”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Foto: Kungligaslotten.se

”Se på mattorna, det är jag”

Textilrevolutionär Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen.

Märta Måås-Fjetterström (MMF)

Levde 21 juni 1873–13 april 1941.

1919 startade hon ett väveri i Båstad.

1934 fick hon sitt stora genombrott med en utställning på Liljevalchs konsthall tillsammans med bland andra Elsa Gullberg, Carl Malmsten och Svenskt Tenn.

Sedan 1944 har företage­t varit hovleverantör.

Hon var inte anställd för att skapa nytt. Ändå hängde vävnaden Staffan Stalledräng där på Stockholmsutställningen 1909. Stjärnorna på den blå mattan stack i ögonen på hennes chef. Uppdraget var att bevara och väcka liv i traditioner, inte att vara nytänkande. Hon hade gått för långt.

Men mattorna måste säga något, menade textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström. I alla andras ögon hade stalledrängen blivit en succé och såldes omgående till det planerade Röhsska museet i Göteborg. Men chefen hade bestämt sig. Hon fick sparken och tvingades packa ihop sina saker från Hemslöjden i Malmöhus, där hon arbetat som föreståndare i sex år.

Hon hade ändå fått nog. Precis som hon fått några år tidigare när hon inte kom överens med sin dåvarande arbetsgivare på Kulturen, textilateljén, i Lund. Hon ville skapa eget.

 

Vävsalen i verkstaden i Båstad 1929. Märta Måås-Fjetterström i hatt, konstväverskorna väver en av de två flossamattorna Hästhagen till kronprinsessan Märtha av Norge. Ett exemplar var en gåva av svenska folket, ytterligare ett exemplar vävdes till Kronprinsparet 1929. Foto: Arkivbild från Märta Måås Fjetterström

Med den insikten blev erbjudandet några år senare, från Alfred Nobels sonson, intressant. Han byggde ett hotell i populära badorten Båstad och ville ha Märta Måås-Fjetterströmmattor i rummen. Han kom också med förslaget att hon skulle starta en verkstad i den växande turistorten. Hon tog med sig fem väverskor till Båstad. De lärde sig snabbt tolka hennes mönster i form av akvarellmålningar och att ta egna beslut.

Hon föredrog att de inte bara följde. ”Tyck något själva, det är bara bra!” uppmanade hon sina anställda. Orderboken fylldes och snart hade hon 20 anställda i verkstaden och lika många på kontrakt som vävde hemifrån.

Jag har i hela mitt arbete
en känsla av att jag söker gränsen för det enkla.

Hon kunde knappt tro att det var sant. Ingen i hennes familj eller släkt hade företagarbakgrund. Ändå var det självklart för henne. Hemslöjd och textilhantverk hade i Sverige länge visat hög konstnärlig kvalité, men det var först på 1800-talet som kvinnors textilkonst fick framgångar på utställningar. Det blev också startskottet för en era då svenska kvinnor steg fram som självständiga textilkonstnärer.

Textilutbildningen på Tekniska skolan, som startade 1890, hjälpte också till. Där gick Måås-Fjetterström. De avgående eleverna valde ofta inte fast anställning, förutom som teckningslärare, utan de startade egna företag. Hela samtiden tycktes vara i rörelse. Sveriges kvinnor stod på barrikaderna och när Märta Måås-Fjetterström öppnade dörren till sin vävverkstad i Båstad 1919 hade kvinnor i Sverige fått rösträtt.

 

Från höger: Staffan Stalledräng var mattan som gjorde att Märta Måås-Fjetterström fick sparken. Mattan var också starten för hennes karriär som textilkonstnär. Mitten: Mattan Ängarna hamnade i förstaklassalongen på Amerika­linjens luxuöst inredda M/S Kungsholmen 1928. Till vänster: New Yorks höghus inspirerade henne 1931 att skapa mattan Tornet till lyxhotellet Waldorf Astoria i New York. Foto: Kungligaslotten.se.

Båstad passade henne. Hon trivdes vid havet och nära naturen. Där fanns också en viktig kundkrets, societeten och de kungliga samlades där för att spela tennis och umgås. För kronprins Gustaf VI Adolf vävde hon mattan Ulriksdal till vardagsrummet på slottet med samma namn. Hon kom att kännetecknas som en av modernismens främsta. Men med det kom också tvivlen:

”Vet du jag har i hela mitt arbete en känsla av att jag söker gränsen för det enkla, kanske ibland jag kommer den så nära att flera säger: Detta skulle jag också kunna göra. Ja, men varför har de inte gjort det. Nu är det redan gjort,” skrev hon i ett brev till en av sina vänner.

