”En viktig samförståndslösning i en orolig tid”DA:s chefredaktör Helle Klein kommenterar regeringsbildningen.

"Det finns tillfällen som uppväger allt. Som den sista föreställningen i Falkenberg."Car-Einar Häckner, krönikör och trollkarl.

Bertil Mårtensson tecknar porträtt i blyerts av sina arbetskamrater och samlar på historier ur deras liv. Foto: Anna Wahlgren

Bertil gör konst av sina hjältar

Foto: Anna Wahlgren

En kampsportmästare, en dubbel stryktipsvinnare och vanliga knegare. Bertil Mårtensson trodde att han kände sina arbetskamrater. Men när han började göra konst av dem upptäckte han att de alla är hjältar.

En riktig arbetare. På 70- och 80-talet kunde det hända att Bertil Mårtensson presenterades så. En beundransvärd person, som man inom kulturvänstern nästan ville ta på.

– Ett tag var det populärt att vara arbetare. Jag var inte arbetare, men min bakgrund gjorde att jag räknades som en ändå, berättar Bertil Mårtensson.

Nej, han var ingen arbetare utan en konstnär. Det är han fortfarande, men sedan 17 år jobbar han även på CA Anderssons tryckeri i Malmö.

”Ju mer jag får höra, desto mer blir de som hjältar för mig. För jag ser att det är en strid ofta, livet.”

Anställda i den grafiska branschen har varit med om snabba förändringar. Än i dag kan gamla blysättare arbeta sida vid sida med de som enbart har jobbat digitalt. Däremellan har nya tekniker både hunnit födas och dö ut.

Tänk vilka historier som ryms bara innanför det här tryckeriets väggar. Övertygad om att alla har något att berätta fick Bertil Mårtensson en idé. Nu gör han konst av sina arbetskamrater.

Bertil Mårtensson trodde att han kände sina arbetskamrater rätt bra. Men när han träffar dem efter jobbet, hemma, kanske över en middag, blir samtalen annorlunda.

– Jag måste lyssna på vad de säger, för de lägger inte fram saker som skryt. Jag tänker på en som tränade taekwondo och slog den svenska mästaren två gånger. Det var inget mer med det. Men själv började jag tänka att den här människan hade kunnat vara med i landslaget.

De pratar om jobbet och om livet. Om motgångar, sorger och rädslor. Ibland har osannolika saker hänt, som att någon prickade tretton rätt på stryktipset två gånger, även om det inte gav några större summor. Någon annan följde kärleken till Sverige och hamnade i Malmö. Någon startade ett damfotbollslag på den tiden det ansågs vara en sport som tjejer ska låta bli.

– Ju mer jag får höra, desto mer blir de som hjältar för mig. För jag ser att det är en strid ofta, livet. Men man kämpar sig tillbaka och man ser ofta väldigt ödmjukt på sin situation.

 

Tanken med Bertil Mårtenssons projekt är att porträtten och texterna ska ställas ut tillsammans, och kanske bli en bok. Foto: Anna Wahlgren

Så vilken är Bertil Mårtenssons egen berättelse? Vi kan börja i Lund, slutet av 70-talet. I en stadsdel med smeknamnet Nöden stod en ung Bertil Mårtensson med sin pappas gamla staffli. Han hade hoppat av gymnasiet och målade gatubilder av de gamla arbetarkvarteren där hans mamma vuxit upp.

Målningarna blev omtyckta och han sålde en hel del. Är det så här lätt att vara konstnär, tänkte han. Men hans pappa – maskinsättare på Berlings Boktryckeri, som själv målade och skulpterade – tog kärleksfullt ner honom på jorden igen.

– Jag fick inte ta 500 kronor för bilderna, det var alldeles för mycket tyckte han. 300 fick jag ta. Men det var ju jättemycket pengar det också på den tiden.

Föräldrarna, som nog var lite nervösa för att han lämnat skolan, blev lugnare när han kom in på en grafisk tecknarlinje.

– Men både tiderna och jag var ju vänster så jag kunde inte bli reklamtecknare. Det gick ju inte.
Så han jobbade med kultur- och konstprojekt, studerade konst, var med och startade en konsthall och tog jobb i den grafiska industrin när han behövde.

När barnen kom var det dags att skaffa en mer regelbunden inkomst och han började jobba med prepress på CA Anderssons tryckeri.

”Den där stoltheten, känslan av att vara vikti­g – den bilden har suddats ut.”

Bertil Mårtensson funderar mycket på bilden av arbetaren. Hur den har förändrats och hur man egentligen ser på sig själv. Trots att vi lägger en tredjedel av vardagens timmar på jobbet, hörs inte särskilt många historier därifrån. Och vem lyssnar längre till en arbetares berättelse, när stjärnor samlas på slott för att dela med sig av sina liv i tv?

Att vara arbetare är inte längre lika beundransvärt som när han själv presenterades som ”en riktig arbetare”.

– Jag vill inte säga att man skäms för att vara arbetare i dag. Men den där stoltheten, känslan av att vara viktig – den bilden har suddats ut.

Samma sak med industrin. Man kan lätt få känslan av att den inte finns längre, eller att den ska ta slut, tycker han.

