”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda om det finns en bättre lönemodell än industriavtalet. De vill uppnå minskade klyftor och mer jämställdhet.

Det behövs en nya modell för lönebildningen på den svenska arbetsmarknaden, skriver de fem fackförbunden Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko i en debattartikel i  SvD i dag.

Sedan 1997 har lönerna på svensk arbetsmarknad styrts efter vilken nivå industrins parter har enas om, allt enligt en förhandlingsmodell i det så kallade industriavtalet. Syftet är att den exportberoende industrin ska klara konkurrenskraften från andra länder, och då kan inte lönerna öka för mycket i Sverige jämfört med konkurrentländerna.

De fem fackförbunden skriver att det otvivelaktigt är så att industriavtalet har bidragit till reallöneökningar och att Sverige har klarat sig väl i den internationella konkurrensen. Det finns dock brister i modellen, skriver de:

Det är främst tjänstemännen som har ökat sin köpkraft de senaste 20 åren. En utredning som presenterades i december visade att den har ökat dubbelt så mycket som arbetarnas. Under samma period har tjänstemännens reallöner ökat med 58 procent, jämfört med arbetarnas 37 procent.

I debattartikeln skriver förbunden att industriavtalet också gör det svårt att få till låglönesatsningar för kvinnodominerade grupper på arbetsmarknaden. De har nu beslutat att tillsätta en utredning som ska titta på en alternativ lönebildningsmodell för Sverige.

 Trä- och Möbelföretagen (TMF) är en av arbetsgivarorganisationerna som är anslutna till industriavtalet. TMF:s vd David Johnsson (bilden t.v.) välkomnar initiativet.

– Det är svårt att säga vad de vill komma fram till med en utredning. Men det är alltid bra med diskussion, det är bra för legitimiteten för systemet.

Själva tidpunkten för debattartikeln tror han dock handlar om att sätta press i avtalsrörelsen.

– Det är 14 dagar kvar av förhandlingarna, det är opo-månad. Jag tror framför allt att de vill försöka sätta tryck på industrifacken.

Kan inte industrins parter sätta löner som fungerar för industrin medan resten av branscherna sätter löner som fungerar för dem?

– Man glömmer lätt hur illa det var innan industriavtalet. Då kunde vi ha löneökningar med tvåsiffriga procenttal, men det gav inget i plånboken. Om industrin skulle komma överens om löneökningar på 1,5 procent, och bygg eller handel sen kommer överens om tre procent, då är det klart att det kommer kompensationskrav från industrins fackförbund i nästa avtalsrörelse. Och då är spiralen i gång.

Även IF Metalls ordförande Anders Ferbe (bilden t.v.) välkomnar en utredning.

– Det är väldigt bra om de som är kritiska till den nuvarande lönebildningsmodellen kommer med konkreta förslag till ett alternativ.

Han värjer sig däremot mot att de ökade klyftorna mellan tjänstemän och arbetare skulle ha med industriavtalet att göra.

– Om alla förbund var överens om att löneökningarna skulle sättas i kronor i stället för procent så skulle skillnaden mellan tjänstemän och arbetare inte växa. Men tjänstemännen kommer aldrig acceptera att löneökningarna sätts i kronor.

De fem förbunden ser också behov av ökad jämställdhet?

– Ja och det prövade vi förra året då vi krokade arm med Kommunal för att höja undersköterskornas löner. Och vi försöker hitta en lösning nu med låglönesatsningen. Vi försöker hitta metoder för det.

– Vi menar också att den lönenormering som industrin har gynnar de lågavlönade kvinnodominerade yrkena. Om industrin kommer överens om 2,2 procent – som vi gjorde förra året – så får även de med svagare förhandlingsläge samma ökning.

Anders Ferbe håller dock med om att det går för långsamt att jämna ut lönerna mellan kvinnor och män.

Än så länge är ingen utredning tillsatt, utan arbetet med att rekrytera rätt personer ska inledas så snart som möjligt. Det säger Jonas Wallin (bilden t. v), ordförande för Elektrikerna som är ett av förbunden bakom debattartikeln.

– Vi vill ha tunga namn som har stor trovärdighet, så att vad de nu kommer fram till inte ifrågasätts av den anledningen.

Jonas Wallin betonar att industriavtalet inte har varit dåligt för reallöneutvecklingen. Men att skillnaden mellan låglönegrupper och andra lönegrupper minskar alldeles för långsamt i dag.

– Men det kan vara så att en utredning ändå kommer fram till att den nuvarande modellen trots allt är den bästa. Det är det vi vill undersöka.

Har ni ett tryck från era egna medlemmar om att de tycker att de borde få högre löneökningar än industrin?

– Det trycket finns alltid. Våra medlemmar är inte dumma, de ser att det går bra för företaget, att chefens lön drar iväg och att tjänstemännens löner drar iväg. Men sen är de en väldigt stark grupp som vet sitt värde på arbetsmarknaden. De kan byta jobb och få upp lönen på det sättet. Så det är inte den främsta drivkraften för oss till att utreda alternativen, utan det är att vi måste rätta till de felaktiga lönerna. Vi står gärna tillbaka om pengarna i stället går till lågavlönade grupper.

Tror du på en modell där industrin enas om en löneökningstakt och resten av arbetsmarknaden har en annan?

– Jag är osäker på det. Det finns ekonomer som går ut med de teorierna, men jag tror att det är svårt.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.

Hallå där Lars Winter...

Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker har varit med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik.

#metoo

”Det måste bli en väckarklocka för industrin”

”Ovälkomna sexuella anspelningar”, ”oönskad fysisk kontakt” samt ”könsord, pornografiska bilder, nedsättande skämt”. 34 procent av kvinnorna i IF Metall har senaste året utsatts för någon typ av sexuella trakasserier på jobbet. Siffran är 59 procent för yngre kvinnor, visar en ny undersökning.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. "Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade", säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

2

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

”Det är som en sorts terapi”

ProfilenFarfarsfar, farfar och far jobbade vid järnvägen, men för Michael Kroon på Mörrums bruk stannade det vid en hobby. Nu har han flera stycken av den lyxmodell han drömde om som barn.

Närproducerat – ja tack!

NY GLOBALISERINGVärldshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En person avled av sina svåra brännskador efter en arbetsplatsolycka på Södra cell i Mönsterås under tisdagsmorgonen.

”Det är mycket som ska fungera”

DET HÄR GÖR JAGLill Andersson är operatör på Stora Enso i Hyltebruk.

Bioraffinaderi kan skapa tusentals jobb

Arbetet med ett stort bioraffinaderi i Domsjö går in i en ny fas. En pilotstudie visar att det kan bli lönsamt och ge uppemot 5000 nya jobb i Örnsköldsviksregionen. Nästa steg är att utreda hur man skulle kunna finansiera satsningen.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

Hämta mer