Under vinterhalvåren tog arbetet henne från Båstad till andra delar av världen för att ställa ut mattor och draperier på de stora industri- och världsutställningarna i Paris, London, New York och Chicago.

Svarta Trädgårdsmattan, flossamatta komponerad 1923, kallas ofta Märta Måås-Fjetterströms Rolls Royce. Inspirerad av de mycket gamla och höga ekarna i barndomshemmets trädgård. Foto: Sanna Argus Tirén
Mattan Ståndaren vävdes i flera exemplar, bland annat ett till fartyget M/S Kungsholmen och ett till biblioteket på Ulriksdals slott. Foto: Anette Nilsson
Detalj av mattan Vita spetsporten.
Detalj av mattan Mr G, som var Gustaf V:s pseudonym då han tävlade i tennis. Kungen var ofta i Båstad och passade då på att besöka Märta Måås-Fjetterströms ateljé.

Nio dagar tog det för Amerikalinjens passagerarfartyg M/S Kungsholm 1928 mellan Göteborg och New York. På somrarna korsade båten Atlanten ungefär två gånger i månaden. Även om det var ovanligt med två dieseldrivna motorer så var det inte vad som skulle utmärka fartyget. Inne var väggar täckta med valnötspanel och tapet i svinläder.

När arkitekten Carl Bergsten skulle samla dåtidens främsta formgivare för att inreda båten var Märta Måås-Fjetterström ett självklart namn tillsammans med bland andra Carl Malmsten, Elsa Gullberg, Oscar Nilsson och Simon Gate. De skulle visa att Sverige kunde mäta sig med Frankrikes konststil art déco.

Märta Måås-Fjetterström gick genom förstaklassalongen. Vad skulle en matta kunna säga på en båt? Vad saknades på ett storslaget hav? Gräs, ängar och blommor från barndomens trädgård. Vid nästa resa låg det i förstaklassalongen en stor matta av Måås-Fjetterström med namnet Ängarna.

När hon klev av båten i New York såg hon de höga huskropparna som tycktes fortsätta upp i all oändlighet. Hon tog ett djupt andetag. I breven till vännerna skrev hon: ”Ingen frihet är större än den man känner i en stor främmande stad.”

Några år senare ritade hon mattan Tornet under ett inredningsuppdrag för nya lyxhotellet Waldorf Astoria i New York tillsammans med vännen och möbelarkitekten Carl Malmsten.

”Var vid gott mod”, så stod det på skissen som låg på arbetsbordet framför henne. Utanför hade almarna börjat blomma. Samma träd som elva år tidigare blivit till en matta. Mellan träden skymtade Kattegatts blå hav. Allt det såg hon när hon tog upp pennan. Akvarellskisser låg utspridda på bordet. Pennan fördes sakta och eftertänksamt över papperet när hon skrev: ”… vägen är lång och i stället för att minska, samlas projekten och skisserna i min låda, som om jag väntar på att bli realiserad. Innan du kan avsluta är livet slut. Jag önskar att jag kunde fortsätta på en annan planet  …”

När Märta Måås-Fjetterström kort därefter avled i sviterna av cancer lämnade hon efter sig 700 skisser. Hennes syskon ville sälja skisserna och verksamheten. Men vännen Carl Malmsten satte stopp och tillsammans med kung Gustav V startade de aktiebolaget MMF AB. Sedan 1944 har företaget varit hovleverantör.

I Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad vävs fortfarande mattor efter hennes mönste­r och säljs för tusentals kronor per kvadratmeter. Monica Nilsson har fört vidare hantverket i över 50 år. Foto: Fredrik Swartling

I verkstaden i Båstad letar sig ljuset in bland lintrådarna och de tusentals nyanserna av garn. Där sitter 14 väverskor fortfarande sida vid sida, äldre lär yngre nedärvd kunskap om hur mönstren ska tolkas. De tillverkar cirka 20 mattor per år, som säljs från 25 000 kronor till cirka 200 000 kronor per kvadratmeter. Beställarna kommer från hela världen – privatpersoner, samlare och företag.

2002 började verkstadens konstnärliga råd med att bjuda in konstnärer att göra en skiss som väverskorna tolkar i vävstolen. Ett sätt att fortsätta tänka framåt.

I över 50 år har väverskan Monica Nilsson tolkat Måås i verkstaden i Båstad. Hur många unga hon lärt upp minns hon inte och hon har tappat räkningen över antalet mattor hon knutit.
– Jag känner mig trygg med att jag fört vidare kunskapen till nästa generation. Det viktigaste är att de nya väverskorna kan grunden och tankesättet, men man ska inte vara rädd för nya influenser, säger Monica Nilsson.

