"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Den nya skogsindustrin

Foto: TT

Framtidens pussel går inte ihop

granDen svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp, för det gröna guldet räcker inte till allt i framtiden.

Det är sant att tillväxten är betydligt högre än avverkningen. Skogen växer ungefär 120 miljoner skogskubikmeter per år, medan avverkningen är kring 90 miljoner skogskubikmeter. Men en del av tillväxten sker i skyddad skog. Skogsindustrin kommer därför inte åt den.

Skogsindustrins exportvärde var 127 miljarder kronor förra året. Det är drygt 10 procent av den totala svenska exporten. Frågan är på vilket sätt skogen används bäst i framtiden. Danske Bank har gjort en analys:

– För landet Sverige är det bäst att utnyttja skogen till det som ger mest intäkter och flest jobb. Då är papper bättre än massa, lister och hus bättre än brädor, diesel bättre än brännved, säger Johan Freij, affärsområdeschef för land och skog vid Danske Bank.

– En mix är det bästa, och samtidigt ta hänsyn till natur och miljö.

Källor: Danske Bank, Naturskyddsföreningen, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, SP Processum, Sveriges Träbyggnadskansli, Svenska bioenergiföreningen.

Så vill branschen öka användningen

skogen-pappMassa- och pappersindustrin: + 6 miljoner skogs-kubikmeter.
  • I dag: 42 miljoner skogskubikmeter per år används till massaved.
  • Framtid: Industrin har investerat 20 miljarder mellan 2014 och 2016. Det kräver ett ökat virkesuttag på åtminstone 6 miljoner skogskubikmeter från och med år 2020.
skogen-virkeSågade trävaror: + /- 0 miljoner
  • I dag: Cirka 44 miljoner skogskubikmeter används i sågverksindustrin. Den totala trävaruproduktionen ligger på cirka 18 miljoner kubikmeter per år.
  • Framtid: Det finns inga större planerade investeringar. Produktionen kan komma att öka om några år. Längre in i framtiden förväntas efterfrågan på trävaror öka både på hemma- och exportmarknaden.
skogen-husIndustriellt träbyggande: + 0,5 miljoner
  • I dag: Cirka 3 000 lägenheter i flerfamiljshus byggs i trä varje år.
  • Framtid: Företag inom industriellt träbyggande har gjort satsningar på kring 800 miljoner och om några år byggs uppskattningsvis 10 000 lägenheter i flerfamiljshus i trä. Då   behövs ytterligare 0,5 miljoner skogskubikmeter.
skogen-etanolBiobränsle (värme, el och biodrivmedel): + 20 miljoner
  • I dag: Endast biprodukter från skogsindustrin, till exempel lutar, bark, spån samt grenar och toppar, används till produktion av biobränsle.
  • Framtid: Om efterfrågan ökar vill branschföreningen Svebio nära på fördubbla produktionen till år 2030. Det skulle kräva   ytterligare 20 miljoner skogskubikmeter per år och att man dessutom använder hela träd.
skogen-turistSkyddad skog (för mångfald, friluftsliv och turism): + 8,5 miljoner
  • I dag: 10 procent av skogen är formellt eller frivilligt skyddad.

 

  • Framtid: Naturskyddsföreningen vill skydda dubbelt så mycket, det motsvarar ytterligare 8,5 miljoner skogskubikmeter.
skogen-hjalmNya produkter: +? miljoner
  • I dag: Ständig utveckling av nya produkter som kan tillverkas av skog. Det handlar om bioplaster, starka material som kan användas i exempelvis elektronikprodukter och bilar. Redan nu tillverkas textilier av cellulosa. Kan bli en stor industri.
  • Framtid: Vilka produkter som blir konkurrenskraftiga är svårt att förutse. Därför är det också osäkert att räkna på hur stort behovet av skogsråvaran kommer att bli. Men en ökning är att vänta.

”Därför ska skogen gå till oss”

Om skogsråvaran inte räcker till allt, så lyder frågan: Vad ska den användas till? DA ställde den till sex olika aktörer i skogsbranschen.

Massa- och pappersindustrin: 

+ Står för en stor andel av skogsägarens vinst. Växande global efterfrågan på pappers- och massaprodukter (förutom grafiskt papper).

+  Högre förädlingsvärde på papper- och kartongprodukter.

+ Fungerande pappersåtervinning.

skogen-1”Skogen ska och kan användas till mycket, allt ifrån rekreation till produktion av olika typer av råvaror. Den internationella efterfrågan på massaprodukter växer. Sverige har en unik konkonkurrensfördel med välskötta skogar och långa fibrer.”

Gunilla Saltin, affärsområdeschef för massabruken Södra Cell.

 

Industriellt träbyggande:

+ Långlivad produkt.

+ Husen binder koldioxid.

+ Skapar jobb på landsbygden.

+ Förkortar byggprocessen.

+ Minimerar störningarna för omgivningen vid byggandet.