– Så är det ju inte. Men det är intressant att fundera på vart den är på väg.

Det är sånt han samlar på sig under samtalen med sina arbetskamrater. Konstprojektet ska ha ett arbetstagarperspektiv, med berättelser från och ur arbetslivet. Han känner sig utvald som får förtroendet att ta emot allas historier. På sätt och vis är det nästan ett terapeutiskt projekt, som kan få arbetarna att se sig själva igen.

– Jag har aldrig känt mig så viktig som konstnär som jag gör i det här.

Teckning: Bertil Mårtensson. Foto: Anna Wahlgren

Annika Svensson

Jobbat på: Bland annat DHL i 25 år, med logistik. Arbetar med lager och logistik på CA Andersson sedan fem år.
Far: Busschaufför.
Mor: Jobbade på barnsjukhuset.

Annika Svensson

”Det kändes väldigt speciellt att Bertil frågade om jag ville vara med. Jag kände mig privilegierad. Vad har jag att komma med, tänkte jag.
Att lyssna på andra är något som känns viktigare ju äldre jag blir. Kanske har det att göra med att jag förlorade min syster alldeles för tidigt, och även min mor. Det får en att tänka till, stanna upp lite. Annars tycker jag ändå att jag har haft tur i livet. Jag har fått en frisk dotter och två fina barnbarn.

Jag jobbar med logistik och lager. Jag kör en del truck, men det är mycket administrativt arbete, registrera order, se till att allt kommer iväg.
Jag ser mig själv som en arbetare. Men jag har inte funderat så mycket på hur bilden av arbetare ser ut. Kanske mer på hur mina arbetskamrater på DHL skulle beskriva mig. Vi var många som jobbade där och blev fostrade in i arbetslivet. De skulle väl säga något om hur himla lojal jag är.”

Teckning: Bertil Mårtensson. Foto: Anna Wahlgren

Johnny Persson

Jobbat på: Bland annat Berlingska Boktryckeriet, Intellecta Duro, Profiltryckeriet och CA Andersson.
Far: Metallarbetare och fastighetsskötare.
Mor: Hemsamarit på åldringsvården, skiftarbetare på kapsylfabriken och fritidspolitiker.

Johnny Persson

”Jag gick i pension när jag var 66 efter 50 år på olika tryckerier. Jag började som typograf 1962. Då var det ingen som ens tänkte tanken att yrket skulle försvinna. Tio år senare omskolades jag till litograf.

När jag började jobba på Duro utvecklades jag som grafiker. Där fick jag min yrkesstolthet. Bra betalt var det inte, men vi jobbade med sådan kvalitet. Det var helt fantastiskt. Utmaningar hela tiden. Tryckeriet lades ner 2005.

CA Andersson blev min sista arbetsplats. Jag tryckte kuvert och visitkort vid en liten maskin. En dag frågade chefen om jag ville köra företagets budbil. Då var jag så trött på kuvert och visitkort att jag sa ja direkt.

Jag har alltid varit freakad på musik. Jazz, blues och rock. Och så har jag upptäckt kammarmusik. Helt magiskt att lyssna på.

Malmö var en industristad en gång, men nu är det en universitetsstad. Den har förändrats helt. Det är färre som jobbar på golvet, men jag är en arbetare, absolut. Jag är väldigt stolt över mig själv som tryckare. Men viktigast är familjen – min Lena, mina barn och barnbarn – utan dem ingen Johnny.”

Teckning: Bertil Mårtensson. Foto: Anna Wahlgren

Jesper Lindell

Jobbat på: Flera bokbinderier. Började som bokbindare på CA Andersson för två år sedan,  är i dag produktionsansvarig för efterbehandlingen.
Far: Grafisk formgivare, skådespelare och dokumentärfilmare.
Mor: Socionom.

Jesper Lindell

”Efter gymnasiet gick jag en räddningsmannautbildning, men sen fanns inga jobb i Malmö. Arbetsförmedlingen frågade om jag ville prova att jobba på bokbinderi. Sen var jag fast. Det var någonting med maskinerna. Särskilt en limbindare. Jag kunde cykla till jobbet mitt i natten och komma dit flera timmar innan alla andra. Jag ville se till att allt fungerade.
Det lät jättespännande när Bertil berättade om sitt projekt och det känns kul att vara utvald. Man får veta mycket om varandra under ett sånt samtal. Det visade sig att han och min pappa känner varandra.

Jag har alltid känt mig som en knegare. Kört maskiner, blivit oljig. Det har jag alltid känt i händerna och kroppen, att jag är en arbetare i ordets rätta bemärkelse.
Det kommer jag nog alltid att göra.”


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Helt okej att luncha med chefen”

Ny i Sverige.Är det möjligt att vara nyanländ och få arbete i Sverige? Absolut. Ali Alabdallah, journalist som flytt Syrien, har skrivit boken Nytt jobb i nytt land. Med den vill han göra upp med myter – och tipsa!

”Ångrar inte att jag tog fighten”

Vad hände sen?Våren 2017 fick Ove Pettersson sparken från Benteler i Skultuna för att han vägrade arbeta övertid. AD gav Ove skadestånd men inte jobbet tillbaka. Nu har han börjat om.

