"Regional ojämlikhet hotar demokratin"Helle Klein, chefredaktör.

"Jag blev svensk – och en miljömupp"Zinat Pirzadeh i en gästkrönika om kulturkrockar.

Slutspurt i avtalsrörelsen

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen kärvar och industrifacken talar om konflikt. Vad händer nu? DA reder ut det trassliga spelet om din nya lön och dina arbetsvillkor.

Just nu är det tyst från förhandlingarna. Efter arbetsgivarnas nej till 2-årsavtal har avtalsrörelsen hamnat i baklås.

Det kärvar mer än vanligt den här gången. I tre månader har förhandlingarna pågått mellan å ena sidan facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges ingenjörer) och å andra sidan arbetsgivarna.

Sedan första mars har parterna fått hjälp av de opartiska ordförandena, Opo. Tanken är att Opo ska se till att få fram ett avtal i rätt tid. Alltså före mars månads utgång.

Varför är det så viktigt att avtalet blir klart i tid?

För att kunna komma först. Är det något som facken inom industrin och arbetsgivarna är ense om så är det att industrins avtal ska ”sätta märket” för resten av arbetsmarknaden. Industrins avtal ska vara normerande, som det brukar heta. Inga avtalsområden ska få mer än industrin.

Om andra hinner före industrin, vad händer då?

Då förlorar industrins avtal sin roll som riktmärke. I så fall hotar avtalskaos och huggsexa som på 1980-tralet, menar de som värnar Industriavtalet. Många känner sig heller inte bundna av industrins märke. Exempelvis har 6F-facken (Byggnads, Målarna, Elektrikerna, Fastighets och Seko) krävt högre löneökningar än vad industrins fack har gjort. Och deras avtal går också ut nu sista mars.

Varför kommer inte arbetsgivarna och facken inom industrin överens?

Man tycks stå alltför långt ifrån varandra. Inte minst när det gäller lönerna. Arbetsgivarna kan tänka sig ett ettårigt avtal på 0,5 procent. Facken kräver 2,8 procent.

Gäller det bara lönerna?

Nej, det gäller också frågor om inflytande och flexibilitet. Till exempel hur länge och när du ska jobba.

Hur då?

Den största arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen vill att arbetsgivaren ska kunna variera arbetstiden med 5 timmar i veckan. Det skulle öppna för lördagsarbete.  En annan stor arbetsgivarorganisation, Ikem (plast, kemi, läkemedel), vill ge den enskilde arbetsgivaren rätt att variera arbetsdagen med 2 timmar – om man inte kommer överens med den lokala fackklubben om något annat. Med sådana här ”arbetstidskorridorer” minskar de anställdas inflytande över arbetstiderna, enligt facket.

Löner och arbetstider. Finns det fler frågor där parterna står långt ifrån varandra?

Definitivt. Det finns särskilt en fråga på Teknikavtalet som är det största avtalsområdet och som vill vara först ut. Den riktigt heta frågan handlar om ”kollektivavtalets disposivitet”.

Vad menas med det?

Att du kan få jobba för löner som ligger under och på arbetsvillkor som är sämre än vad som anges i kollektivavtalet. ”Disposivitet” betyder att något inte är bindande. Arbetsgivarna inom verkstadsindustrin vill inte att det riksomfattande kollektivavtalet ska vara bindande för alla arbetsplatser.  Tvärtom ska den enskilde arbetsgivaren kunna komma överens med den lokala fackklubben om lägre löner och sämre villkor än vad som står i kollektivavtalet.

Hur motiverar arbetsgivarna det?

De ekonomiska förutsättningarna ser så olika ut för olika företag, menar man. Teknikföretagen säger att man lokalt ska kunna ”komma överens om villkor som är anpassade till verksamhetens situation”. Ett företag ska inte ens behöva vara bundet att betala ut lönehöjningar. ”Hela löneavtalen inklusive utrymmet för lönerevision ska vara lokalt dispositiva”, heter det i Teknikföretagens avtalsbud från i december.

Men det är väl egentligen inget nytt?

Nej, man kan säga att arbetsgivarna i verkstadsindustrin drivit det kravet i snart 25 år. Utan framgång.

Skulle de vara närmare ett genombrott den här gången?

Skillnaden mot tidigare är att nu har inte kravet kunnat sorteras bort från förhandlingarna.

Hur då ”sorteras bort”?