+ Husen byggs inomhus i torr miljö.

skogen-susanne”Jag tror att det bästa man kan göra av skogen är att bygga hus. Husen står länge, det handlar om 100 års perspektiv. Skogen ska brukas på ett bra sätt, men att inte använda den är förkastligt.”

Susanne Rudenstam, chef för Träbyggnadskansliet.

 

Skyddad skog (turism, friluftsliv och biologisk mångfald):

+ Bidrar till bevarandet av olika skogstyper.

+ Kan användas till rekreation och friluftsliv.

+ Skapar jobb inom turismen. Turismens exportvärde är 113 miljarder kronor per år.

skogen-3”Vi välkomnar ett biobaserat samhälle, men inte på bekostnad av miljömålen. Man måste titta på helheten, inte bara klimat-målen.”

Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Naturskyddsföreningen.

 

Sågade trävaror:

+ Sågverken genererar en stor del av skogsägarens vinst.

+ Växande global efterfrågan på trävaror i framtiden.

+ Träkonstruktioner och snickeriprodukter binder koldioxid.

+ Kan ersätta fossila material.

skogen4”Råvaran har goda framtidsutsikter. Genom att välja trä i stället för betong och stål minskar utsläppen av fossil koldioxid och det krävs mindre energi för tillverkning och transport.”

Johan Padel, vd för Holmen Timber med två sågverk.

 

Biobränsle (värme, el och biodrivmedel):

+ Minskar användningen av energi från fossila råvaror.

+ Minskar koldioxidutsläppen.

+ Bidrar till regeringens mål om fossiloberoende transporter.

+ Restprodukter från skogsbruk och industri kan utnyttjas.

skogen5”Jag tror att biomassan räcker både till energi och produkter om vi blir mer energieffektiva, sköter skogen väl eller om vi importerar. Att använda skogen till bioenergi ger ersättning till att sköta skogen bättre.”

Gustav Melin, vd för Svenska bioenergiföreningen.

 

Nya produkter:

+ Kläder som tillverkas av cellulosa är mer miljövänliga än bomullskläder.

+ Syntetiska kemikalier, i till exempel lim och färger, kan ersättas med gröna kemikalier.

+ Petroleumbaserade plaster kan ersättas med olja från skogen.

+ Restprodukter från skogsbruk och industri kan utnyttjas.

skogen6”Jag tror på bioraffinaderier som tillverkar flera produkter, till exempel textilier, förpackningar, gröna kemikalier och drivmedel. Då får man ett så högt värde som möjligt från råvaran.”

Magnus Hallberg, vd för forskningsbolaget SP Processum.

 

JONNA SÖDERQVIST
jonna.soderqvist@dagensarbete.se

JONNA SÖDERQVIST

1Kommentarer

M-E Mikaelsson:

Med ett maassavedspris runt 250 kr kommer skogsbruket att alltmer gena i kurvorna beträffande skötseln samtidigt som skogsvårdsorganisationen blivit alltmer tandlös.Detta kommer per automatik leda till dyrare avverkningar samt sämre virkeskvalitet vilket är det enda vi på sikt kan konkurrera med. Massatillverkningen kommer sannolikt att ske i enheter närmare tillväxtområdena där billig råvara och arbetskraft finns att tillgå.
Ps.Massapriset låg lika 1988 vilket är runt 450 kr i dagens penningvärde…..

Hur ska vi bäst använda skogen?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

"Morgondagens biokemiska fabriker"

JättechansDen svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men det kräver intensiv forskning och att ”etanolmänniskorna” håller sig i skinnet.

1
Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

1

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

Facken får avtalsskiss idag

Avtalsrörelsen går i dag in i ett nytt tempo. Vid lunchtid väntas parterna få en skiss till ett nytt avtal. Senast i morgon vill de opartiska ordförandena ha svar.

Lindbäcks bygger höga trähus

Trähusföretaget Lindbäcks har vunnit en upphandling åt Sveriges kommuner och landsting som gäller bostadshus på 4-6 våningar.

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

"Det blir nog inte under två procent"

Avtal 2017På Lamiflex tjänar alla lika mycket, här får ingen någon del av LO:s låglönesatsning - men man ställer sig helhjärtat bakom den.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Rättegången mot Nordkalk

Därför fälldes Nordkalk

Luleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Nordkalks böter: 4 promille av omsättningen

Gårdagens dom gav Nordkalk en företagsbot på 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning. Kritikerna pekar på Norge där det inte finns något tak för bötesbeloppen.

Nordkalk fälls i Gustaf-fallet

Nordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.

Klockan 14.28, Frövi mätstation

ÖgonblicketKlockan är 14.28 på Frövi mätstation.

Miljardsatsning på bioraffinaderi utreds

Grönt guldTretton företag har gått samman för att granska lönsamheten i ett helt nytt bioraffinaderi i Domsjö, där skogsråvara omvandlas till allt från etanol till fiskfoder. Det skulle handla om en miljardsatsning som kan skapa ett stort antal jobb.

Hämta mer
Close