"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Den nya skogsindustrin

Foto: TT

Framtidens pussel går inte ihop

granDen svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp, för det gröna guldet räcker inte till allt i framtiden.

Det är sant att tillväxten är betydligt högre än avverkningen. Skogen växer ungefär 120 miljoner skogskubikmeter per år, medan avverkningen är kring 90 miljoner skogskubikmeter. Men en del av tillväxten sker i skyddad skog. Skogsindustrin kommer därför inte åt den.

Skogsindustrins exportvärde var 127 miljarder kronor förra året. Det är drygt 10 procent av den totala svenska exporten. Frågan är på vilket sätt skogen används bäst i framtiden. Danske Bank har gjort en analys:

– För landet Sverige är det bäst att utnyttja skogen till det som ger mest intäkter och flest jobb. Då är papper bättre än massa, lister och hus bättre än brädor, diesel bättre än brännved, säger Johan Freij, affärsområdeschef för land och skog vid Danske Bank.

– En mix är det bästa, och samtidigt ta hänsyn till natur och miljö.

Källor: Danske Bank, Naturskyddsföreningen, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, SP Processum, Sveriges Träbyggnadskansli, Svenska bioenergiföreningen.

Så vill branschen öka användningen

skogen-pappMassa- och pappersindustrin: + 6 miljoner skogs-kubikmeter.
  • I dag: 42 miljoner skogskubikmeter per år används till massaved.
  • Framtid: Industrin har investerat 20 miljarder mellan 2014 och 2016. Det kräver ett ökat virkesuttag på åtminstone 6 miljoner skogskubikmeter från och med år 2020.
skogen-virkeSågade trävaror: + /- 0 miljoner
  • I dag: Cirka 44 miljoner skogskubikmeter används i sågverksindustrin. Den totala trävaruproduktionen ligger på cirka 18 miljoner kubikmeter per år.
  • Framtid: Det finns inga större planerade investeringar. Produktionen kan komma att öka om några år. Längre in i framtiden förväntas efterfrågan på trävaror öka både på hemma- och exportmarknaden.
skogen-husIndustriellt träbyggande: + 0,5 miljoner
  • I dag: Cirka 3 000 lägenheter i flerfamiljshus byggs i trä varje år.
  • Framtid: Företag inom industriellt träbyggande har gjort satsningar på kring 800 miljoner och om några år byggs uppskattningsvis 10 000 lägenheter i flerfamiljshus i trä. Då   behövs ytterligare 0,5 miljoner skogskubikmeter.
skogen-etanolBiobränsle (värme, el och biodrivmedel): + 20 miljoner
  • I dag: Endast biprodukter från skogsindustrin, till exempel lutar, bark, spån samt grenar och toppar, används till produktion av biobränsle.
  • Framtid: Om efterfrågan ökar vill branschföreningen Svebio nära på fördubbla produktionen till år 2030. Det skulle kräva   ytterligare 20 miljoner skogskubikmeter per år och att man dessutom använder hela träd.
skogen-turistSkyddad skog (för mångfald, friluftsliv och turism): + 8,5 miljoner
  • I dag: 10 procent av skogen är formellt eller frivilligt skyddad.

 

  • Framtid: Naturskyddsföreningen vill skydda dubbelt så mycket, det motsvarar ytterligare 8,5 miljoner skogskubikmeter.
skogen-hjalmNya produkter: +? miljoner
  • I dag: Ständig utveckling av nya produkter som kan tillverkas av skog. Det handlar om bioplaster, starka material som kan användas i exempelvis elektronikprodukter och bilar. Redan nu tillverkas textilier av cellulosa. Kan bli en stor industri.
  • Framtid: Vilka produkter som blir konkurrenskraftiga är svårt att förutse. Därför är det också osäkert att räkna på hur stort behovet av skogsråvaran kommer att bli. Men en ökning är att vänta.

”Därför ska skogen gå till oss”

Om skogsråvaran inte räcker till allt, så lyder frågan: Vad ska den användas till? DA ställde den till sex olika aktörer i skogsbranschen.

Massa- och pappersindustrin: 

+ Står för en stor andel av skogsägarens vinst. Växande global efterfrågan på pappers- och massaprodukter (förutom grafiskt papper).

+  Högre förädlingsvärde på papper- och kartongprodukter.

+ Fungerande pappersåtervinning.

skogen-1”Skogen ska och kan användas till mycket, allt ifrån rekreation till produktion av olika typer av råvaror. Den internationella efterfrågan på massaprodukter växer. Sverige har en unik konkonkurrensfördel med välskötta skogar och långa fibrer.”

Gunilla Saltin, affärsområdeschef för massabruken Södra Cell.

 

Industriellt träbyggande:

+ Långlivad produkt.

+ Husen binder koldioxid.

+ Skapar jobb på landsbygden.

+ Förkortar byggprocessen.

+ Minimerar störningarna för omgivningen vid byggandet.

+ Husen byggs inomhus i torr miljö.

skogen-susanne”Jag tror att det bästa man kan göra av skogen är att bygga hus. Husen står länge, det handlar om 100 års perspektiv. Skogen ska brukas på ett bra sätt, men att inte använda den är förkastligt.”

Susanne Rudenstam, chef för Träbyggnadskansliet.

 

Skyddad skog (turism, friluftsliv och biologisk mångfald):

+ Bidrar till bevarandet av olika skogstyper.

+ Kan användas till rekreation och friluftsliv.

+ Skapar jobb inom turismen. Turismens exportvärde är 113 miljarder kronor per år.

skogen-3”Vi välkomnar ett biobaserat samhälle, men inte på bekostnad av miljömålen. Man måste titta på helheten, inte bara klimat-målen.”

Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Naturskyddsföreningen.

 

Sågade trävaror:

+ Sågverken genererar en stor del av skogsägarens vinst.

+ Växande global efterfrågan på trävaror i framtiden.

+ Träkonstruktioner och snickeriprodukter binder koldioxid.

+ Kan ersätta fossila material.

skogen4”Råvaran har goda framtidsutsikter. Genom att välja trä i stället för betong och stål minskar utsläppen av fossil koldioxid och det krävs mindre energi för tillverkning och transport.”

Johan Padel, vd för Holmen Timber med två sågverk.

 

Biobränsle (värme, el och biodrivmedel):

+ Minskar användningen av energi från fossila råvaror.

+ Minskar koldioxidutsläppen.

+ Bidrar till regeringens mål om fossiloberoende transporter.

+ Restprodukter från skogsbruk och industri kan utnyttjas.

skogen5”Jag tror att biomassan räcker både till energi och produkter om vi blir mer energieffektiva, sköter skogen väl eller om vi importerar. Att använda skogen till bioenergi ger ersättning till att sköta skogen bättre.”

Gustav Melin, vd för Svenska bioenergiföreningen.

 

Nya produkter:

+ Kläder som tillverkas av cellulosa är mer miljövänliga än bomullskläder.

+ Syntetiska kemikalier, i till exempel lim och färger, kan ersättas med gröna kemikalier.

+ Petroleumbaserade plaster kan ersättas med olja från skogen.

+ Restprodukter från skogsbruk och industri kan utnyttjas.

skogen6”Jag tror på bioraffinaderier som tillverkar flera produkter, till exempel textilier, förpackningar, gröna kemikalier och drivmedel. Då får man ett så högt värde som möjligt från råvaran.”

Magnus Hallberg, vd för forskningsbolaget SP Processum.

 

JONNA SÖDERQVIST
jonna.soderqvist@dagensarbete.se

JONNA SÖDERQVIST

1Kommentarer

M-E Mikaelsson:

Med ett maassavedspris runt 250 kr kommer skogsbruket att alltmer gena i kurvorna beträffande skötseln samtidigt som skogsvårdsorganisationen blivit alltmer tandlös.Detta kommer per automatik leda till dyrare avverkningar samt sämre virkeskvalitet vilket är det enda vi på sikt kan konkurrera med. Massatillverkningen kommer sannolikt att ske i enheter närmare tillväxtområdena där billig råvara och arbetskraft finns att tillgå.
Ps.Massapriset låg lika 1988 vilket är runt 450 kr i dagens penningvärde…..

Hur ska vi bäst använda skogen?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Dubbla prestigepriser till Dagens Arbete

Dagens Arbetes Anna Tiberg och Elinor Torp kammade hem varsitt pris vid Fackförbundspressens dag. De belönas för bästa avslöjande respektive berättande text.

En folklig teaterapa

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

”Jag lär mig något nytt hela tiden”

DET HÄR GÖR JAGEva Vencel är resurslaborant på Stora Enso i Hylte.

Fikarumshatet

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Förhandlingar är ingen quickfix

KrönikaKRÖNIKA I det korthuggna, snabba och uppskruvade tonläge som präglar samhällsdebatten i dag kan en avtalsförhandling verka segdragen. Men trögheten är viktig!

Vad vill den oheliga alliansen?

KRÖNIKAAlliansen upprepar gång på gång att regeringens politik för att stötta de svaga är skadlig för Sverige. Men den egna sakpolitiken har man lämnat därhän.

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Ingen strejk i hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har kommit överens med Visita om ett nytt kollektivavtal.

”Jag har rest runt världen med jobbet”

DET HÄR GÖR JAGLeif Ebbe Larsson är servicetekniker på Atlas Copco i Slagsta.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

Med vältränade ögon

ÖgonblicketKlockan är 11.44 på Volvo Cars Body Components

Strid om avtal kan stoppa Volvos storsäljare

Volvo Cars kan stå utan stötfångare till flera populära bilmodellr modeller från den 5 maj. IF Metallklubben hos underleverantören Plastal har sagt upp arbetstidsavtalet. Utan ett avtal blir det inget nattskift.

Rättegången mot Skogsnicke AB

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Tingsrätten friar alla Saab-chefer

Tingsrätten i Vänersborg friade i dag Saabs förre ägare och vd Victor Müller och sex andra personer på samtliga punkter.. Åtalen gällde bland annat svindleri och urkundsförfalskning.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

"Jag använder olika tejper till olika kunder"

DET HÄR GÖR JAG Annika Svedberg är operatör på Stora Enso i Fors.

Ny teknik ska stoppa farliga vibrationer

VibrationerMutterdragarnas skakningar är mycket skadliga. Nu provas en prototyp med stötdämpare på Bilia i Västra Frölunda för att slippa problem med vita fingrar.

Avtal 2017

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet - men det blev ändå ett klart ja.

1

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

"Osäkert om vi klarar reallönen"

PappersFredagens avtal sätter ramen för Pappers förhandling. – Den stora frågan är om avtalet klarar att hålla reallönerna, säger förbundets ordförande Matts Jutterström.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

En död i fallolycka på Rönnskärsverken

En man omkom tidigt i morse i en fallolycka på Boliden Rönnskärsverken i Skelleftehamn.

Försnillande pappersarbetare fick villkorlig dom

Pappersarbetaren vid ett norrländskt förskingrade minst 740 000 kronor ur avdelningens handkassa. Nu har domen fallt - villkorlig dom, böter och återbetalning.

Hämta mer