Det har med förhandlingsgången att göra. Den normala gången har varit att Opo först föreslår en skiss för parterna. Inga siffror, inget konkret utan i stort sett bara hur långt avtalet skulle kunna vara. När Opo fått ja på sin skiss går de vidare och återkommer med ett mer konkret första förslag till nytt avtal. När de är klara med det förslaget återstår slutbudet. Under gången brukar de riktigt heta frågorna – där facket och arbetsgivarna står riktigt långt ifrån varandra – kunna sorters bort för att möjliggöra ett nytt avtal.

Och i år?

Nu finns inte ens en skiss eftersom arbetsgivarna sa nej till den. Inte heller något första avtalsförslag. Det här innebär att inga svåra frågor har försvunnit under resans gång. Opo har inte kommit någonstans och snart går tiden ut.

Vad innebär det?

Att facken och arbetsgivarna inte kommit närmare varandra. De stora skillnaderna finns kvar inför slutrundan. Både vad gäller löneökningarnas storlek, arbetstiderna och frågan om man ska kunna träffa lokala avtal som är sämre än kollektivavtalet.

Och därmed ökar konfliktrisken?

Ja, eftersom skillnaderna fortfarande är så pass stora. Om arbetsgivarnas krav på ”disposivitet” ligger kvar och det blir konflikt så blir det av all att döma en konflikt om hela kollektivavtalet, inte om någon procent hit eller dit.

Vad är det som är särskilt svårsmält för arbetsgivarna?

Nivån på fackens lönekrav förstås. De tycker 2,8 procent är alldeles för mycket och hänvisar bland annat till den obefintliga inflationen och osäkra exportmarknaden. De vill heller inte ha några individgarantier eller höjningar av avtalens lägsta löner. Dessutom vill de bestämma mer över arbetstiderna och inte behöva köpslå med det lokala facket. Det måste bli enklare och billigare att göra arbetstiderna mer flexibla, säger Teknikföretagen.

Vilket är det troligaste scenariot framöver?

Svårt att säga, men med tanke på att tiden är knapp så talar mycket för att Opo lägger ett slutbud direkt – utan att ha kunnat plocka bort de riktigt heta och svårsmälta kraven. Och då står vi för en mycket komplicerad situation som mycket väl kan utmynna i konflikt.

Vad innebär konflikt?

Att facken kan låta sina medlemmar exempelvis vägra övertid. Facket kan också blockera nyanställningar, ta ut vissa företag i strejk och begära sympatiåtgärder från andra fackförbund. Arbetsgivarna kan å sin sida stänga ute fackens medlemmar från sina jobb, det kallas lockout.

Blir det konflikt direkt om inget avtal finns den sista mars?

Nej, inte nödvändigtvis. Om förhandlingarna drar över tid kan parterna antingen förlänga (prolongera på avtalssvenska) det avtal som gäller idag. Eller säga upp avtalet. Prolongeras inte avtalet går vi in i ett avtalslöst tillstånd. Då har parterna rätt att varsla om konflikt. Men Opo kan skjuta upp en stridsåtgärd i sju eller i vissa fall 14 dagar.

Om det blir konflikt, vad kan hända då?

Vanligtvis börjar facken med en övertidsblockad. Det vill säga: inga medlemmar befattar sig med övertidsarbete. Det kan slå hårt mot företagen.

Varför skulle en övertidsblockad vara så effektiv?

Företagen är beroende av att det jobbas övertid. Många företag har hållit nere antalet fast anställda och blir det mycket att göra får folk jobba över. Övertid är en del av flexibiliteten. Den flexibla industri vi har sedan 20-25 år tillbaka innebär att man jobbar ”just in time”.  Det vill säga: produkterna ska fram på kortast möjliga tid efter att man har fått in en order. Därför är företagen beroende av ”precisions-bemanning”. Rätt antal människor i produktionen vid rätt tidpunkt. ”Just in time”-produktionen är mycket störningskänslig och därför skulle sannolikt en övertidsblockad vara mycket kännbar. För facket har en övertidsblockad den fördelen att den både är verkningsfull och billig.  Man behöver ju inte betala ut något strejkunderstöd. IF Metall kan låta sin strejkkassa på 8,7 miljarder kronor ligga orörd samtidigt som man tillgriper kännbara stridsåtgärder.

Det har ju varit arbetsfred så länge. Vilka erfarenheter finns det av övertidsblockader?

