”Dags att bredda principen en arbetsplats – ett fack!”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Alliansen mellan S och L i kamp för demokratin har all anledning att återuppstå"Helle Klein, chefredaktör.

Slutspurt i avtalsrörelsen

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen kärvar och industrifacken talar om konflikt. Vad händer nu? DA reder ut det trassliga spelet om din nya lön och dina arbetsvillkor.

Just nu är det tyst från förhandlingarna. Efter arbetsgivarnas nej till 2-årsavtal har avtalsrörelsen hamnat i baklås.

Det kärvar mer än vanligt den här gången. I tre månader har förhandlingarna pågått mellan å ena sidan facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges ingenjörer) och å andra sidan arbetsgivarna.

Sedan första mars har parterna fått hjälp av de opartiska ordförandena, Opo. Tanken är att Opo ska se till att få fram ett avtal i rätt tid. Alltså före mars månads utgång.

Varför är det så viktigt att avtalet blir klart i tid?

För att kunna komma först. Är det något som facken inom industrin och arbetsgivarna är ense om så är det att industrins avtal ska ”sätta märket” för resten av arbetsmarknaden. Industrins avtal ska vara normerande, som det brukar heta. Inga avtalsområden ska få mer än industrin.

Om andra hinner före industrin, vad händer då?

Då förlorar industrins avtal sin roll som riktmärke. I så fall hotar avtalskaos och huggsexa som på 1980-tralet, menar de som värnar Industriavtalet. Många känner sig heller inte bundna av industrins märke. Exempelvis har 6F-facken (Byggnads, Målarna, Elektrikerna, Fastighets och Seko) krävt högre löneökningar än vad industrins fack har gjort. Och deras avtal går också ut nu sista mars.

Varför kommer inte arbetsgivarna och facken inom industrin överens?

Man tycks stå alltför långt ifrån varandra. Inte minst när det gäller lönerna. Arbetsgivarna kan tänka sig ett ettårigt avtal på 0,5 procent. Facken kräver 2,8 procent.

Gäller det bara lönerna?

Nej, det gäller också frågor om inflytande och flexibilitet. Till exempel hur länge och när du ska jobba.

Hur då?

Den största arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen vill att arbetsgivaren ska kunna variera arbetstiden med 5 timmar i veckan. Det skulle öppna för lördagsarbete.  En annan stor arbetsgivarorganisation, Ikem (plast, kemi, läkemedel), vill ge den enskilde arbetsgivaren rätt att variera arbetsdagen med 2 timmar – om man inte kommer överens med den lokala fackklubben om något annat. Med sådana här ”arbetstidskorridorer” minskar de anställdas inflytande över arbetstiderna, enligt facket.

Löner och arbetstider. Finns det fler frågor där parterna står långt ifrån varandra?

Definitivt. Det finns särskilt en fråga på Teknikavtalet som är det största avtalsområdet och som vill vara först ut. Den riktigt heta frågan handlar om ”kollektivavtalets disposivitet”.

Vad menas med det?

Att du kan få jobba för löner som ligger under och på arbetsvillkor som är sämre än vad som anges i kollektivavtalet. ”Disposivitet” betyder att något inte är bindande. Arbetsgivarna inom verkstadsindustrin vill inte att det riksomfattande kollektivavtalet ska vara bindande för alla arbetsplatser.  Tvärtom ska den enskilde arbetsgivaren kunna komma överens med den lokala fackklubben om lägre löner och sämre villkor än vad som står i kollektivavtalet.

Hur motiverar arbetsgivarna det?

De ekonomiska förutsättningarna ser så olika ut för olika företag, menar man. Teknikföretagen säger att man lokalt ska kunna ”komma överens om villkor som är anpassade till verksamhetens situation”. Ett företag ska inte ens behöva vara bundet att betala ut lönehöjningar. ”Hela löneavtalen inklusive utrymmet för lönerevision ska vara lokalt dispositiva”, heter det i Teknikföretagens avtalsbud från i december.

Men det är väl egentligen inget nytt?

Nej, man kan säga att arbetsgivarna i verkstadsindustrin drivit det kravet i snart 25 år. Utan framgång.

Skulle de vara närmare ett genombrott den här gången?

Skillnaden mot tidigare är att nu har inte kravet kunnat sorteras bort från förhandlingarna.

Hur då ”sorteras bort”?

Det har med förhandlingsgången att göra. Den normala gången har varit att Opo först föreslår en skiss för parterna. Inga siffror, inget konkret utan i stort sett bara hur långt avtalet skulle kunna vara. När Opo fått ja på sin skiss går de vidare och återkommer med ett mer konkret första förslag till nytt avtal. När de är klara med det förslaget återstår slutbudet. Under gången brukar de riktigt heta frågorna – där facket och arbetsgivarna står riktigt långt ifrån varandra – kunna sorters bort för att möjliggöra ett nytt avtal.