Märta Måås-Fjetterströms verk vävs i fem tekniker

Flossa: Flossamattan är en knuten matta med upprättstående lugg. Luggen klipps till en jämn och slät yta med en flossasax.

Reliefflossa: Flossaknutarna knyts endast kring vissa varptrådar och täcker bara delar av mattan. Tekniken möjliggör mönster i samma färg som till exempel mattan Vita spetsporten.

Rölakan: Rölakanmattan är slätvävd och vävs liksidig. Det gör att mattan kan användas på båda sidorna. Ytan blir smutsavvisande och tålig. Tekniken härstammar från vikingatiden.

Rya: Ryamattan har en lång handknuten lugg. Mönstret är sällan detaljerat. Nu används tekniken nästan ute­slutande för golvmattor. För hundra år sedan och längre tillbaka användes ryor som sängtäcken.

Gobeläng: En slätvävd teknik som ger möjlighet till mer fria former. Tekniken bygger på att varpen täcks av ett inslag som packas in bitvis, till skillnad från vävning med slagbom.

Fotnot: Just nu pågår utställningen Se på mattorna – det är jag av Märta Måås-Fjetterströms mattor på Kungliga slottet i Stockholm. Utställningen visas fram till den 19 april.

Ärvd kunskap ger slitstark gemenskap

 

Läs mer: DA Historia | Kultur


je@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Nya vinklar på Palme och Sträng

BoktipsNär Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

Det nya ljudet från Bakersfield

DA GILLAR | COUNTRY Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

På vissa arbetsplatser har de anställda eget gym, andra egen bagarstuga. På bruket i Husum har man både och. Foto: Lina Larsson

”Kul att göra något tillsammans”

BRÖDFÖDA.På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Från debutbok till storsatsning i amerikansk streamingtjänst

VAD HÄNDE SEN?DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

I dag corona – då spanska sjukan

HistoriaI dag är det coronaviruset som spökar i avtalsrörelsen – för hundra år sedan var det spanska sjukan. DA:s Harald Gatu fördjupar sig i en tidigare sjukdomsspridning, som tvingade fackföreningsrörelsen till en svårbemästrad försvarsstrid.

Deckarklassiker i nya kläder

BoktipsOmvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka.

Här kommer ilskan över jobbet ut

Klagokören i LiverpoolI samlad trupp fick klago­kören i Liverpool sjunga om sådant de knappt vågade prata högt om på egen hand: sin jobbsituation och problemen på arbetsmarknaden.

Mer nerv, mindre splatter

SKRÄCKFILMModern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

Barhäng i gamla fabriken

INDUSTRIDESIGNI Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Tre julskivor som inte frestar på

DA GILLARNu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.

Strejken som förändrade Sverige

HISTORIAFör femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor i Malmfälten. 5 000 gruv­arbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejke­n var Sverige inte längre sig likt.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Gruvarbetare i Persberg.

”Strejken i Persberg får inte glömmas”

UTSTÄLLNINGDe klättrade upp ur gruvan och vägrade gå ner igen. Fyrahundra gruvarbetare trotsade ägarna, gick i strejk och militär inkallades. I dagarna är det 150 år sedan Persbergs gruvarbetare skrev historia.

Göken som håller i ur och skur

URGAMMALT HANTVERKDet allra första gökuret gjordes för nästan 300 år sedan. I dag finns några få tyska hantverkare som försiktigt karvar ut avancerade mönster i trä och sätter ihop med urverk och utflygande gök.

Skolchefen Joakim Hjelm med en byst av Marx.

Med Marx i bagaget

VägvalVid en bubbelpool på en folkhögskola står en jättelik Karl Marx-bronsbyst från DDR. På en annan skola göms hans böcker undan. Båda tror sig ha lösningen på de problem som arbetarrörelsen står inför.

1
I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Älskade plattaDen var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

1
Rökpaus i Red Dead Redemption 2.

Datorspel som tar tid och berör

LÅNGSAMTDen nya vågen av datorspel innehåller inte bara kickar, här görs också stor sak av livets måsten: äta, sova och spara ihop pengar till tågbiljetten.

Alla vill ha kultur men få vill betala

KrönikaCarl Linneaus, musikjournalist och DA:s krönikör.

Strejkledaren som blev president

Han besökte gruvorna i norra Sverige för att hämta fackligt stöd mot apartheidregimen, han skulle efterträda Mandela men blev i stället en omstridd miljardär. Harald Gatu berättar om Cyril Ramaphosas väg från kåkstaden till presidentpalatset.

2

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.