20 år har gått sedan den senaste konflikten i verkstadsindustrin. Dåvarande Metall blockerade övertiden och fick till slut igenom ett avtal som man var rätt nöjt med. Dels lyckades facket påbörja en arbetstidsförkortning. Dels förhindrades arbetsgivarnas försök att tillåta lokala försämringar av kollektivavtalet. Det var just efter den avtalsrörelsen som parterna satte sig ner och förhandlade fram en ny förhandlingsordning, Industriavtalet.

Har det varit någon konflikt inom industrin under Industriavtalets snart 20 åriga historia?

Bara en gång. Våren 2010, då Pappers strejkade. Efteråt sa arbetsgivarna upp Industriavtalet och ville förhandla om det. Ett nytt Industriavtal fanns på plats året efter, men utan Pappers som valde att lämna samordningen inom industrin.

 


hg@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Parterna samlas för påskuppgörelse

GS-facket har rensat bordet inför slutförhandlingen som startar i påskhelgen, IF Metall bär med sig ett antal tunga frågor. Avtalet går ut om nio dagar.

stampelklocka-4

Striden om tiden

DA reder utVarför är arbets­givarnas krav på anpassad arbetstid ett rött skynke för facken?

ATK-hjarta-bred

Arbetstidskontot - ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

Makten över arbetstiden 
är en stridsfråga i avtalsrörelsen.  Foto: Sara Kroon

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Arbetstidskorridoren ger arbetsgivaren möjlighet att bestämma mer över när du ska jobba. Nu vill arbetsgivarna att den förlängs och därigenom öppna för lördagsarbete.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Tvätteriavtalet

Textilia tvätt- och textilservice i Långsele. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Strejkvarslet avblåst – avtal klart

Tvätteriarbetarna har fått ett nytt avtal. IF Metall fick igenom kravet på garanterad löneökning efter två anställningsår.

Strejkvarsel på tvätterier

IF Metall varslar om strejk på tvätteriavtalet för att få igenom kravet på utvecklingsgarantier.

Foto: Joakim Andersson

"Kampviljan är jättehög"

Det är en påtaglig risk för konflikt i tvätteriindustrin, enligt både fack och arbetsgivare. Och hos fackets medlemmar finns en tydlig vilja att visa sitt missnöje, enligt Mikael Herrgård klubbordförande på Textilia i Rimbo.

Stor konfliktrisk i tvätteriindustrin

Avtal 2016Den sista juni löper avtalet i tvätteriindustrin ut. Nu varnar både IF Metall och arbetsgivarsidan för konflikt. Stötestenen är att facket kräver en garanterad löneutveckling.

DA-reder-ut-avtal-drag

Snart dags för ny avtalsrörelse

UPPLADDNINGIndustrifacken satt nöjda efter årets avtal. Men arbetsgivarna köpte en arbetsfred till ett pris de inte ansåg sig ha råd med. Nu rustas för tuffare tag. Vi reder ut avtalsrörelsen 2017.

1

Avtal 2016

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Helgmangling för att undvika strejk

Det blir medling hela helgen mellan GS och Almega för att nå ett nytt avtal och därmed undvika en strejk från onsdag i nästa vecka. GS säger samtidigt att det kan bli utökat varsel om tryckerierna rundar konflikten genom att flytta produktionen.

Parterna förbereder sig för tidningsstrejk

300 grafiker kan tas ut i strejk om en dryg vecka, vilket slår mot Expressen och andra stora tidningar. Tryckeriet Pressgrannar svarar med att flytta produktion till andra ställen. Nu ska tre medlare försöka lösa konflikten.

GS varslar om strejk

GS varslar om strejk för grafiker på tre tidningstryckerier. En kärnfråga är rätten till delpension.

1
avtalsfilm,-bubbla

Vad är egentligen en OpO?

FilmStrejk, medling, avtal. Så får du grepp om avtalsrörelsen – på två minuter.

Nytt bemanningsavtal

Nytt bemanningsavtal för 30 000 i LO

Det nya bemanningsavtalet inom LO-området är värt 2,2 procent och ger den anställde lön även för den tid han eller hon är tillgänglig utöver bokad tid.

1
sara-flink-kronika

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

Inte dags än för sympatiåtgärder

Temperaturen stiger på arbetsmarknaden, med flera strejker igång eller på väg att starta och en lockout varslad. De tre industriförbunden IF Metall, GS och Pappers har ännu inte fått några förfrågningar om sympatiåtgärder.

Avtalsrådet sa ja

IF Metalls avtalsråd har beslutat säga ja till de åtta kollektivavtal som förhandlats fram.

