Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

9 januari, 2019

Debatt ”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

Om skribenterna:

Annina H Persson är professor i civilrätt vid  Örebro universitet och Ann-Sofie Henrikson, är Juris dr vid Umeå universitet. Båda forskar kring den rättsliga regleringen kring överskuldsättning och skuldsanering.

Krediter fyller en viktig funktion för oss konsumenter så att vi jämnare kan fördela växlande utgifter och ekonomiska behov efter livsinkomsten. Utbudet av konsumentkrediter har ökat explosionsartat i Sverige alltsedan kreditmarknaden avreglerades under 1980-talet. När pengarna inte räcker är det inga svårigheter att snabbt beviljas kredit, oavsett om pengarna behövs till mat för dagen eller en resa till varmare länder.

Tillgängligheten av krediter har medfört att svenska hushåll är högt skuldsatta både ur ett historiskt som ett internationellt perspektiv. Långt ifrån alla kredittagare drabbas av problem när skulden ska betalas tillbaka, men alltför många hamnar hos Kronofogden och har svårt att ta sig därifrån.

Knappt hälften av alla skuldsatta hos Kronofogden har funnits där i mer än tio års tid. Samtidigt visar forskning att människor som under lång tid har svårt att betala sina skulder i tid i högre grad blir sjuka och bidragsberoende än befolkningen i övrigt.

Samhällets intresse att komma till rätta med överskuldsättning handlar inte bara om omtanken om nödställda gäldenärer, utan det finns också ett starkt ekonomiskt intresse att hjälpa svårt skuldsatta att få en ny ekonomisk start.

Ett sätt att få en nystart är skuldsanering. Frågan är bara vilka och hur många skuldsatta som ska få den möjligheten. Alltsedan möjligheten att få skuldsanering infördes år 1994 har lagen varit kritiserad och den har utretts både på längden och tvären. Visserligen kan den politiska utvecklingen de senaste åren tala för ett större accepterande av skuldsanering som något nödvändigt, men oron för den allmänna betalningsmoralen förekommer fortfarande som ett starkt motargument.

Konsumentkreditmarknaden är i dag öppen för alla, ekonomiskt svaga som starka, på ett helt annat sätt än när kreditmarknaden var statligt reglerad. Under de strikta kreditförhållanden som då rådde förelåg en liten risk för att den konsument som bedömts klara av en kredit sedan skulle misslyckas med återbetalningen.

Den svenska skuldsaneringslagen och hur den tillämpas förefaller vara anpassad efter den statligt reglerade kreditmarknad som tidigare gällt. Staten bestämde då vem som fick låna, hur mycket och till vad. För den konsument som i dag missbedömer sin ekonomiska förmåga saknas i många fall en tillgänglig lösning för att komma till rätta med de ekonomiska problemen inom en rimlig framtid. Skuldsaneringslagens restriktiva tillämpning gör det svårt för många, särskilt yngre skuldsatta, att få möjlighet till en ny start.

Det finns därför anledning att även överväga att införa andra rättsliga och sociala stödinsatser som skulle kunna hjälpa svårt skuldsatta. I Finland som i högre grad än Sverige lyckats ta itu med detta har man bland annat infört preskription och sociala lån.

I svensk rätt preskriberas aldrig en fordran så länge borgenären vidtar preskriptionsavbrott med vissa intervaller och Kronofogden kan då fortsätta att driva in en skuld år ut och år in. I Finland kan en fordran inte drivas in efter 15, alternativt 20 år, visserligen med möjlighet till förlängning. Preskription har där varit särskilt effektivt för att hjälpa så kallade evighetsgäldenärer att komma ur sin svåra ekonomiska situation.

Möjligheten att få en kortfristig kredit av socialtjänsten är ett annat exempel på ett effektivt sätt att förebygga överskuldsättning som saknar motsvarighet i Sverige. Sociala lån kan beviljas den som på grund av små inkomster och tillgångar inte på något annat sätt kan få ett lån med rimliga villkor. Låntagaren ska ha förmåga att återbetala lånet eftersom lånet inte får vara ett alternativ till socialbidrag.

Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. En sådan öppen kreditmarknad måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut. Skuldavskrivning och skuldsanering bör i högre grad ses som en naturlig reglering av en lättillgänglig konsumentkreditmarknad.

Ann-Sofie Henrikson, juris dr, Umeå universitet
Annina H Persson, professor i civilrätt, Örebro universitet

En kommentar till “Det måste bli lättare att få skuldavskrivning

  • Mycket bra att ni tar upp detta ämnet.
    Är själv i en liknande sits med stora skulder pga en personlig livskris.
    Det som retar mig mest av allt är att de enligt lag kan begära en ränta på 7,5% eller mer utan problem.
    Mig veterligen finns det inget sparalternativ inom finanssektorn som ger samma nivå på avkastning.
    Så jag tipsar alltid folk som funderar kring sitt sparande att skippa alla fonder, aktier och sparkonton, köp en skuld och driv in den så får ni mycket högre utdelning på avsatt kapital.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Mer åsiktsmaterial

Att måla är som att kratta löv

Att måla är som att kratta löv

Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Molnen tröstar och skrämmer

Molnen tröstar och skrämmer

Sommarens skogsbrand togs över av regntunga moln – och barnens sträckkollande på Transformers, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Jag har tafatt börjat ge upp alla planer som på något sätt berör skogen, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vi förtjänar bättre än så här

Vi förtjänar bättre än så här

egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kan förändra genom kärlek

Vi kan förändra genom kärlek

Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Du kanske också vill läsa…

Ovärdigt för ett välfärdsland

Ovärdigt för ett välfärdsland

”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.