Och i år?

Nu finns inte ens en skiss eftersom arbetsgivarna sa nej till den. Inte heller något första avtalsförslag. Det här innebär att inga svåra frågor har försvunnit under resans gång. Opo har inte kommit någonstans och snart går tiden ut.

Vad innebär det?

Att facken och arbetsgivarna inte kommit närmare varandra. De stora skillnaderna finns kvar inför slutrundan. Både vad gäller löneökningarnas storlek, arbetstiderna och frågan om man ska kunna träffa lokala avtal som är sämre än kollektivavtalet.

Och därmed ökar konfliktrisken?

Ja, eftersom skillnaderna fortfarande är så pass stora. Om arbetsgivarnas krav på ”disposivitet” ligger kvar och det blir konflikt så blir det av all att döma en konflikt om hela kollektivavtalet, inte om någon procent hit eller dit.

Vad är det som är särskilt svårsmält för arbetsgivarna?

Nivån på fackens lönekrav förstås. De tycker 2,8 procent är alldeles för mycket och hänvisar bland annat till den obefintliga inflationen och osäkra exportmarknaden. De vill heller inte ha några individgarantier eller höjningar av avtalens lägsta löner. Dessutom vill de bestämma mer över arbetstiderna och inte behöva köpslå med det lokala facket. Det måste bli enklare och billigare att göra arbetstiderna mer flexibla, säger Teknikföretagen.

Vilket är det troligaste scenariot framöver?

Svårt att säga, men med tanke på att tiden är knapp så talar mycket för att Opo lägger ett slutbud direkt – utan att ha kunnat plocka bort de riktigt heta och svårsmälta kraven. Och då står vi för en mycket komplicerad situation som mycket väl kan utmynna i konflikt.

Vad innebär konflikt?

Att facken kan låta sina medlemmar exempelvis vägra övertid. Facket kan också blockera nyanställningar, ta ut vissa företag i strejk och begära sympatiåtgärder från andra fackförbund. Arbetsgivarna kan å sin sida stänga ute fackens medlemmar från sina jobb, det kallas lockout.

Blir det konflikt direkt om inget avtal finns den sista mars?

Nej, inte nödvändigtvis. Om förhandlingarna drar över tid kan parterna antingen förlänga (prolongera på avtalssvenska) det avtal som gäller idag. Eller säga upp avtalet. Prolongeras inte avtalet går vi in i ett avtalslöst tillstånd. Då har parterna rätt att varsla om konflikt. Men Opo kan skjuta upp en stridsåtgärd i sju eller i vissa fall 14 dagar.

Om det blir konflikt, vad kan hända då?

Vanligtvis börjar facken med en övertidsblockad. Det vill säga: inga medlemmar befattar sig med övertidsarbete. Det kan slå hårt mot företagen.

Varför skulle en övertidsblockad vara så effektiv?

Företagen är beroende av att det jobbas övertid. Många företag har hållit nere antalet fast anställda och blir det mycket att göra får folk jobba över. Övertid är en del av flexibiliteten. Den flexibla industri vi har sedan 20-25 år tillbaka innebär att man jobbar ”just in time”.  Det vill säga: produkterna ska fram på kortast möjliga tid efter att man har fått in en order. Därför är företagen beroende av ”precisions-bemanning”. Rätt antal människor i produktionen vid rätt tidpunkt. ”Just in time”-produktionen är mycket störningskänslig och därför skulle sannolikt en övertidsblockad vara mycket kännbar. För facket har en övertidsblockad den fördelen att den både är verkningsfull och billig.  Man behöver ju inte betala ut något strejkunderstöd. IF Metall kan låta sin strejkkassa på 8,7 miljarder kronor ligga orörd samtidigt som man tillgriper kännbara stridsåtgärder.

Det har ju varit arbetsfred så länge. Vilka erfarenheter finns det av övertidsblockader?

20 år har gått sedan den senaste konflikten i verkstadsindustrin. Dåvarande Metall blockerade övertiden och fick till slut igenom ett avtal som man var rätt nöjt med. Dels lyckades facket påbörja en arbetstidsförkortning. Dels förhindrades arbetsgivarnas försök att tillåta lokala försämringar av kollektivavtalet. Det var just efter den avtalsrörelsen som parterna satte sig ner och förhandlade fram en ny förhandlingsordning, Industriavtalet.

Har det varit någon konflikt inom industrin under Industriavtalets snart 20 åriga historia?