Pappers-ja till nya avtalet

Det blev rejäl debatt om det nya avtalet när Pappers samlades till extra förbundsmöte i dag. Kritiken gällde främst förändringarna i ATK:n. Men avtalet godkändes med mycket stor majoritet.

7

Verktyg för lönen

Svårare säga nej till lönesystem

Det nya Teknikavtalet har vässats när det gäller kraven att införa system för rättvisare löner. Erfarenheten visar att lönesystem gynnar jämställdheten.

Industrins avtal klart

LO sätter ned foten i avtalsrörelsen

LO och Svenskt Näringsliv gör gemensam sak och rekommenderar de parter som ännu inte träffat avtal att följa "märket" som har satts för industrin.

5
Fr v: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livs, och Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges, då facken och arbetsgivarna på torsdagskvällen håller pressträff i Stockholm med anledning av medlarnas slutbud i industriförhandlingarna. 
Foto: Christine Olsson / TT

Parterna säger ja till 2,2 procent

Ett nytt avtal för 600 000 industrianställda ger 2,2 procent under ett år, varav 0,2 procent är delpension. Facken säger sig vara nöjda, men arbetsgivarna tycker att avtalet blev för dyrt.

11

Återgång till ett klassiskt byte

En nöjd fackbas, som slapp undan "ökad flexibilitet". En djupt besviken förhandlingschef på Teknikföretagen, som "saknade grejer att byta". Årets avtal innebär en återgång till att köpa arbetsfred med pengar, skriver DA:s Harald Gatu.

Helle Klein, chefredaktör.

"Industrins parter har gjort sitt"

DA:s chefredaktör Helle Klein kallar avtalet ett fiasko för arbetsgivarna, men betonar vikten av att båda parter vunnit fortsatt arbetsfred.

1

"Facket ägnar sig åt ett slags diktatförhandlingar"

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe rasar mot det han kallar fackens "diktatförhandlingar" och säger att man nu ska utreda om industriavtalet ska sägas upp. IF Metalls Anders Ferbe ger dock svar på tal.

2

Rätt till deltid och pengar i plånboken

Pappers avtal är nu klart. Det är på ett år, ger 2,2 procents lönelyft eller 608 kronor i månaden. Avtalet har också en mycket tydlig pensionsprofil, med bland annat rätt till delpension från 60 års ålder.

10

Pappers : Vårt avtal kommer på fredagen

Pappers räknar med att ha ett avtal klart under fredagen. Ordförande Matts Jutterström kallar fredagskvällens besked för "en skaplig uppgörelse"

Parterna kallar till pressträff

Klockan 19 i kväll håller parterna i industrin varsin presskonferens i Stockholm med anledning av slutbudet från opartiska ordföranden, Opo.

Slutbud från Opo

Nu på förmiddagen får parterna i industrin en slutlig hemställan från de opartiska ordförandena, Opo. Vid midnatt går det gamla avtalet ut.

Nu finns en lösning för Kvarnsveden

Pappers har enats med arbetsgivaren om en lösning av den segdragna tvisten om ett lokalavtal på Kvarnsveden. De som drabbats av längre arbetstid får bland annat ett engångsbelopp och drygt 1 procent extra i lön under två år. Arbetsgivaren får option på arbete 1 maj 2018 utan extra kostnad.

6

Slutförhandlingar på gång

Därför är det låst läge i förhandlingarna

Har industriarbetsgivarna målat in facken i ett hörn med sitt överraskande påskutspel? Hur dåligt var egentligen budet om man tittar i backspegeln? Och varför sade facken nej i dag? DA:s Harald Gatu reder ut varför avtalsrörelsen är så fastlåst.

Arbetsgivarna släpper kravet på ökad flexibilitet

Industrins arbetsgivare erbjuder facken ett 2-årsavtal på 3,5 procent. Dessutom släpper de kravet på ökad flexibilitet.

11

Pappers: 3,6 procent för andra året

Pappers kräver 3,6 procent under andra avtalsåret inklusive 9 timmars ATK. –Det är vad branschen tål, säger ordförande Matts Jutterström.

Illustration: JENNY LUCANDER

Lång natts färd mot nytt avtal

Det är slutspurt i avtalsrörelsen och det sägs att iskallast mage och bästa sittfläsk vinner. Men varför snacka när alla är trötta? Här en favorit i repris från 2013 om nattmanglingens psykologi.

Hämta mer