Industriarbetarnas tidning
Beslutet om att flytta målningarna i Folkets hus kongresshall kom från fackförbunden själva. Och socialdemokraterna döljer dem bakom draperier när de håller kongress, berättar ordförande i styrelsen för Folkets hus, Elisabeth Brandt-Ygeman.
Elisabeth Brandt-Ygeman är förste ombudsman på LO-distriktet i Stockholm och ordförande i styrelsen för Stockholm City Conference Center. Hon minns när Albin Amelins och Sven ”X-et” Erixons tavlor i kongresshallen inte doldes bakom draperier.
– Jag tycker att de är fantastiska. Det finns så mycket kamp i dem!
När styrelsen för snart ett år sedan skulle besluta om de båda tavlornas öde blev det inte mycket diskussion, berättar hon.
– Alla var överens om att något måste göras. Det avgörande var att målningarna i dag göms bakom draperier.
Folkets hus i Stockholm skiljer sig från många andra i landet. Förutom dess historiska bakgrund, så är det sedan 15 år ett vinstdrivande företag – till 85 procent ägt av fackförbunden själva.
– Det är ett sätt att investera våra medlemmars pengar i något som faktiskt ger vinst.
Här erbjuds moderna lokaler med tekniskt avancerad utrustning till kongresser, konferenser och kickoffer. De största kunderna i dag kommer från näringslivet. Men här höll också kristdemokraterna kongress. I Norra Latin, som ingår i företaget, höll moderaterna sin valupptakt för två år sedan.
Endast 17 procent av företagets hyresintäkter kommer från arbetarrörelsen. Många fackförbund söker sig i dag till ställen med lägre hyra. Och någon subvention till arbetarrörelsen är företaget inte beredda att göra.
– Däremot ger vi en årlig aktieutdelning till ägarna, säger Elisabeth Brandt-Ygeman.
Så har intresset för arbetarkonsten i Folkets hus svalnat. Inte ens socialdemokraterna lyfter på förlåten till målningarna när de håller kongress, berättar Elisabeth Brandt-Ygeman.
– Folkets hus är inte heller helt offentliga lokaler längre. Jag är inte helt säker på att Amelin och X-et skulle känna igen sig.
Elisabeth Brandt-Ygeman hoppas nu därför att Amelin och X-et kommer till en plats som gör dem mer tillgängliga för allmänheten. Vissa konstverk kommer dock av praktiska skäl att stanna kvar i huset. Det gäller Sven Ljungbergs fasta monumentalkonstverk, mosaiken De tre hjulen i foajén.
Och detta konstverk lovar Elisabeth Brandt-Ygeman att skydda.
– Så länge arbetarrörelsen har inflytande över byggnaden.
Den som vill se Albin Amelins tavla Demonstration om storstrejken 1909 och Sven X:et Erixsons skildring av förtrycket av svarta i Sydafrika, bör skynda sig till Stockholm Folkets hus. Före nyår ska de vara borta. För snart två år sedan beslutade styrelsen för Folkets Hus i Stockholm om en konstinventering i sina lokaler vid Norra […]
Förre utrikeshandelsministern, ambassadören och landshövdingen Mats Hellström försvarar arbetarkonsten i Stockholms Folkets hus. Kan inte konsten behållas är det lika bra att sälja hela Folkets hus, tycker han. Mats Hellström har läst och reagerat på Dagens Arbetes artiklar om arbetarkonsten i Folkets hus, som skulle slängas ut med motiveringen att kommersiella kunder inte ville se […]
För tio år sedan bestämde sig Rainer Paakkinen för att teckna varje dag. Han skulle göra fina färgkartor och naturtrogna bilder. Men det flippade ur redan efter några dagar.
Erik Berglins gatukonstprojekt tar fasta på hur fåglar anpassat sig väl till ett liv i urbana miljöer. Se bildspelet här!
Att sälja bärs med fräsiga flasketiketter är det nya svarta, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus.
Det finns olika lösningar för att återvinna gummi. Jhonathan Delgados metod är att göra konst av de uttjänta däcken.
I sin första seriebok skildrar Ulrika Linder en arbetsplats som är som samhället är mest – men ändå inte.
Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textilkonstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen
Konsten att vika papper till skulpturer är flera hundra år gammal. Nu har origami fått en annan roll – att designa rymdteleskop, operationsrobotar och krockkuddar i bilar.
Malmö-grafikern Bertil Mårtensson trodde att han kände sina arbetskamrater. Men när han började teckna av dem mötte han helt nya historier: om jobbet, livet, glädje och sorg. Planen är en utställning med bilder och deras berättelser – och kanske blir det en bok.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
