motargument.
Konsumentkreditmarknaden är i dag öppen för alla, ekonomiskt svaga som starka, på ett helt annat sätt än när kreditmarknaden var statligt reglerad. Under de strikta kreditförhållanden som då rådde förelåg en liten risk för att den konsument som bedömts klara av en kredit sedan skulle misslyckas med återbetalningen.
Den svenska skuldsaneringslagen och hur den tillämpas förefaller vara anpassad efter den statligt reglerade kreditmarknad som tidigare gällt. Staten bestämde då vem som fick låna, hur mycket och till vad. För den konsument som i dag missbedömer sin ekonomiska förmåga saknas i många fall en tillgänglig lösning för att komma till rätta med de ekonomiska problemen inom en rimlig framtid. Skuldsaneringslagens restriktiva tillämpning gör det svårt för många, särskilt yngre skuldsatta, att få möjlighet till en ny start.
Det finns därför anledning att även överväga att införa andra rättsliga och sociala stödinsatser som skulle kunna hjälpa svårt skuldsatta. I Finland som i högre grad än Sverige lyckats ta itu med detta har man bland annat infört preskription och sociala lån.
I svensk rätt preskriberas aldrig en fordran så länge borgenären vidtar preskriptionsavbrott med vissa intervaller och Kronofogden kan då fortsätta att driva in en skuld år ut och år in. I Finland kan en fordran inte drivas in efter 15, alternativt 20 år, visserligen med möjlighet till förlängning. Preskription har där varit särskilt effektivt för att hjälpa så kallade evighetsgäldenärer att komma ur sin svåra ekonomiska situation.
Möjligheten att få en kortfristig kredit av socialtjänsten är ett annat exempel på ett effektivt sätt att förebygga överskuldsättning som saknar motsvarighet i Sverige. Sociala lån kan beviljas den som på grund av små inkomster och tillgångar inte på något annat sätt kan få ett lån med rimliga villkor. Låntagaren ska ha förmåga att återbetala lånet eftersom lånet inte får vara ett alternativ till socialbidrag.
Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. En sådan öppen kreditmarknad måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut. Skuldavskrivning och skuldsanering bör i högre grad ses som en naturlig reglering av en lättillgänglig konsumentkreditmarknad.
Ann-Sofie Henrikson, juris dr, Umeå universitet
Annina H Persson, professor i civilrätt, Örebro universitet
Mycket bra att ni tar upp detta ämnet.
Är själv i en liknande sits med stora skulder pga en personlig livskris.
Det som retar mig mest av allt är att de enligt lag kan begära en ränta på 7,5% eller mer utan problem.
Mig veterligen finns det inget sparalternativ inom finanssektorn som ger samma nivå på avkastning.
Så jag tipsar alltid folk som funderar kring sitt sparande att skippa alla fonder, aktier och sparkonton, köp en skuld och driv in den så får ni mycket högre utdelning på avsatt kapital.