Bara en gång. Våren 2010, då Pappers strejkade. Efteråt sa arbetsgivarna upp Industriavtalet och ville förhandla om det. Ett nytt Industriavtal fanns på plats året efter, men utan Pappers som valde att lämna samordningen inom industrin.

 


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Parterna samlas för påskuppgörelse

GS-facket har rensat bordet inför slutförhandlingen som startar i påskhelgen, IF Metall bär med sig ett antal tunga frågor. Avtalet går ut om nio dagar.

Striden om tiden

DA reder utVarför är arbets­givarnas krav på anpassad arbetstid ett rött skynke för facken?

Arbetstidskontot - ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Arbetstidskorridoren ger arbetsgivaren möjlighet att bestämma mer över när du ska jobba. Nu vill arbetsgivarna att den förlängs och därigenom öppna för lördagsarbete.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2017

"Vi är beredda att gå i konflikt"

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal "banbrytande". Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en "för hög, men ändå rimlig nivå".

1

"Känns bra med delpensionen"

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

11

Lär dig tala avtalssvenska

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra. Från a till ö.

Så snuvas unga på pension

DA reder utTvåtusen kronor i månaden. Så mycket förlorar du på att arbetsgivarna betalar in pensionspremien först från det år du fyller 25. Det visar siffror som DA tagit fram.

2

”Pension är en ungdomsfråga”

Alla ska omfattas av SAF/LO-pension. Det menar Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers. Pensionsfrågan kommer att vara het under vårens avtalsrörelse.

1

Det nya arbetslivet

Klart med nytt bemanningsavtal

Bemanningsavtalet är klart. Ett treårigt avtal på 6,5 procent. Två nyheter är avsättningar till extrapension och en arbetsgrupp som ska se över arbetsmiljön.

Ingen strejk i hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har kommit överens med Visita om ett nytt kollektivavtal.

IF Metall kan lägga sympativarsel

Om inte medlingen mellan Hotell- och restaurangfacket och Visita lyckas kan IF Metall komma att lägga "tunga sympativarsel" mot exportindustrin, sa ordförande Anders Ferbe på IF Metalls avtalsråd.

Enhälligt ja till IF Metalls avtal

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till den nya uppgörelsen. Dagens Arbete frågade fem delegater vad de tycker - det är mest mest ros men också en del invändningar om lönenivån.

Industrin har fått ett slutbud

UPPDATERAD Nu har facken och arbetsgivarna inom industrin fått slutbudet. I dag ska de svara ja eller nej.

"För lågt avtalsvärde"

GS-facket säger nej, men arbetsgivaren TMF tycker att tre års arbetsfred är värt ett "för dyrt" avtal.

1

Pappers lämnade förhandlingarna

Avtal 2017Pappers och tjänstemännens gemensamma avtal om allmänna anställningsvillkor är i gungning. Torsdagens förhandlingar slutade med att facken lämnade förhandlingsbordet.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

"Det blir nog inte under två procent"

Avtal 2017På Lamiflex tjänar alla lika mycket, här får ingen någon del av LO:s låglönesatsning - men man ställer sig helhjärtat bakom den.

Industrins heta stridsfrågor

Avtal 2017Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

4

De vill ha extra för kompetenslyft

De centrala avtalen måste bli tydligare. Lönepotten ska inte bekosta kompetensutvecklingen som gör företagen effektivare, tycker IF Metallklubben på Nordifa i Halmstad.

1

"Vi betalar alltid vår löneutveckling"

IF Metalls grundinställning är att potten ska höja den genomsnittliga lönenivån på företaget, inte användas till lönehöjning för den som utvecklats i jobbet. Men frågan är komplicerad, enligt Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare.

"Inget nytt i deras bud"

Avtal 2017Dagens bud på 1,5 procent från arbetsgivarna till facken inom industrin avvisades direkt. – Den siffran hörde vi redan i julas. Ingenting har förändrats i deras bud, säger Anders Ferbe på IF Metall.

Märket utmanas

"Han lever kvar i en gammal värld"

Både industrins parter och Kommunal sågar professor Lars Calmfors förslag att märket behöver omprövas. Flexibilitet finns redan anser parterna.

3

"Spänningar om alla ska ha samma löneökning"

Avtal 2017Det är på sikt ohållbart att tvinga resten av arbetsmarknaden hålla nere lönerna för att anpassa sig till exportindustrins förutsättningar. Det säger Arbetsmarknadspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors.

1

"Man borde ha rätt till deltid"

Avtal 2017Dagens Arbete åkte till Stora Enso i Fors för att ta tempen inför avtalsrörelsen. Arbetstidskontot är en helig ko, men annars handlar det mest om löneökning.

1
Hämta mer