Avtalet – en studie i maktbalans

Det är bra med en stor strejkkassa, men absolut viktigast för att jämna ut maktbalansen i avtalsförhandlingarna är att gå med i facket.

Om någon vecka löper riksavtalen ut och intensiva förhandlingar pågår om nya avtal. GS förhandlingsdelegationer kämpar hårt för reallönehöjningar och andra förbättringar i avtalen. Förhandlingar har sin egen logik och ibland kan det vara svårt att se de grundläggande förutsättningarna så därför tänkte jag ägna denna krönika åt en liten maktanalys i lönebildningens tecken.

Det gäller naturligtvis att ha skickliga förhandlare men i grunden handlar en avtalsförhandling om en helt annan styrkemätning. Det är nämligen så att varje nytt riksavtal utmanar en gällande maktordning. Arbetsgivarna har i kraft av ägande- och arbetsledningsrätten allt egentligt inflytande över vilka förhållanden som ska råda på arbetsplatsen. Den enda restriktionen är att man har att följa svensk lag. Ett kollektivavtal inskränker alltså arbetsgivarnas rätt att styra över sina företag.
Med detta som utgångspunkt kan man fråga sig vilka incitament som kan finnas för att frivilligt ge ifrån sig makt? Mer än 100 års erfarenhet säger oss att det inte finns några sådana. Det är därför löntagare insett att det är nödvändigt att balansera makten.
Genom att ansluta sig till fackföreningar och med kollektivets styrka möta motparten går det att hitta en rimligare maktbalans. Detta är själva kärnan i den svenska arbetsmarknadsmodellen och fackföreningarnas viktigaste uppdrag.

Detta innebär alltså att bakom all argumentering i en förhandling om nya riksavtal vilar en klassisk intressekonflikt. TT gjorde i slutet på februari en sammanställning av fackförbundens konfliktfonder. Förmågan att finansiera medlemmars konflikt-ersättning är förvisso en viktig del av maktbalansen men den allra viktigaste är ändå organisationsgraden.
För en facklig förhandlare är organisationsgraden en avgörande faktor för vilken tyngd som kan sättas bakom argumenten. Därför är det viktigt att ha i åtanke att avtalsförhandlingar inte sker bakom lyckta dörrar i några förhandlingslokaler i Stockholm. Förhandlingarna äger rum på arbetsplatserna, varje dag året runt.
Detta är fundamenta också för arbetsgivarsidan. Det är ingen slump att förslag om lägre löner främst inriktas på branscher med låg organisationsgrad.

För varje ny medlem i GS gynnas alltså förutsättningarna för att träffa bättre avtal. Varje ny medlem stärker förhandlingsdelegationerna. Vill du engagera dig i att förbättra villkoren på arbetsplatsen kan du naturligtvis engagera dig i facket och direkt försöka påverka vilka strategier som ska gälla i förhandlingarna. Men glöm inte också det viktigaste och mest grundläggande: Se till att arbetskamraterna är med i föreningen.

Per-Olof Sjöö