2

Så får du rätt pengar efter olyckan

FÖRSÄKRINGARHar du skadat dig på jobbet? DA:s expert Lennart Stéen guidar dig genom försäkringsdjungeln.

2

Solkraft ger bättre bygge

PÅ GOLVETDerome Plusshus nya anläggning i halländska Värö är byggd både för att skona både naturen och de anställda: Solceller på taket och färg utan tillsatser.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

ljudbok

Med en bok i örat i 30 år

LjudböckerPå Woolpower i Östersund är ljudböcker inget nytt – här har sömmerskorna lyssnat på böcker under arbetstid sedan kassettbandens era. Du kan förstås också lyssna på reportaget här.

”Som att sitta vid lägerelden”

VÄLKÄND RÖST Katarina Ewerlöf är en av Sveriges populäraste uppläsare, med egen studio: ”Efteråt är jag helt slut.” Hör henne läsa i DA:s inläsning.

Arbetslösa i kläm efter budgetbeslutet

Utan pengar i två månader. Det blir konsekvensen för deltagarna efter att arbetsmarknadsprojektet ”Naturnära jobb” avbröts vid årsskiftet.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

LÄSARBREVSom skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

2

”Jag är ödmjuk och rörd”

Under några år har Bertil Mårtensson intervjuat och tecknat porträtt av sina arbetskamrater på CA Anderssons tryckeri i Malmö. Nu blir de en utställning i ABF:s regi

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

”Vi är många kvinnor som styr”

ProfilenVad gör man i Vimmerby en onsdagskväll i november? Går på hockey så klart. Anita Westerback ser till att det blir möjligt.

Foto: David Lundmark

Frukoststund i operatörsrummet

ÖgonblicketKlockan är 08.32 på Merox i Oxelösund.

I gruvornas land

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

”Vi ville inte flytta”

När den gigantiska koppargruvan Oyu Tolgoi började anläggas mitt i den mongoliska Gobiöknen, förlorade nomaderna sitt bästa vinterbete. När bolaget erbjöd för dålig kompensation gick nomadfamiljerna samman och tog strid.

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

Foton: Freepik.com/ freeimages.com

Vad gör djuren med oss?

SkruvatVarför är kompisen grinig? Det kan vara så att hen har tittat alldeles för mycket på fel djur.

Nya karensregler kan gynna skiftarbetare

Skiftarbetare med långa arbetspass får en lättnad från årsskiftet när karensdagen i sjukförsäkringen slopas och ersätts av ett karensavdrag. Förlorare blir de som går hem innan arbetsdagen är slut.

2

Grönt ljus för utökad Yrkeshögskola

Utbyggnaden av Yrkeshögskolan hotades av regeringskaoset. Med den nya budgeten är platserna räddade.

Tvärstopp för Gröna jobb

Skogsstyrelsens arbetsmarknadsåtgärd för nyanlända och långtidsarbetslösa får ett abrupt slut. Riksdagens budgetbeslut innebär att 1 450 deltagare får lämna projektet direkt efter nyår.

Fotograf: Peder Lingdén

Mats Berggren får Ivar Lo-pris

Författaren och tidigare metallarbetaren Mats Berggren får årets upplaga av Fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris på 125 000 kronor. Hans senaste bok är den självbiografiska Vindsröjning.

Vad har du helst på ditt julbord?

Ät smart på årets julbord

ÄT-TAKTIKVisste du hur nyttig sillen är, att marsipanen har använts som medicin och att det var en fransk präst som gav oss clementinerna? DA guidar dig i julbordets sju klassiska turer.

Julens bästa kulturklappar

DA TIPSARSällskapsspel, böcker, tid - eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Den svenska modellen fyller 80 år

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu skriver om en överenskommelse som visat uthållighet och klarat flera kriser, men som återigen utmanas av politiker som vill lägga sig i den svenska modellen: På torsdag fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år.

2

Idéerna flödar ur hans ljushuvud

Det går ju att snacka om julpynt, men svetsaren Tommy Wallentin klår de flesta. På och runt hans hus norr om Stockholm lyser 60 000 juleljus. Planen för nästa säsong är en fallskärmshoppande tomtenisse.

God jul, god jul

BildreportagetUnder fem jular har Helge Skodvin fotograferat julen i allt från köpcenter till industriområden. ”Någon vill kanske kalla bilderna cyniska. Jag kallar dem realistiska. De är i alla fall fotograferade med kärlek. För jag gillar julen.”

Fackföreningsavdraget fick ett kort liv

BudgetenI somras infördes avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Den kommer att gälla vid nästa deklaration – men sen är det slut. Moderaterna och KD, vars budgetförslag vann i riksdagen i går, vill använda pengarna till ytterligare jobbskatteavdrag.

2

Ungerska facken protesterar mot mera övertid

Ungern fick i i veckan en ny lag som höjer taket för övertidsarbete från 250 till 400 timmar per år. Slaveri, säger fackföreningarna som mobiliserat sina medlemmar mot förslaget.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.